UpphovsrÀtten stÄr inför kraftigt förÀndrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av mÄnga upphovsrÀttsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rÀttighetsinnehavare ser hur deras ensamrÀtter missbrukas. Dessa Àr problem som förutses bli allt mer pÄtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler fÄr snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hÀngt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand pÄ de situationer som uppstÄtt. Samtidigt har allmÀnheten hunnit vÀnja sig vid en tillgÄng till musik, film och bilder via Internet.

Social media on the internet allows both public and private actors to communicate with each other. The aim of this qualitative study is to explore the relationship between the public and the private in social media on the internet, specifically with emphasis on the identities which are shaped in this relationship. The social media explored in this study is the micro blog Twitter. Data was collected from the pages of three public and private actors on Twitter, specifically with concern to their interaction with public and/or private actors. The data was analysed with support in sociological theories on modernity, identity, self-identity, socialisation and Erving Goffman's theories on everyday expression.

I takt med att Internet blir mer och mer tillgÀngligt och att informationsmÀngden pÄ Internetkonstant ökar, har ett behov för rekommendationssystem uppkommit. Ett problem pÄ internet Àratt veta vem och vad man kan lita pÄ. Ett sÀtt att komma runt det hÀr tillitsproblemet Àr attanvÀnda sig av social media. Samtidigt har sociala medier stÀndigt ökat i populÀritet de senasteÄren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur rekommendationssystem och socialamedier kan dra nytta av varandra samtidigt som ett praktiskt problem om att fÄrekommendationer frÄn sina (online) vÀnner löses.

This qualitative study is based upon interviews with librarians. It investigates the librarians? opinions on material adapted for disabled people and examines strategies used to market user friendly services for the disabled. The study explores librarians? views about streaming directly on the internet.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka bakomliggande krafterna som gör att mÀnniskor anvÀnder Blocket och se vilka strategier som kan anvÀndas för att bryta dessa krafter..

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvĂ„r. År 2008 Ă€ndrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i mĂ„ttlig mĂ€ngd. Syfte: Att undersöka vilka attityder förĂ€ldrar uttrycker pĂ„ förĂ€ldraforum angĂ„ende alkohol under amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka förĂ€ldrainriktade webbsidor för att hitta inlĂ€gg om förĂ€ldrars attityder till amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlĂ€gg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, frĂ„n tre förĂ€ldraforum ut.

The purpose of this essay is to examine how high school students (age 13 to 19) search for information on the web and in databases. Furthermore, it aims to look into how critical of sources they are. The questions asked was: how the students search for information in digital media? Which kind of sources do the students use? How they evaluate the information they find? Do they get any education in information retrieval and source evaluation? To answer these questions students were interviewed in groups about their information retrieval behavior. Furthermore two school librarians were interviewed about their experience of the students? information retrieval.During the interviews it was clear that the students had received quite sparse instructions on the subjects of information retrieval and criticism of the sources.

TillgÀngliggörande av upphovsrÀttsligt skyddat material pÄ Internet som sker utan samtycke frÄn upphovsrÀttsinnehavaren utgör i dagslÀget en relativt stor och utbredd problematik, frÀmst genom att Internet och teknikerna vilka tillÀmpas vid fildelning pÄ senaste tiden har utvecklats och dÀrmed resulterat i att fler och fler individer fildelar illegalt. Denna uppsats behandlar de olika teknikerna som anvÀnds vid fildelning, juridiska tillÀmpningsomrÄden, bevisbörda och identifiering av ansvarssubjekt samt rÀttsliga sanktioner. Syftet har vidare varit att utreda implementeringen av IPRED direktivet i den svenska rÀtten samt utreda huruvida denna reglering frÀmst har haft en reparativ eller preventiv verkan pÄ den illegala fildelningen. Uppsatsens slutliga resultat bygger frÀmst pÄ studier av den juridiska problematiken gÀllande identifiering av ansvarssubjekt samt bevisning och sanktioner, vilket i slutÀndan pÄvisade att implementeringen av IPRED direktivet i den svenska upphovsrÀtten hittills frÀmst har lett till ett preventivt resultat snarare Àn ett reparativt..

