Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkänna användandet av det tillväxtreglerande preparatet Moddus 250 EC från Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga stråsädesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrätten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt är inte den svenska kvarnarindustrin beredd på att ta emot spannmål som är tillväxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle påverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagändring som inte går att utnyttja vid odling av spannmål till humankonsumtion då svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmålen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i ämnet samt kompletterande intervjuer med öppna frågor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade på att frågan länge varit aktuell och debatterats sedan 1987 då den första restriktionen om stråförkortning kom. Denna gällde alla sädesslag utom råg som var undantaget p.g.a.

Det är vanligt att patienter använder sina läkemedel på ett annorlunda sätt än vad förskrivarna har ordinerat. Denna oföljsamhet kan leda till både dåligt terapiresultat och onödiga kostnader för sjukvården. Det behövs därför mer kunskap för att förstå vilka faktorer som påverkar patienters läkemedelsanvändning. Föreliggande studien syftar till att undersöka vad patienter med diagnosen hypertoni (högt blodtryck) har för attityder och inställningar till sina läkemedel. Den metod som har använts i studien är s.k.

Denna studie är en del av ett storskaligt försök som är beläget på Sveaskogs marker i Norrbotten. Hela försöket omfattar ca 800 ha varav 600 ha är gödslad yta och 200 ha är ogödslade kontrollområden. Denna studie omfattar 137 ha gödslad yta och 50 ha ogödslade kontrollområden beläget i tre olika bestånd. Det unika med detta projekt är storskaligheten i användandet av slampellets och slamgranuler som ett förädlat bionäringsmedel. Projektet är finansierat av bland andra Sveaskog, LKAB och SLU.

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade.

Syfte: Huvudsyftet för denna studie ligger i att skapa en grundläggande förståelse för förhållandet mellan kostnader och nytta inom benchmarking. Detta gör vi inom ämnesområdet verksamhetsstyrning. I denna studie behandlas benchmarking som ett styrverktyg. Delsyftena i denna studie blir därmed att belysa de olika kostnader som uppstår genom användandet av benchmarking och reflektera över vilken nytta som användningen kan resultera i. Metod: Denna studie bygger på en abduktiv ansats där det inledningsvis skapas en teoretisk referensram genom bearbetning av litteratur från böcker och vetenskapliga artiklar.

Denna uppsats syftar till att undersöka om internrevisorer och andra med kunskaper om internrevision anser det möjligt att införa ett enhetligt kvalitetssäkringssystem för internrevision och om det i så fall kommer att leda till en ökad kvalitet och ökad användning av internrevisorers arbete. För att undersöka detta har vi intervjuat internrevisorer på olika företag för att få en bild av hur det faktiskt ser ut ute på företagen. Vi har även kompletterat med intervjuer med personer från Internrevisorernas förening (IRF) samt externrevisorer på revisionsbyråer. Detta för att få en lite vidare syn samt se om externrevisorer skulle använda internrevisionens arbete i högre grad om den kvalitetssäkrades. Majoriteten av respondenterna menar att det rent teoretiskt är möjligt att införa ett enhetligt kvalitetssäkringssystem, men att nyttan och användbarheten är beroende av hur det är utformat.

Sverige har under lång tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebär att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen är att ett samband gör det relativt enkelt att upprätta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav på sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband även goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen är korrekt.Sambandet är dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig på redovisningen, krävs det att redovisningens principer överensstämmer med beskattningens mål.

Personas (typanvändare) är ett populärt verktyg för interaktionsdesigners och gör det möjligt att, bland annat, uppfatta skillnader mellan en ofta stor mängd potentiella användare och därefter anpassa en design efter detta. Men hur användbart är detta verktyg om användarantalet är litet och deras mål i huvudsak styrs av deras identiska arbetsuppgifter?Interaktionsdesigners som vill försäkra sig om att de skapar användarvänliga applikationer bedriver ofta någon from av datainsamling och testning, från och med användare. Det finns flera kända metoder för analys av data som samlats in från kvalitativa studier. Det finns dock färre konkreta riktlinjer för vilka frågor man bör söka svar på under själva datainsamlingen.

 Bloggen har under senare år vuxit i popularitet, både bland privatpersoner och företag. En mängd praktiker har hyllat bloggen som det nya kommunikationsmediet inom marknadsföring, främst på grund av bloggens potential att skapa förtroende och bygga dialog med företagets kunder.Marknadsföringen har idag blivit mer utmanande och företagen får allt svårare att vinna kundernas uppmärksamhet i dagens informationstäta samhälle. Kraven på företagens kommunikation förändras: kunderna vill bli talade med istället för till och det finns ett tilltagande behov av att kommunikationen ska bygga förtroende med externa publiker. En trend som kan uppfattas är att alltfler företag går mot ett relationsorienterat synsätt av marknadsföring för att knyta kunderna närmare sig.Trots företagsbloggens ökande populäritet är de många företag som väljer att inte blogga. Orsakerna menas vara rädsla för exponering.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad så att priserna på fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvärden. När marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant då den faktor som tidigare varit den starkast prispåverkande faktorn, virket och värdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetära nyttan, en del som inte genererade några pengar likt skogen. Tidigare forskning har fastställt att denna nytta kan bestå av äganderätt-, affektions-, natur- och rekreationsvärden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de värderar dem. Hur en värderare då ska fastställa ett marknadsvärde när en sådan stor del av värdet utgörs av en kraftigt varierande faktor är väldigt intressant.Denna studie har därför utrett hur värderare tar hänsyn till dessa icke-monetära nyttor i sin bedömning av marknadsvärde på skogsfastigheter.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis?Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier.

Syfte: Reglerna angående revisionsplikten för små företag i Sverige är sedan år 2010 förändrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida gränsvärdena i Sverige bör ändras eller inte och därför kan revisionsplikten anses vara ett aktuellt ämne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angående revisionsplikt (nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda) är lämpliga och tillräckliga för att mäta fördelarna med revision för små företag. Studien syftar även till att undersöka olika faktorer som kan komma att påverka valet av frivillig revision.Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som är grundade på tidigare forskning har vi därefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrån vårt empiriska material.

Att spara tid och resurser är något som är av stor vikt i dagens byggbransch. Ju snabbare ett arbete utförs desto mer pengar tjänar företaget. I detta examensarbete har författarna tittat på effektivisering av ritningshanteringen i olika delar av byggbranschen. Att kunna hitta bland ritningarna på ett enklare sätt och att slippa sortera ut gamla ritningar när nya kommer in, är något som skulle förenkla ritningshanteringen och snabba upp tempot.Författarna har tittat på programmet DDR ? Databas för Detaljer och Ritningar, som de anser kan förenkla ritningshanteringen.

Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhållande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? så att dessa stämmer bättre överens med byggbranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa.