Oro är ett allmänmänskligt fenomen som kan vara både till Nytta och skada för oss. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan högoroare respektive lågoroare vad gäller vilken funktion oron fyller (Worry Automatic Thought Questionnaire) och orosinnehåll (Student Worry Scale), undersöka eventuella könsskillnader samt jämföra ett mått på frekvens och intensitet i den allmänna oron (Penn State Worry Questionnaire) med ett allmänt ångestmått (Beck Anxiety Inventory). Undersökningsdeltagarna utgjordes av 40 psykologistudenter och 70 polisstudenter och könsfördelningen var jämn. Signifikant samband mellan totalpoäng på PSWQ och totalpoäng på BAI erhölls. Högoroare oroade sig signifikant mer av vidskepliga skäl, för att undvika eller förhindra något ont från att hända, i förberedande syfte, för att få motivation samt som distraktion från mer emotionella saker, jämfört med lågoroare.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar Nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

På dagens arbetsmarknad diskuteras det hur arbetssökande enklast får jobb. En av de vanligaste metoderna inom jobbsökande är att använda sig av kontakter. Dessa underlättar vägen till jobb för den arbetssökande genom att kontakten ger information, tips, råd och referenser som är till hjälp för den arbetssökandes jobbchanser. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom olika branscher har nått sina chefspositioner och vilken Nytta de har haft av sina sociala kapital.Undersökningen baseras på sex stycken intervju där respondenterna är jämt könsfördelade, det vill säga att tre av dem är kvinnor och resterande tre är män. Dessa är i sin tur stationerade inom olika branscher och verksamheter.

I dagens skola handlar det om att kunna förmedla kunskaper som eleverna har Nytta av i livet och i sitt valda yrke med omvärldens och branschens krav och förväntningar. Som yrkeslärare skapas mycket eget läromedel och syftet med rapporten är att ta reda på hur ett undervisningsmaterial kan se ut som genererar motivation och som integrerar ett sociokulturellt perspektiv.De begrepp som används i studien är sociokulturellt perspektiv, motivation och läromedel. En översiktlig förklaring av begreppen och en litteraturstudie som beskriver olika teoretiska utgångspunkter genomförs i bakgrunden. Metoder som har nyttjats har varit dels litteraturstudier och dels en kvantitativ enkätundersökning.Resultaten av vår undersökning visar på en kombination av elevernas svar och litteraturens olika teorier. Eleverna föredrar träning, mindre grupparbeten och traditionella prov, men vill gärna ha både teoretiska och praktiska presentationer av läraren.

Utgångspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga ämnen. En inledande frågeställning har rört hur utbredda sådana attityder är på grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har också undersöks attitydernas påverkan på lärandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet är genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap är vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lärande inom det naturvetenskapliga området är komplext. Den abstraktionsnivå som krävs för att lära naturvetenskap är ansträngande och kräver motivation.

Dagens marknad för mäklarbyråer är hårt konkurrensutsatt och domineras av stora nationella mäklarkedjor. Mindre, fristående mäklarbyråer har svårt att etablera sig och enligt Timmons mfl. överlever bara 30 procent av alla företag de fem första aktiva åren (refererad i Brundin & Johansson 2006). Detta är ett hot mot den fria konkurrensen som behövs för en välfungerande marknad där konsumenternas Nytta har högsta prioritet.Studien undersöker vilka som är de framgångsrika och hållbara konkurrensfördelarna för fristående mäklarbyråer. De fyra områden vi belyser för att hitta konkurrensfördelar är:? Marknadsföring? Kundsupport och service? Bra ledning och personal? Benchmarking och konkurrenshanteringStudiens resultat bygger på telefonintervjuer med åtta fristående mäklarbyråer med störst marknadsandel i Sverige.

En kombination av fyra friska levnadsvanor såsom att vara rök- och alkoholfri, fysiskt aktiv samt ha en hälsosam kosthållning minskar risken för dödlighet med 66 procent. Medarbetare inom hälso- och sjukvården ska idag lägga större vikt vid patienternas levnadsvanor då Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tillkommit. Kompetens inom samtalsteknik och levnadsvanorna krävs för att rekommendationerna ska utföras.Under hösten 2012 och våren 2013 har 22 personer deltagit i utbildningen ?Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i praktiken?. Syftet med denna studie var att undersöka deltagarnas upplevelse av uppdragsutbildningen, på vilket sätt kunskapen kommit till användning samt hur implementeringsprocessen på vårdcentralerna fungerat.

Forskning om teamarbete har bedrivits sedan mitten av förra seklet och detta arbetssätt har blivit relativt vanligt på de flesta arbetsplatser idag. Tidigare studier har påvisat att heterogena team har bättre förutsättningar än homogena team att lyckas producera kreativa idéer och lösningar. Detta är av stor vikt eftersom kreativitet bidrar starkt till innovationsförmågan som företag behöver för att utvecklas och överleva i dagens konkurrensutsatta klimat. Dock finns det få studier som beskriver vad som pågår inom team när de är kreativa. Därför ämnar vi beskriva hur arbetsprocessen ser ut i ett heterogent team som arbetar i en miljö som kräver att medlemmarna inte är rädda för att testa nya idéer.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka vad barnen i en femteklass har för tankar och känslor om djur. Undersökningens metod och teori har sin grund i fenomenologi.Uppsatsens första del består av en teoretisk bakgrund, där befintlig forskning om djurs Nytta inom vård, rehabilitering och skola presenteras. Forskningen visar bland annat att hundar kan hjälpa människor med svår sjukdom att må bättre, både mentalt och fysiskt. Det har också fastslagits att hundar kan påverka barn med inlärnings- eller koncentrationssvårigheter positivt i skolan. Forskning har också visat att barn som är vana vid djur tenderar att få högre resultat i empatitest.Bakgrunden ger även information om svensk skollagstiftning, och hur denna lagstiftning kan sägas ge stöd åt användandet av djur i det svenska skolsystemet.I uppsatsens andra del ges en förklaring till metoden som används i undersökningen.

Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har Nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren.

?Non omina possumes omnes? ? ?Ingen kan veta allt?. Denna uråldriga sanning är minst lika aktuell i dagens moderna informationssamhälle och gäller för såväl enskilda individer som för globala organisationer. Det är förmodligen inte ens eftersträvansvärt att försöka veta allt. Om en organisation skulle samla in och lagra all den information som ständigt passerar revy, skulle nästintill oändliga resurser behöva tagas i anspråk.

I denna uppsats undersöks Gurstenstenen, en småländsk runsten från tidig vikingatid. Syftet är att granska tidigare läsningar och tolkningar och revidera dessa där det behövs, samt att utifrån en sannolik tolkning av inskriften säga något om dess sakliga bakgrund och syfte. Eftersom studien syftar till att läsa och förstå text utgår metoden från en beskrivning av läsandet som psykologisk process. I varje del av detta arbete har den mest sannolika lösningen valts utifrån en jämförelse med annat runmaterial. Resultatet innebär en nyläsning och -tolkning av en av inskriftens rader.

Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut.

Syftet med studien är att identifiera aspekter av särskild betydelse för samarbetsläxor inom ämnet svenska. Tidigare forskning visar både negativa och positiva effekter gällande läxanvändning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens läxor bör träna både ämneskunskaper och förmågor, samtidigt som den måste kunna vara genomförbar utifrån elevernas olika förutsättningar i hemmet. Samarbetsläxor har introducerats av Skolverket som ett läxalternativ.

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika stadsdelar i Göteborg.