Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de Nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

I allt större utsträckning måste organisationer idag kunna visa nyttan av IT-investeringar. Därför använder organisationer nyttovärderingsmodeller allt mer som ett hjälpmedel för att kunna påvisa denna nytta. Lönsamma IT-investeringar får man dock inte enbart genom att nyttovärdera, detta beror på att dessa modeller inte säger hur de förväntade och utmålade nyttoeffekterna ska säkerställas utan bara vad man siktar på. Därför syftar denna uppsats till att ta fram riktlinjer som kan hjälpa organisationer i sitt arbete med att uppnå de förväntade Nyttorna från en IT-investering. I denna studie har vi intervjuat tre större organisationer som genomfört nyttovärderingar och frågorna som ställts utgår från teorier som behandlar nyttovärderingar.

I denna uppsats har vi med samhällsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under år 1997-2001, och med utgångspunkt från detta projekt har vi undersökt de samhällsekonomiska effekterna. Målet med införandet var att sänka kostnaderna för färdtjänst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfångningsgraden av resenärer uppnåddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, såsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt ställningstagande för eller emot statliga ingripanden, måste tas vid utvärderingen av projektet.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar när de gör en IT-investering för att på så vis ta reda på varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning är nuvärdesmetoden, internräntemetoden och paybackmetoden. Forskare anser dock att dessa metoder inte är lämpliga att använda vid bedömning av IT ? investeringar då de inte är gjorda för IT ? investeringars karaktäristiska egenskaper såsom Nyttor som uppstår sent och omfattande indirekta kostnader som kan vara väl dolda. Slutsats: Studien visar att alla investeringar följer samma procedur och bedöms med hjälp av samma modell, men att skillnaden ligger i vilken personal som berörs av de olika investeringarna då det är den personal med mest expertis i området som arbetar med investeringen..

Syftet med denna uppsats är att göra en analys av samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser och deras användning i beslutsfattandet av tågtunneln ?Västlänken? i Göteborg. Vår uppsats ger en översikt i hur nyttokostnadsanalyser används generellt och hur de har tillämpats i detta fall. Vi konstaterar att Västlänken ger väldigt stora samhällsekonomiska Nyttor, men att kostnaderna samtidigt är mer än dubbelt så stora. Tågtunnelns nettonytta är således negativ och därmed bedöms projektet inte vara samhällsekonomiskt lönsamt enligt de traditionella metoderna.

Med en växande befolkning och förtätning av innerstaden ökar konkurrensen om markytan i centrala Uppsala. I denna uppsats analyseras användningen av markytan på St: Eriks torg i Uppsala. St: Eriks torg är beläget mitt i centrala Uppsala, omgivet av flera kulturhistoriska byggnader, och används för nuvarande som en parkeringsplats. Alternativen som analyseras är att fortsätta låta torget användas som en parkeringsplats eller att konvertera torget till dess ursprungliga användningsområde, ett torg med torghandel. Alternativen analyseras med hjälp utav en kostnadsnyttoanalys där kostnader och Nyttor för alternativen monetäriseras i största möjliga mån.

Det har aldrig funnits så mycket kunskap och vetenskap på de svenska universiteten som idag. Dock når inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer är fundamentalt för ett innovationsutbyte och därmed är kontaktytorna mellan universiteten och näringslivet kritiska för att sprida kunskap däremellan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka Nyttor, drivkrafter, barriärer och konflikter som finns i denna relation. Företrädare för åtta företag har intervjuats och därefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.

Begreppet BIM (Byggnadsinformationsmodellering) har kommit långt inom husbyggnadssektorn och installationsbranschen medan anläggningsbranschen har legat efter i utvecklingen. Idag är anläggningsbranschen i stort behov av effektivisering och erfarenhet inom området BIM. Bristfällig kompetens och dålig information utgör några risker som behöver lösas för att få fart på utvecklingen.Detta examensarbete är utfört åt Trafikverket i Stockholm och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika ansvariga från både interna och externa företag. Varje person som intervjuades hade en koppling till de anläggningsprojekt vi fått som uppgift att kartlägga. Syftet med examensarbetet är att kartlägga vilka BIM-relaterade arbetsmetoder som redan används inom Trafikverket och hur de tillämpas med avseende på risker och projektering.

This thesis discusses the global regime complex concerning the management of plant genetic resources for food and agriculture, and how different regimes concerning these resources cooperate or stand in opposition to each other. Because of changes in US patent law and the establishment of TRIPS, patent claims over plant genetic resources has increased dramatically globally. This, amongst other things, in turn has lead to the development of CBD which in turn lead to the creation of access and benefit laws in many countries. To create a free flow of genetic resources for food and agriculture the ITPGRFA, with its multilateral system, were negotiated. The aim of this thesis is to investigate which consequences the regime complex concerning plant genetic resources for food and agriculture can have on the rights of small farmers, agricultural research and food security in the global South.

Bakgrund: Enligt flera författare råder en problematik kring IT-investeringar jämfört med andra typer av investeringar. Forskning visar på att de traditionella metoder som används vid investeringar inte mäter det riktiga värdet vid investering i IT. Beslutsfattare och forskare har vidare fört på tal att traditionella värderingsanalyser är ofullständiga när det gäller IT-investeringar då kostnader och Nyttor som borde ingå i en IT-investeringsanalys inte tas med. Resultatet av detta blir då att det ser ut som att många IT-projekt inte återbetalar sig och därför inte är lönsamma.Syfte: Huvudsyftet med studien är att öka kunskapen om användbarheten i PENG-modellens metodik vid utvärdering av investeringar i IT-system. Studiens delsyften är dels att kartlägga och testa PENG-modellens metodik vid investering i ett specifikt driftsuppföljningssystem på två tillverkande företag och dels att utvärdera ändamålsenligheten genom att identifiera modellens fördelar, nackdelar samt risker.Metod: Nyttoanalyser efter PENG-modellens metodik har genomförts som en fallstudie på två företag.

I en rapport från 2005 framtagen av FoU-Väst i samverkan med Centrum för management i byggsektorn (CMB) konstateras att en betydande del av allt slöseri i byggsektorn är kopplat till fel och konsekvenserna av dessa, med andra ord felkostnader. Studien visar att felkostnader står för cirka 10 % av ett projekts produktionskostnad.   Byggsektorn står nu, år 2012, inför förändringar i sitt arbetssätt för att minska antalet fel, öka kvaliteten och effektiviteten. BIM ? Building Information Modeling, möjliggör ett smartare sätt att skapa, använda och förvalta information genom hela bygg- och förvaltningsprocessen. BIM ger möjligheten att anpassa informationen i varje delprocess och därigenom effektivisera arbetet.

Under senare delen av 1900-talet har antalet tätorter såväl som tätorternas invånarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tätorternas yta, vilket har lett till att åkermark tagits ur bruk för att istället bebyggas. Samtidigt är intresset för närodlat och hållbar användning av naturresurser mycket stort bland både konsumenter och kommuner, vilket innebär en konflikt mellan kommunens val att bebygga åkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mål och att bevara åkermark för att ta hänsyn till mer långsiktiga, ekologiska värden. Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som påverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga åkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar beslutet att bygga på åkermark. Undersökningen gällde dock endast bostadsbyggnation på åkermark. Studien är uppdelad i två delar. Först gjordes en litteraturgenomgång av vilka kostnader och Nyttor som tätortsexpansion på åkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.

Sedan marknaden för lantbruksfastigheter avreglerades i början av 1990-talet så har priserna på skogsmark ökat kraftigt. Då priset på timmer och massaved inte ökat i samma takt råder år 2014 en situation där priset på en skogsfastighet är högre än dess avkastningsvärde. Detta gör frågor som rör skogsägarnas värdering inför köp av skogsmark högintressant. Tidigare studier inom samma område har haft som mål att fastställa vilka faktorer som har en inverkan på fastighetspriset. Bonitet och produktiv skogsareal är två grundläggande faktorer som beskriver fastighetens karaktär. Ändå har det ibland visat sig svårt att hitta ett statistiskt samband mellan dem och fastighetspriset.

One must consider cost effectiveness when deciding how resources within the health sector should be distributed. Quality adjusted life years (QALYs) are used to measure the value of different medical treatments. QALY is based on utility maximization theory, which suggests that a QALY is always a QALY regardless of who receives it. Therefore, a produced QALY is worth the same regardless of the age or the initial health of the patient. Previous research has shown that these assumptions do not seem to fit the real preferences of individuals.

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära Nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.