Sökresultat:
614 Uppsatser om Nymölla Bruk - Sida 20 av 41
Certifiering av biogödsel/kompost - Avvikelser frÄn SPCR 120/SPCR 152
Avfall Sverige Àger tvÄ certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa tvÄ certifieringssystem anvÀnds för att certifiera biogasanlÀggningar och kompostanlÀggningar. Certifieringen sÀkerstÀller att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan anvÀndas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har Àn sÄ lÀnge resulterat i Ätta certifierade biogasanlÀggningar och tre certifierade kompostanlÀggningar. Det Àr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anlÀggningarna samt ansvarar för utfÀrdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inlÀsning pÄ certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgÄng av samtliga besiktningsrapporter frÄn 2005 och framÄt.
Data mining : en jÀmförelse av nÄgra tekniker för klassificering och gruppering av dieselmotorer
Rapporten behandlar arbetet att med data mining-metoder finna ett samband i insamlad information. Data mining Àr ett begrepp för att tillÀmpa artificiell intelligens pÄ en större datamÀngd. Syftet Àr i detta fall att hitta ett sÀtt att klassificera dieselmotorer.Den datamÀngd som anvÀnds kommer frÄn mÀtningar vid testkörning av dieselmotorer och garantikostnader som motorerna ger upphov till efter leveransen frÄn fabriken. MÄlet Àr att finna ett samband mellan testvÀrdena och kostnaden i syfte att kunna identifiera kostnadsbenÀgna motorer redan vid testkörningen.En klusteranalys görs med tvÄ olika tekniker, K-means method och Kohonen-nÀt, som visar att det föreligger ett svagt men ÀndÄ förnimbart samband. En jÀmförelse mellan teknikernas resultat och anvÀndbarhet görs.TvÄ tekniker anvÀnds till att bygga klassificeringsverktyg som skall kunna sortera ut motorerna med höga kostnader.
De e gotlÀndske de ska va! : En uppsats om gotlÀndska ungdomars dialekt.
Denna uppsats handlar om gotlÀndska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie dÀr de har intervjuats och fÄtt samtala tvÄ och tvÄ. Informanterna har delats upp beroende pÄ kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras sprÄk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som Àr med i undersökningen Àr framtidsplaner, informanternas uppvÀxtort, deras förÀldrars uppvÀxtort och situation (samtal vs intervju).De drag som undersöks Àr uttalet av den gamla ai-diftongen (sÀger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar pÄ -a (sÀger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (sÀger man mej ?dej?sej, mi?di?si eller me?de?se?).
De yngre elevernas uppfattning om Àmnet matematik
Syftet med detta arbete var att undersöka och lyfta fram de yngre elevernas uppfattningar om Àmnet matematik, dess anvÀndbarhet och deras sjÀlvbild i förhÄllande till Àmnet matematik. Vi började vÄrt arbete med litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och tog kontakt med vÄr undersökningsklass. Den empiriska delen i vÄr studie genomfördes vid en skola i Norrbotten i Är tvÄ, som bestod av 17 elever. Undersökningsgruppen som fick stÄ modell för vÄr studie bestod av nio elever, fem pojkar och fyra flickor. Det mÀtinstrument vi anvÀnde oss av var intervjuer, detta för att fÄ en mÄngfald av elevernas egna uppfattningar om Àmnet matematik.
Stress i förskolan : En undersökning om hur pedagoger kan arbeta för att motverka stress i förskolan
Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida trevÀrt aluminium, Al3+, inverkar pÄ nitratupptaget hos veteplantor (Triticum aestivum L.). Vidare avsÄgs att undersöka om koncentrationen av jonen ifrÄga Àr av betydelse. Hypotesen som testades var att trevÀrda aluminiumjoner verkar hÀmmande pÄ nitratupptaget och att hÀmningsgraden stiger med ökad koncentration av aluminium. I försöket anvÀndes veteplantor som togs i bruk pÄ sjunde dagen efter det att de planterats i vermikulit. Provlösningarna utgjordes av fyra stamlösningar som endast skilde sig Ät med avseende pÄ aluminiumjonskoncentrationen.
"Det handlar ju om dig!" Subjektiv relevans i litteraturreception och historiebruk
Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ămnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Ăven tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.
Framtagning av flexibla monteringsverktyg : En arbetsprocess för att skapa verktyg med lÀngre livslÀngd
PÄ Scanias motormontering i SödertÀlje sker montering av raka- och V8-motorer för lastbil och buss samt av motorer för industriellt och marint bruk. Gruppen DEPG Àr en av de grupper som arbetar med att framstÀlla verktyg till motormonteringen. Gruppen ansvarar frÀmst för de tillfÀllen dÄ nya monteringsverktyg ska anskaffas pÄ grund av introduktion av nya eller modifierade motorkomponenter. DEPG önskar att minska behovet av att omarbeta verktyg och utöka verktygens livslÀngd, för att uppnÄ detta planerar DEPG att i framtiden skapa verktyg med högre flexibilitet Àn tidigare. Examensarbetets mÄl Àr att skapa en förbÀttrad verktygsframtagningsprocess, som stödjer och frÀmjar framtagning av monteringsverktyg med en rÀtt flexibilitetsgrad.
