Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska också undersökas om det går att förbättra kvalitetsprocesser genom att titta på kvalitetssäkringen hos två verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lära sig av varandra. .

I studien jämförs elevers tankar och upplevelser av två olika sätt att arbeta i matematik ? läroboksbaserad undervisning och laborationer. Jämförelsen görs utifrån tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förståelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sättet att arbeta i matematiken är läroboksbaserad undervisning.

Med hjälp av denna studie ska det klargöras vilka effekter butiksaktivteter kan ha på försäljningen i butiker inom livsmedelsbranscher. Vi har utformat två olika exponeringar i två ICA nära butiker. Exponeringarna har baserats på AIDAS-modellen i stor utsträckning samtidigt som vi studerade relevant teori om marknadsföring i butik har vi utformat våra exponeringar. Vi har tittat närmre på hur sinnesmarknadsföring kan påverka vid dessa aktiviteter. Butiksaktiviteterna har varit en tyst och en högljud exponering av maträtten "Korv Stroganoff".

BakgrundUnder de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl.SyfteSyftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.GenomförandeUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer.ResultatUndersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov.

Detta arbete visar, delvis var för sig och delvis i kombination, hur regelbaserat och fallbaserat beslutsstöd kan användas vid uppdragsplanering. Uppdragsplanering utförs med hjälp av Mission Support System (MSS).Uppdragsplanering kräver en hel del arbete och en hel del erfarenhet för att den ska bli bra. Detta kan underlättas om man kan få hjälp av olika verktyg som kan dra nytta av uppsatta regler för respektive uppdrag och även dra nytta av tidigare uppdrag av samma karaktär. Sedan tidigare finns det två olika examensarbete som har undersökt respektive del av detta.Målet med detta arbete är delvis att demonstrera metoderna i en prototyp, var för sig och i kombination med varandra, och delvis att försöka besvara frågan om en kombination av metoderna presterar ett bättre beslutsstöd än när metoderna används var för sig. Detta arbete bygger på två tidigare examensarbeten.Metoden som används för att kunna bedöma vilken metod som är att föredra är att man har implementerat både verktygen i en prototyp.

Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mått av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgång eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och därmed tillämpning av rekommendationerna skiljer sig åt kan jämförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvåras.Frågeställningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var går gränsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns några samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka är då dessa samband?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagens årsredovisningar.Metod: För att besvara syftet har främst primärdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på företag inom läkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundärdata granskats då företagens årsredovisningar analyserats utifrån utvalda variabler. Sekundärdata har även utgjorts av relevant litteratur och rapporter.Slutsatser: Osäkerheten i utfallet av forskningsprojekten är den främsta faktorn som påverkar hur företag som producerar läkemedel väljer att redovisa utvecklingsutgifter.

I denna studie har vi valt att ur ett marknadsföringsperspektiv studera varför företag använder sig av kända svenska idrottspersonligheter i sin marknadskommunikation. Vi har valt att se på detta fenomen genom både företagens och idrottspersonligheternas perspektiv, det vill säga undersöka vilka incitament dessa båda parter har för att samarbeta. Vi har i vår uppsats valt att använda oss av en analytisk ansats, då vi ämnar skapa en djupare förståelse för ett fenomen snarare än att skapa generella lagar. Som datagenereringsmetod har vi använt oss av semistandardiserade intervjuer med företag som under senare år har använt någon svensk idrottspersonlighet i sin marknadskommunikation. De teorier vi har använt är främst celebrity endorsement teorier, men vi har även valt att ta med branding teorier för att belysa hur en idrottspersonlighet kan skapa associationer till ett varumärke.

Kapaciteter kan vara till stor nytta, bland annat då partiella differentialekvationer ska lösas. Kapaciteter är dock i många fall väldigt svåra att beräkna exakt, speciellt i viktade rum. Vad som istället kan göras är att försöka uppskatta kapaciteterna, vilket för ringar runt en fix punkt kan utföras med hjälp av fyra olika exponentmängder, underline{Q}_0, underline{S}_0, overline{S}_0 och overline{Q}_0, som beskriver hur vikten beter sig i närheten av denna punkt och i viss mån ger rummets lokala dimension.För att kunna dra nytta av exponentmängderna är det bra att veta vilka kombinationer av dessa som kan förekomma. För att få fram nya kombinationer använder vi olika sätt att mäta volym av klot med varierande radier. Dessa mått är definierade genom olika vikter.Det har tidigare funnits ett fåtal exempel på hur olika kombinationer av exponentmängderna kan se ut.

Vid gallring med normalstora skördare och skotare används vanligtvis noll, ett eller två beståndsstråk mellan stickvägarna. Arbetsmetodiken har studerats empiriskt, men med en begränsad omfattning per studie. Fördelen med simulering som studiemetod är att man med bra modeller över maskiners prestation kan jämföra flera gallringsmetoder vid inverkan av en stor mängd olika förhållanden. I denna studie har en matematisk prestationsmodell konstruerats för deterministiska jämförelser av dessa metoders drivningskostnad i förstagallring av tall. Modellen innehöll en spatial del för skördaren, med bl.a.

1974 tog Sveriges riksdag ett beslut rörande den offentligt understödda teaterverksamheten. Ansvaret för utvecklingen lades på kommuner och landsting för att teaterverksamheten skulle utvidgas i hela landet. Subventioneringen av denna verksamhet är mycket omdebatterad och åsikterna är många angående hur skattemedlen ska användas samt var de gör mest nytta. Vår uppsats har sin grund i denna debatt då vi fått i uppdrag av ett kommunalråd från ett oppositionsparti i Uppsala att undersöka subventioneringen av ett antal stads- och länsteatrar. Vi har för avsikt att jämföra Upsala Stadsteater med åtta av landets stads- och länsteatrar för att mäta verksamheternas effektivitet.

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga.

Problemområde: Versionshanteringssystem är utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förändringarna har blivit rätt implementerade. Versionshantering används för att spara all historik av filer som man använder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det användas till att se vilka datum ändringar gjorts, vem som har gjort ändringarna och vilka kommentarer som är skrivna om ändringarna. Vi har valt att använda oss av två versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det är så att både projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frågeställningar: Arbetet bygger på hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem är beroende av varandra så styr det valet av versionshanteringssystem? Och våra frågeställningar: ? Hur stort är projektet i antal timmar och personer? ? Hur många moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner påverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med åtta stycken projektgrupper som använder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

Från och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och därmed även IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersättningar i sin redovisning. Denna standard kräver att företagen ska ta upp dessa ersättningar som en kostnad i resultaträkningen till dess verkliga värde och med en direkt effekt på eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram är en relativt ny ersättningsform där det ekonomiska deltagandet är särskilt stort, eftersom ersättningsnivån direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersättningsformer är i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieägarnas intressen i ett trepartsförhållande, och i ett snävare att attrahera, behålla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.