En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten åt deras klienters företag och under dessa granskningar förväntas revisorn följa god redovisningssed för att boksluten ska ge ett rättvisande resultat. Aktuella händelser tyder på att revisorn riskerar att frångå god redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jäv. När jäv sker sätter revisorn sin egen vinning framför intressenterna som påverkas negativt av ett felaktigt bokslut. Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jävsituationen uppstår, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt Revisorsnämnden arbetar för att motverka att jäv uppstår. För att svara på första delen av forskningsfrågan har vi utfört en kvantitativ enkätundersökning med 156 respondenter.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Sammanfattning:Allmänheten har på senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm när det gått dåligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad är av betydelse för att företags intressenter och allmänheten ska få rätt information om företagens ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Frågan gäller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör därför en för revisorer svår uppgift (Johnsson, 2005, s.

Denna uppsats behandlar hur revisorsyrket utvecklats som profession med speciell betoning på hur antalet kvinnor inom revisorsyrket och hur kraven på revisorns oberoende har ändrats under de senaste 30 åren. Vi kommer att beskriva detta utifrån olika författare, men även med utgångspunkt i vad våra aktörer anser. Förr var det en ovanlighet att ha en akademisk utbildning. Numera är det fler som utbildar sig, vilket har resulterat i att revisorn inte har samma status som förut. Skandaler runtom i världen under senare år har gjort att kritiska blickar har riktats mot revisorskåren och inte minst dess oberoende.

Den relativt nya företeelsen BrandME ? I am the brand är en eTjänst som fungerar som ett virtuellt provrum och därmed gör det möjligt att kunna prova på kläder virtuellt. Till sin hjälp har man bland annat använt sig av 3D-grafik samt databaser. BrandME är en produkt av det kanadensiska företaget My Virtual Model, ett företag som har arbetat med att sätta standarder för virtuell identitet sedan år 2000.Då denna företeelse är relativ ny, skapar detta utrymme för undersökning och bedömning om huruvida välutvecklad och välanpassad BrandME är. Undersökningens syfte är att utvärdera BrandME för att sedan kunna fastställa nyttan med denna eTjänst.

Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter som de upptäckte i och med sitt revisionsarbete på grund av tystnadsplikten. Detta ansågs inte tillfredsställande. Från och med den 1 januari 1999 har undantag från tystnadsplikten gjorts. Ett av skälen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet. De nya reglerna säger att revisorn ska vidta vissa åtgärder om det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören gjort sig skyldig till vissa brott.

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn..

Problembakgrund: I Sverige har det funnits personer som har reviderat företag sedan 1650-talet, men det var inte förrän 1899 som professionaliseringen började. Under industrialiseringen startades många företag som aktiebolag. Aktiebolagsformen var attraktiv eftersom investerarna hade ett begränsat ansvar, vilket innebar att fler personer kunde vara med och finansiera verksamheten utan att behöva riskera mer än det insatta kapitalet.I aktiebolag har inte alltid företagsledningen samma mål som investerare eller aktieägare. För att se till att företagsledningens information till ägarna var korrekt infördes krav på att en tredje neutral part som skulle granska och bedöma redovisningen och det var revisorn. Revisorn ingår inte i bolagets beslutsorgan och har endast en roll som innebär att denne ska utföra kontroller.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

1987 presenterade Bruntlandkommissionen sin rapport ?Vår gemensamma framtid?, denna har givit ett stort bidrag till utvecklingen inom hållbar utveckling. Kommissionen definierade varaktig, uthållig utveckling på följande sätt: ?en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att inskränka på kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov?. Vad som menas är att vi endast kan få till stånd en varaktig hållbar utveckling genom att vi skyddar miljön.

Lågkonjunkturer och misslyckade IT-projekt har lett till att många blivit allt försiktigare med sina IT-investeringar detta har också lett till att många valt standardsystem före egenutvecklade system som lösning. Det är därför allt viktigare att verkligen förstå vilken nytta IT-baserade informationssystem kan ge en verksamhet för att investeringarna ska kunna motiveras. På senare år har många insett att det inte längre räcker med att utvärdera nyttan med informationssystem i ekonomiska modeller utan för att identifiera den verkliga nyttan så måste även andra aspekter beaktas. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av inköpsavdelningarna i två kommuner. Det empiriska materialet har i huvudsak insamlats genom personliga intervjuer med användarna av det aktuella informationssystemet.

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag är skyldiga att utse en revisor för att godkänna bolagets räkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader på senare tid börjat ifrågasättas. Regeringen har därför år 2006 utsett en utredning för att mäta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förändra aktiebolagens efterfrågan av tjänster från revisionsbyråerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

I denna uppsats tänker vi analysera ett systemutvecklingsfall där en användare hade väldigt stor roll i utvecklingsarbetet. Syftet med studien är att bidra till ökade kunskaper om vilka faktorer påverkar nyttan av användarmedverkan i systemdesign. Vi gjorde en fallstudie om ett projekt där författarna hjälpte en läkare att utveckla en applikation för att hålla reda på blodaccesser hos dialyspatienter enligt en användarcentrerad metod. Det visade sig att användarmedverkan gick mycket bra och var avgörande för kravspecifikationen och design av databasen men design av gränssnitt gick mycket sämre. Analysen visade att problemen uppstod främst när gränssnittsdesignen utfördes utan användaren.

Revisorsrollen har förändrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrådgivning, men numera ingår även en roll som rådgivare i frågor som inte direkt är förknippade med revision. När revisorns kunskaper inte räcker till måste denne ta hjälp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrån ska få tillgång till dessa specialister är ett externt nätverk nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur nätverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrån.