Syfte: Vi ämnar med denna studie beskriva och analysera hur publika aktiebolag presenterar information gällande ersättningar till ledande befattningshavare i sin årsredovisning. Vidare är syftet att undersöka vilka företags samt intressenters åsikter till denna redovisning är. Metod: Studien är uppbyggd av tre delstudier. Den första är en kvantitativ kartläggning med deskriptivt syfte. De övriga två är kvalitativa undersökningar som genomförts via strukturerade och semistandardiserade telefonintervjuer.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för attsäkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granskaårsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

AbstractTitle: The ?Investigator? and the ?Updater? ? new patterns of news use among young adults.Number of pages: 48Author: Anna StrinnholmTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications, D- levelPeriod: Fall of 2005University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this essay is to provide an description of how daily newspaper, TV, radio and the Internet are used by young adults in order to contribute to Lennar Weibulls model ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv?.Method/Material: The method of gathering of empirical material has been conducted by interviewing eight people of how they use daily newspapers, TV, radio and The internet to inform themselves of the daily news. The empirical material has then been analysed by applying a two step method, of first making a summary of the interviews and secondly making a comparison with a model of Lennart Weibull ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv? .Main results:Two different types of ideal media users can be drawn from the empirical research, the ?Investigator? and the ?Updater?. The updater search for news to stay updated and relies on the Internet as main source of information.

Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor.

Titel: Frivillig revision ? Varför väljer aktiebolagets företrädare att ha eller inte ha revisor?Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Annelie Molin och Eva WidellHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? MajSyfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrädarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes.Metod: Författarna har använt sig av enkäter som de skickat ut till bolagen, samt formulär till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjälp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fått.Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det är viktigt för den enskilde företrädaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrån detta göra sina val.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om något år och se om åsikterna bland berörda parter förändras vartefter tiden går.Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrädare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör på ena eller andra sättet i dagsläget. Med hjälp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrågor eller att utveckla sina egna tjänster som riktar sig till bolagen..

Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat.

Den 1 januari 2014 trädde nya regler för fåmansföretag och dess ägare i kraft. Ändringarnagenomfördes mot bakgrund av att nuvarande regler ansågs överkompensera stora fåmansföretagmed många anställda. Uppsatsens syfte är att utreda om och i så fall hur de nyalagändringarna påverkar ett generations- eller ägarskifte.Genom de nya fåmansföretagsreglerna infördes b.la. bestämmelser om en höjning av detlönebaserade utrymmet, en sänkning av löneuttagskravet för att få beräkna lönebaserat utrymmeoch en definition av termen dotterföretag. För att genomföra ett generations- ellerägarskifte används olika typer av metoder.

Bakgrund och problem ? Sverige har följt i samma fotspår som bl.a. England och avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Anledningen till detta har varit att minska den administrativa bördan samt göra företagen mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Detta har medfört en stor debatt i media där olika organisationer som bl.a.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Den traditionella redovisningen har sin utgångspunkt i industrisamhället och när vi nu befinner oss i informationssamhället motsvarar inte den redovisningen längre intressenternas efterfrågan på information. Intern kommunikation är av allra största väsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte välgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvårigheterna angående den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den här problematiken, där ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick närvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvårigheter som finns gällande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. Vårt förhållningssätt i studien är förståelseorienterat och utgår från litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor.I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan.Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar.

Sammanfattning Bakgrund: Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad revision för alla aktiebolag. Denna revision innefattar både räkenskapsrevision och förvaltningsrevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade revisionen för alla bolag är det föreslaget att förvlatningsrevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner även revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ledningens inställning och nytta av förvaltningsrevisionen samt att utreda ifall även ledningen främjas, genom en förbättrad och smidigare relation till ägarna, av förvaltningsrevisionen.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkät med en kvantitativ insamlingsmetod använts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgänglighetsurval.

Andelen svenska lantbrukare i övre medelåldern ökar, samtidigt minskar andelen lantbrukare under 35 års ålder. Detta problem återfinns i hela västvärlden och har nu uppmärksammats även från politiskt håll. Nyligen framlades ett åtgärdsprogram om hur Centerpartiet vill föryngra lantbrukskåren, författarna ville därför undersöka de faktiska barriärerna som hindrar yngre från att komma in i branschen. Genom undersökning av inträdesbarriärer för småföretagare, där det finns betydligt mer studier, har författarna kunnat urskilja ett antal barriärer som skulle kunna vara hinder för succession även i lantbruksbranschen. Den mest allmänt diskuterade är kapitalbehovet, men det finns fler. Några exempel som kan nämnas är hur inkomstpotentialen ser ut i framtiden, möjlighet att vara ledig och sociala barriärer. Något som också påverkar möjligheterna för yngre att starta är utbudet på marknaden, då många äldre väljer att behålla företaget så länge som möjligt. För att studera denna problematik, om in- och utträdesbarriärer i lantbruksbranschen, har författarna genomfört intervjuer som grundar sig på den litteraturgenomgång som genomförts.

SammanfattningSponsring är ett växande marknadsföringsverktyg. Detta har uppmärksammats av Stockholms Handelskammare, som har lagt fram ett förslag till lagändring angående förenklade avdragsmöjligheter för marknadsföringskostnader. Vi har valt att titta närmare på hur avdragsrätten för sponsringskostnader kommer att påverkas av Stockholms Handelskammares lagförslag, ifall det skulle träda i kraft, samt hur många företag det är som känner till ovan nämnda lagförslag.Syftet med denna uppsats är dels att se hur Skatteverket jobbar med sponsring idag samt att få fram vad eventuella ändringar i Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) kommer att medföra för Skatteverket vid bedömning av avdragsrätten för sponsring. Från företagens perspektiv har vi undersökt om de eventuella lagändringarna kommer att medföra att företagen lägger mer pengar på sponsringsaktiviteter.Vi har samlat in vårt material om avdragsrätten via en mer djupgående intervju med en medarbetare på Skatteverket. För att få fram hur välkänt lagförslaget är bland Karlstads större aktiebolag, samt om de kommer att lägga mer pengar på sponsring med en förändrad lag, har vi använt oss av en enkätundersökning.I vår teoridel har vi tagit fram den teori som vi anser är relevant för vårt ämne och för kommande diskussioner i analysen.