Beskrivning av olika metoder sjuksköterskan anvÀnder vid stöd och vÀgledning mot hÀlsosammare livsstil
Enligt hÀlso- sjukvÄrdslagen(1982:763) skall det bedrivas sjukdomsförebyggande arbete inom NÀrhÀlsan. Som sjuksköterska respektive distriktsköterska i NÀrhÀlsans regi möter vi dagligen patienter som behöver stöd och vÀgledning mot en hÀlsosammare livsstil. Inaktivitet, rökning, risk bruk av alkohol samt ohÀlsosamma matvanor ökar risken för sjukdomar sÄsom, diabetes, hjÀrt-kÀrlsjukdomar samt KOL och astma. Det Àr aldrig för sent att börja en förÀndring, all förÀndring mot ett aktivare liv och sundare matvanor Àr av vÀrde. Att förÀndra livsstil kan vara svÄrt och ta tid, patienterna har olika behov av stöd och vÀgledning.
LÀrandet i vardagen : En etnografisk studie i trÀnarens praktik
Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva och synliggöra de lÀrsituationer som uppstÄr genom trÀnarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en trÀnare i en av ishockeyföreningarna frÄn urvalet. Forskning pÄ ledares lÀrande i vardagen var sÀllsynt i allmÀnhet, men inom idrottsomrÄdet var sÄdan forskning nÀrmast obefintlig. Min studie Àr dÀrmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lÀrandet i trÀnarens praktik. Studiens empiri inhÀmtades med hjÀlp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal.
Imidakloprid: pÄverkan pÄ skadegörare och nyttodjur i vÀxtens nÀrhet
AnvÀndningen av bekÀmpningsmedel för privat bruk i Sverige Àr relativt liten i jÀmförelse med mÄnga andra lÀnder och beror dels pÄ den omfattande kemikalielagstiftningen men Àven pÄ det tuffa klimatet som minskar antalet skadegörare. Men Àven hÀr sker bekÀmpning med Àmnen vars effekter pÄ icke-mÄlinsekter inte Àr helt klarlagda.I denna studie har den systemiskt verkande insekticiden imidakloprid undersökts för att försöka klargöra hur Àmnet, som frÀmst anvÀnds som bekÀmpning mot olika typer av löss, pÄverkar andra djur som kan komma i kontakt med det. De djur som valdes ut var pollinatören B. terrestris, fjÀrilslarven tillika vÀxtÀtaren S. littoralis samt luspredatorn C.
Miljöredovisningens roll inom traditionell redovisning: en jÀmförelse mellan börsnoterade respektive inte börsnoterade företag
MÄnga företag gör en Ärlig frivillig miljöredovisning, antingen separat eller som en del i Ärsredovisningen. Definitioner av traditionella finansiella redovisningsbegrepp borde gÄ att anvÀnda Àven till finansiella miljöredovisningsbegrepp. FrÄgan Àr alltsÄ, hur miljöredovisningsbegrepp gÄr att relatera till traditionella redovisningsbegrepp. Vi har valt att i vÄr uppsats: beskriva miljöredovisningen inom den traditionella redovisningen, specifikt beskriva hur börsnoterade företag respektive inte börsnoterade företag utformar sin miljöredovisning samt hur de anvÀnder och tolkar miljöredovisningsbegrepp. Vi har Àven tittat pÄ revisorns roll i utformandet av miljöredovisningar sett ur ett företagsperspektiv.
Privatimport av varor enligt cirkulationsdirektivet
Harmonisering av punktskatter har skett frÀmst genom RÄdets direktiv 92/12/EEG om allmÀnna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sÄdana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestÀmmelser innebÀr att varorna i och för sig blir skattepliktiga nÀr de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gÀller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmÀrksammade ?Man in Black-fallet? dÄ det ej var frÄga om privatimport i direktivets bemÀrkelse dÄ varorna personligen mÄste föras över grÀnsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet.
TrÄngfors bruk 1628-1915
Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanlÀggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie pÄ lokal nivÄ. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanstÀllning av de nationella försvarssatsningar som Àgde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom bÄde det civila och militÀra försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes pÄ det civila och militÀra försvaret, satsningar som kan förstÄs utifrÄn tankar om folkhemmet.Ett antal frÄgor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanlÀggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anlÀggningar byggdes i hela Sverige, Àven om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av ArlaanlÀggningen.
Elevers anvÀndning av datorn och Internet i skolan
Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen anvÀnder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dÄliga pÄ att söka fakta och information pÄ Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite nÀrmare.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning som dels Àr kvalitativ, men den Àr ocksÄ kvantitativ eftersom en del frÄgor handlar om mÀngden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor, en med högre datortÀthet och en med lÀgre för att utforska om det fanns nÄgon skillnad mellan skolor med olika förutsÀttningar. Litteraturen som jag har anvÀnt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över anvÀndning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring Àmnet.Resultatet visar att datorer och Internet anvÀnds flitigt i skolan men har inte tagit över andra lÀromedelsformer.
Energieffektivisering av maskinsalsventilation : Utredning av nulÀget och utvÀrdering av ÄtgÀrdsförslag
Stora Enso, Skoghalls bruk Àr en av vÀrldens största producenter av livsmedelskartong och tillverkar ca 700 000 ton per Är. Pappers- och massatillverkning Àr en energikrÀvande industri och det finns stort intresse att sÀnka energianvÀndningen i olika processer. Maskinsalsventilationen pÄ kartongmaskinen KM8 Àr utrustad med ett vÀrmeÄtervinningssystem som tar tillvara pÄ överskottsenergi frÄn pappersmaskinens torkparti. Denna energi anvÀnds sedan för att förvÀrma tilluften till maskinalen. PÄ grund av att styrningen och driften inte fungerar optimalt idag mÄste energi tillsÀttas frÄn ett Ängbatteri.MÄlet med denna studie var att utreda systemet i dagslÀget i form av mass- och energibalanser för sommaren och vintern.