Beroendet av internet har ökat markant över de senaste tjugo Ären, detta har medförtatt tjÀnster som tidigare tillhandahölls lokalt i fysisk form har sakta fasats ut. SamhÀlletsförtroende för internet och dess struktur medför vissa svagheter, som öppnar upp förattacker vilka kan överbelasta plattformar och göra företagets tjÀnster otillgÀngliga.Syftet med arbetet Àr att identifiera DDoS-attacker frÄn pcap-filer och undersöka hurDRDoS-attacker skalar. Arbetet tar Àven upp frÄgestÀllningar om likheter och skillnadermellan attackerna som anvÀnds samt huruvida de skiljer sig frÄn legitim trafik och hurdetta kan vara ett problem nÀr skydd eller liknande implementeras.För att besvara frÄgestÀllningarna har vi valt att göra tre experiment samt analys. De treexperiment görs i en fysisk labbmiljö dÀr attackerna kan ske pÄ ett kontrollerat miljö,dÀr pcap-filer kan samlas in för analys.I arbetet pÄvisades att en reflektionsattack som utnyttjade DNS kunde uppnÄ enskalning med en faktor pÄ 80 gÄnger. Det har Àven pÄvisats vilka likheter som finnsmellan de fem attacker som granskades..

Kommunikation mellan konsumenter om produkter, word-of-mouth (WOM), kan pÄverka konsumenters köpbeslut. DÀrför Àr det viktigt att förstÄ varför konsumenter sprider information om produkter. Tidigare forskning har till stor del undersökt drivkrafter bakom WOM som ett generellt koncept, men pÄ grund av att vi allt mer kommunicerar via elektroniska kanaler kan motiven bakom att sprida WOM ha förÀndrats. Forskning om detta kan bidra med ny kunskap inom omrÄdet, varför denna undersökning syftar till att studera vilka drivkrafter som finns bakom electronic word-of-mouth (eWOM). En sjÀlvadministrerad enkÀt besvarades elektroniskt av 150 respondenter för att undersöka sju olika drivkrafter.

Intresset för e-tjÀnster och affÀrsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det rÄder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan hÀrledas frÄn de mÄnga olika definitioner som finns för bÄde affÀrsmodeller och e-tjÀnster. I detta arbete ses e-tjÀnster som webbaserade tjÀnster som erbjuds genom anvÀndningen av Internet. För affÀrsmodeller finns tvÄ inriktningar: (traditionella) affÀrsmodeller och e-affÀrsmodeller. MÄnga blandar ihop dessa och gör dÀrmed ingen skillnad pÄ begreppen.

AbstractTitle: The first thing I do when I wake up is to log on to Facebook. A study regarding how users of Social Networks experiences the User Generated production. (Det första jag gör nÀr jag vaknar Àr att logga in pÄ Facebook. En studie om hur anvÀndare av de sociala nÀtverken upplever den anvÀndargenererande produktionen.)Number of pages: 37 (39 including enclosures) Author: Per MagnussonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall semester 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityAim: The ambition with this essay is to examine how the online users of social networks experience the development of the Internet towards Web 2.0, and the enormous User Generated Content emerging from it. How do we receive User Generated Content from other people, and particularly what do we think about our own production.Material/Method: In order to obtain a deeper understanding of the attitudes and perceptions amongst people regarding this subject I used qualitative interviews with 9 people.

The ?peer to peer? (P2P) is a technology of downloading and filesharing between online - Internet - users by the mean of specified software. Since June 1999, the Napster software has made the happiness of millions of individuals who used it to obtain and share free audio files Mp3. Rapidly, the major recording companies have prosecuted the Napster Company and managed to force it to close down. They were arguing against it for it is supporting the development on a large scale traffic of files protected by copyright and thus was threatening the whole music and movies economic world.

Elever fÄr allt fler hjÀlpmedel som kan anvÀndas till fusk och det Àr enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhÀllet. NÀr man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma Ät internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man mÀrker att en uppgift Àr för svÄr. Den nya tekniken har Àven inneburit att det blivit lÀttare att upptÀcka vissa typer av fusk. Den underlÀttar samtidigt pÄ mÄnga andra sÀtt som att det gÄr att se klockslag nÀr en elev lÀmnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de gÄr snabbt och enkelt att söka reda pÄ vid ett senare tillfÀlle.Metoden som anvÀnts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrÄgats i intervjuerna var i huvudsak pÄ vilket sÀtt internet, mobiltelefoner, bÀrbara datorer och annan IT pÄverkat hur eleverna fuskar och hur lÀrarna hanterar detta.

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger pĂ„ att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av videoklipp, som sedan skickas ut till nĂ„gra fĂ„ personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring Ă€r och hur kĂ€nslorsponsen frĂ„n dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vĂ„r studie anvĂ€nde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestĂ„nde av filmlkipp, som haft stor framgĂ„ng pĂ„ Internet.