Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.

Elever med Asperger syndrom har till följd av sin diagnos ofta svårigheter med theory of mind, central coherens, exekutiva funktioner, perception och socialt samspel med flera. Dessa svårigheter har för eleverna, i olika stor utsträckning, negativa konsekvenser i skolan. Syftet med studien är således att belysa hur elever med Asperger syndrom upplever det pedagogiska stöd som de tagit del av i specialutformat gymnasieprogram, inom kommunal gymnasieskola. Metoden som använts är öppet riktad intervju samt kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra teman:-          Elevens tankar och känslor ? om studierna och den egna personliga utvecklingen-          Bristande koncentration ? om den egna förmågan och omgivningens påverkan-          Social interaktion ? om umgänge och samarbete med andra elever i skolmiljön-          Stödets betydelse i skolvardagen ? om pedagogiken och skolpersonalenUtifrån dessa teman kan slutsatsen dras att eleverna i stor utsträckning är nöjda med sin studiemiljö och utbildning samt anser att skolan bidragit till deras personliga utveckling.

Få studier har undersökt behandlingsutfall efter lång behandling av ätstörning (Remainers), eller de patienter som avbrutit behandling (Dropouts). Vanligen undersöker man bara de som svarar snabbt på behandling (Completers). Det är därför betydelsefullt att identifiera vad som kännetecknar andra patientgrupper. Studien jämför tre patientgrupper; Remainers (n=285), Completers (n=835) och Dropouts (n=473) Syfte: Att beskriva de typiska dragen i de tre olika grupperna. Ett andra syfte är att undersöka viktiga prediktorer för grupptillhörighet avseende prognos och behandlingsutfall.Metod:En kvantitativ longitudinell databas har använts för att göra en kontraststudie mellan de tre valda grupperna.

På histopatologiska laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är dehydreringsprocessen i dagsläget förlagd över natt. För upprätthållande av god kvalitet på diagnos med förbättrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förläggs dagtid. Syftet med denna studie var således att utvärdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier från human hud och portio. Detta har gjorts utifrån cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av färgkvalité av rutinfärgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfärgningarna polykrommetylenblått enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier från human hud samt portio dehydrerades fördelat över gällande rutinprogram samt utvärderat kortprogram.

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad.

Laktosintolerans är idag den vanligaste rubbningen rörande kolhydratmetabolism och finns i tre varianter; kongenital, primär förvärvad samt sekundär intolerans. I Sverige har ca 3-5 % av befolkningen laktosintolerans vilket är en relativt låg siffra i jämförelse med att ca 70 % av världens befolkning utvecklar intoleransen i skolåldern. Den låga incidensen har genom evolutionen utvecklats från en gynnsam mutation av genen som kodar för laktas. En fortsatt laktasproduktion och laktasaktivitet efter småbarnsåren har förr utgjort en överlevnadsfördel i länder odlingsförutsättningarna är svårare året om och då mjölk istället utgjort en primär näringskälla. Större andelen kolhydrat i mjölk består av laktos, som i övrigt innehåller 18 av de 22 näringsämnen människan dagligen behöver konsumera.

Bakgrund: Varje år får cirka 54 000 svenskar diagnosen cancer. När en person drabbas av cancer och får en palliativ diagnos inverkar det stort på de närståendes situation. Ångest och oro är många gånger större hos de närstående än hos den sjuke själv. Det är tungt att som närstående stå vid sidan om och se sin kära ha plågsamma symtom. I sjukvården hamnar närstående ofta i bakgrunden och allt fokus läggs på den sjuke.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt även föräldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frågeställningar jag utgått ifrån har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har föräldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och föräldrar att skolsituationensåg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom fastställts?I studien använder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i åldrarna 15-20, fyra pojkar i åldrarna 13-20,samt elva föräldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys på det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbärande enheter som motsvarade syftet togs fram.Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gällandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

Språket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flerspråkiga elever ofta har problem med att förstå undervisningens innehåll i matematik. De måste med andra ord behärska språket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svårigheter när de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka språkets betydelse för problemlösning i matematik, samt att få en uppfattning om det finns någon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och deras svenskfödda kamrater när det gäller språkets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i årskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. Två olika metoder har använts för att nå ett resultat, en diagnos i två versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrån resultatet som uppnåtts att framgång tydligt märks hos flertalet elever när det gäller textbaserade problemlösning i matematik.

Introduction: About 160 children with Down syndrome are born each year in Sweden. They will spend their first time in life at the neonatal departments around the country. Previous research has shown that parents in these situations have experienced an unsatisfying behaviour from the caregivers and that they are not getting the care they desire. However the research that reflects the nurses? role in these situations is sparsely studied.

Bakgrund: Målstyrning är en styrform som används i stor utsträckning inom den offentliga sektorn och därigenom av landsting. Problem med målstyrning inom offentlig verksamhet har påvisats av en mängd olika forskare med fokus mot mål, och den beställare- utförarestruktur som råder. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hälso- och sjukvården är dock inte studerad i samma utsträckning. Trots ett krav från landstingsledningens sida om minskat antal anställda inom hälso- och sjukvården i Östergötland har en ökning skett, något som fångade uppsatsförfattarnas uppmärksamhet gentemot styrningen i organisationen.Syfte: Genom att utgå från centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mål och styrning undersöka målstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hälso- och sjukvårdsorganisation.Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt och har genomförts i form av en fallstudie på ett centrum inom Hälso- och sjukvården i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med två centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer.Resultat: Målstyrning som styrmetod inom hälso- och sjukvården har brister.

Bakgrund: Humor är ett komplex begrepp som färgas av den subjektiva upplevelsen och är föränderlig över tid. Tidigare forskning visar på att humor har använts som en copingmekanism för patienter med cancer, för att distansera sig från sin tillvaro och diagnos. Även sjuksköterskor har använt sig av humor för att skapa relation med patienten. Humor har använts för att hjälpa patienterna att hålla humöret upp genom att skifta deras fokus.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa humor i sjuksköterske- och patientrelationen inom cancervården.Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där innehållet av sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Tio artiklar analyserades där tre huvudteman framkom: Humor i sjuksköterske- och patientrelationen belyser att en relation mellan parterna bör finnas innan humor introduceras. Humor som ett omvårdnadsmässigt dilemma belyser när humor är tillämpbart och när det inte är accepterat.

Bakgrund: Från början klassades fibromyalgi som en reumatisk sjukdom, men nu vet man att det är en störning i centrala nervsystemet (CNS). Symtomen är diffusa, men de vanligaste är konstant värk och fatigue. Det finns inga specifika diagnosmarkörer och heller ingen tillfredsställande medicinering. Sjukdomen syns inte fysiskt och många upplever en misstro från vårdpersonal och närstående, vilket har en negativ påverkan på deras välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur fibromyalgi påverkar patienten och dennes familj.

En anledning till att många elever upplever bråkräkning som svårt kan vara att räkning med tal i bråkform inte förekommer i vardagslivet lika ofta som förr. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några eventuella brister hos elever, som går första året på gymnasiet, när de räknade med tal i bråkform. Kan grundskolan i så fall göra något för att motverka detta? Vi ville samtidigt studera hur eleverna förklarade och motiverade sina tankegångar.För att ta reda på detta genomförde vi en diagnos med tal i bråkform och till svaren skulle eleverna skriva motiveringar och beräkningar. Vi skickade även en enkät till de gymnasielärare som undervisar eleverna för att få deras syn på resultatet.Resultatet visar att många elever saknar tillräckliga baskunskaper för att klara bråkräkning, vilket också lärarnas enkätundersökning signalerar.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige.