Affärssystem är ett relativt nytt och outforskat ämne. Därför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda på lite mer om ämnet. Affärssystem är standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss på upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affärssystem på grund av att det är den avgörande fasen för ett affärssystems vara eller icke vara.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen på Stora Enso sett ut. De har under årets början (2007) infört ett nytt affärssystem (SAP/R3) i sin verksamhet.

Vi har valt att studera modersmålets betydelse eftersom Sverige under de senaste åren har blivit ett mångkulturellt land och pedagogerna kommer att möta många elever med rötter i andra länder. Denna studie syftar till att undersöka hur blivande och verksamma lärare med inriktning mot modersmål eller mot övriga ämnen ser på modersmål och andraspråk. I arbetet tar vi bland annat upp modersmåls-undervisningens historia, vad Skolverket har rapporterat de senaste decennierna om modersmål och om barns språkinlärning. Vi har arbetat utifrån en kvantitativ metod för att nå ut till ett stort antal respondenter. Medverkande i vår undersökning är totalt 86 personer, varav 24 modersmålslärare, 32 lärare i övriga ämnen och 30 lärarstudenter, som besvarat enkäter i en attitydundersökning.

Abstrakt     Syftet med föreliggande undersökning är att mot bakgrund av tidigare forskning inom området, bidra med ytterligare förståelse för hur övergången mellan kursplaner kan upplevas av yrkesverksamma lärare och vilka praktiska konsekvenser det fått för undervisningen och genom detta försöka ge svar på studiens tre frågeställningar. Vad finns det för likheter/skillnader mellan kursplanerna Lpf 94 och Gy 11 när det gäller idrott och hälsa på gymnasiet? Har övergången till nya kursplanen förändrat synsättet på idrottsämnet utifrån lärarnas perspektiv? Hur har implementeringen av den nya kursplanen fungerat och hur har idrottsundervisningen i teori och praktik påverkats? De kvalitativa intervjuerna genomfördes med fem idrottslärare som alla hade erfarenhet av undervisning utifrån båda kursplanerna. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad karaktär. Resultatet av kursplansjämförelsen och intervjuerna visade att Lpf 94 och Gy 11 är övervägande lika när det gäller innehåll men skiljer sig åt när det gäller struktur och uppbyggnad.

Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssättande grundskollärare själva beskriver sitt arbete med att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Frågeställningen var: Hur beskriver lärare sitt arbete med att bedöma elevers kunskaper?I den teoretiska delen av uppsatsen behandlas bland annat styrdokument för grundskolan, betygssystem, kunskapssyn och teorier om lärande relaterat till bedömning samt syn på bedömning. Med utgångspunkt från aktuell forskning belyses kunskapsbedömning i ett lärar- respektive elevperspektiv.För att få svar på frågeställningen genomfördes fokuserade intervjuer i tre fokusgrupper på tre olika skolor i tre olika kommuner. Sammanlagt deltog 28 lärare, som undervisar i grundskolans år åtta och nio.Undersökningen resulterade i två dimensioner av lärarens arbete:Att hjälpa elever att utveckla sitt lärande och Att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla elevens lärande respektive att bedöma och betygssätta elevens kunskaper.

Uppsatsens innehåll handlar om lärarens svårigheter vid betygssättning, och då särskilt vem som bedömer att läraren har, eller inte har, tillräckligt betygsunderlag, samt följdproblemet om läraren skall, eller inte skall, sätta Icke Godkänd (IG) då läraren saknar betygsunderlag. Det finns ett semantiskt problem i att beteckna ett betygssteg med orden "Icke Godkänd" då det därvid kan tyckas självklart att definiera ett betygskriterium för IG att innebära allt under Godkänd (G). Lärarens legala rätt och skyldighet att betygsätta, kopplat till den legitimitet som läraren ger det nya kunskapsrelaterade betygssystemet, är det genomgående problemområdet. Mitt syfte med uppsatsen är att klargöra om det finns en samsyn, vad gäller tolkning av de givna lag- och förordningstexterna, tillika övriga texter och uttalanden från Skolverket om ovanstående problem. Metodvalet blir en strukturerad surveyundersökning med styrda frågor i påståendeform, där svarsalternativen är "Instämmer helt", "Instämmer delvis" och "Instämmer ej".

Denna undersökning syftar till att förstå anställdas och mellanchefers uppfattningar om införandet av ett nytt system för kompetensutveckling i Habiliteringen i Handikapp-förvaltningen Västra Götalandsregionen. Vi har ställt oss följande två frågor: Vilka uppfattningar finns och vad för slags reaktioner har uppkommit bland anställda och mellanchefer vid förändringsarbetet? Vilka följder kan dessa reaktioner ha fått för förändringsarbetet? För att kunna besvara dessa frågor har vi gjort fyra individuella intervjuer med mellanchefer och fyra gruppintervjuer med anställda, där sammanlagt 14 anställda deltog. Resultatet av undersökningen visar att anställda och mellanchefer har svagt intresse för det nya kompetensutvecklingssystemet när det gäller både dess användning och dess vidareutveckling. Det svaga intresset tror vi bland annat beror på att anställda och mellanchefer, på grund av bristande information om systemet, har endast ringa kunskap om dess innebörd och heller inte förstår dess syfte.

Denna litteraturbaserade studie undersöker hur det entreprenöriella lärandet diskuteras i aktuell forskning samt hur det kan förstås i en teaterutbildningskontext. Kan teaterundervisningen främja elevernas entreprenöriella lärande? När den nya gymnasiereformen, GY11, lanserades fick landets skolor ett nytt uppdrag ? att eleverna ska utveckla entreprenöriella förmågor under sin studiegång. I samband med detta tillkom ett nytt pedagogiskt förhållningssätt: entreprenöriellt lärande.Studien visar att det finns en definitionsproblematik kring entreprenöriellt lärande. Analysen av litteraturen visar vidare att flera källor är överens om att kreativitet är en viktig byggsten för entreprenöriellt lärande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare i filosofi anser att de nya ämnesplanerna utgör ett stöd i deras undervisning och bedömning av elever och om de anser att ämnesplanerna möjliggör en likvärdig bedömning. För att undersöka detta genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i filosofi. Intervjuerna följde en intervjuguide om 12 frågor som intervjupersonerna hade fått ta del av före intervjuerna. Intervjuerna transkriberades sedan och resultaten av dem presenteras i resultatdelen. I litteraturgenomgången presenteras forskning ur lärarperspektiv om ämnesplanerna med kvalitativa betygskriterier. Det nya betygssystemet som infördes 1994 visade sig leda till en olikvärdig bedömning.

Sammanfattning Projektet, Nytt koncept för linspridning, vilket tillhandahölls av Abu Garcia, bestod i att vidareutveckla multiplikatorrullen, Ambassadeur Classic 5000c. Målet var att konstruera en multiplikatorrulle, med vilken fritt utkast erhålls. På dagens multiplikatorrullar passerar linan genom linspridaren, detta medför att linan följer linförarens rörelse under utkastet. Till följd av linförarens rörelse genereras friktion, vilket i sin tur ger ett kortare kast. För att öka kastlängden, skall linspridaren ej vara i kontakt med linan under utkastet.

Syftet med detta arbete var att kartlägga inköparens behov vid implementeringsprocessen av ett nytt System på Klintberg & Way. Det framtida affärssystemet heter Microsoft Dynamics Navision 4.0. Till det nya affärssystemet ska även ett nytt IT-verktyg implementeras för att underlätta arbetet för inköparna. Detta logistikprogram heterAdvanced Forecasting & Procurement (AFP) ochär en tilläggsmodul till affärssystemet. Inköparna får med hjälp av AFP ett beställningsförslag på vilka lagerförda artiklar som ska beställas och hur stor kvantitet som ska beställas hem.Som metod valdes att studera befintliga arbetsprocesser på Klintberg & Way samt att delta i implementeringsprojektet på företaget.Jag valde att intervjua personer från inköp och personer som har någon anknytning till inköpsavdelningen som påverkar deras arbetsrutiner.

Gestaltning av ett nytt utomhusbad i centrala Norrköping. Hur fungerar badet som social mötesplats idag? Det nya badet bidrar till att aktivera den bortglömda ön Strömsholmen och framhäva vattnets roll i staden..

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ?Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen.Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.

Vårt utvecklingsarbete handlade om att medvetandegöra eleverna, i en samhällsvetenskaplig klass i årskurs två i gymnasiet, om att individerna har olika inlärningsstilar, enligt forskarna Rita & Ken Dunn. Syftet var att undersöka om medvetenheten om dominerande inlärningsstil för varje elev och om deras arbete enligt medföljande studietips resulterade i ökat intresse, uppmärksamhet och koncentration vid inlärning av nytt och svårt material. Metoden som användes var en enkät för varje elev som visade respektive elevs dominerande inlärningsstil. Eleverna följde sedan under åtta veckor en handlingsplan med studietips för varje elev, och därefter intervjuades eleverna för att se om de följt studietipsen. Ur vårt material kan man inte dra säkra slutsatser.

Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering på SÄBO (Särskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gällande när vid behovs medicinering ges. Designen var jämförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler från tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrån följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, läkemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet på dokumenteraren samt jämförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrån om det var ett demensboende eller ett somatikboende.

Syftet med detta arbete är att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ämnesområdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke på de mål som finns uppsatta i dessa ämnen? Då jag varit ute på praktik, fältstudier, vikarierat eller mött elever på annat sätt, har jag fått uppfattningen av att många elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella årskursen, och det är då tankarna till detta arbete har väckts. Genom en enkät- studie har jag fått ta del av ca 100 elevers syn på sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie där jag lyft fram de didaktiska frågorna vad, hur och varför.