Sök:

Sökresultat:

350 Uppsatser om Nyhetsförmdeling - Danmark - Sida 21 av 24

Idrottsaktiebolag eller spelrÀtt? : En jÀmförande studie mellan svenska och danska idrottsföreningars aktiebolag

Sammanfattning  Idrottsrörelsen har genomgÄtt en rad förÀndringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse dÀr fokus inriktats pÄ sportsliga och ekonomiska resultat istÀllet för den ideella verksamhetens karaktÀr och identitet. Under slutet av 1990-talet förÀndrades förutsÀttningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tillÀts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tillÀts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig frÄn ett vanligt aktiebolag var att Àgarstrukturen reglerades.

Hur bra Àr vÄra lÀkemedel vid Alzheimers sjukdom och vad kan vi förvÀnta oss av morgondagens?

Alzheimers sjukdom Àr den enskilt största demenssjukdomen med prevalensen ca 100 000 i Sverige. Sjukdomsförloppet Àr utdraget med lÄngsam men kontinuerlig symtomförsÀmring. Den drabbade fÄr bland annat allt sÀmre minne, svÄrare att hantera vardagliga sysslor och allt större besvÀr med tids-/rumsuppfattning. Bakgrunden till symtomen Àr nedbrytning av nervceller i olika delar av hjÀrnan.Den hÀr litteraturstudiens syfte Àr att besvara frÄgestÀllningen ?Hur bra Àr vÄra lÀkemedel vid Alzheimers sjukdom och vad kan vi förvÀnta oss av morgondagens?.

CCM majs och majsensilage i praktiken : produktion, kvalitet och utfodring

En god hygienisk kvalité och ett bra nÀringsvÀrde i sitt foder Àr en viktig del i produktionen och för lönsamheten. Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och nÄgot som Àr relativt nytt i Sverige Àr Corn Cob Mix, förkortas CCM-majs. En god kvalité kan uppnÄs genom rÀtt skördetidpunkt, sortval och motverka vÀrmegÄng i ensilaget genom rÀtt val av tillsatsmedel. Syftet med denna rapport var att jÀmföra den hygieniska kvalitén av CCM-majs, kÀrnmajs och majsensilage i synnerhet och öka kunskapen om CCM-majs i allmÀnhet. Ambitionen Àr att fÄ ökad anvÀndning av CCM-majs och förbÀttra konkurrenskraften hos gris, mjölk- och nötköttsproducenter i Sverige. Under försöket samlades prover frÄn majsensilage och CCM-majs in för analyser frÄn bÄde Sverige och Danmark.

Komparativ studie av de nordiska lÀndernas energiprestandakrav vid nybyggnation av bostÀder: En studie av byggregler och energiklassificeringssytem

I detta examensarbete görs en jÀmförelse mellan de Nordiska lÀndernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostÀder. Syftet Àr att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det Àr möjligt att jÀmföra lÀndernas energiprestandakrav pÄ ett rÀttvist sÀtt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens rÄd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mÄl som medlemslÀnderna ska uppnÄ. Syftet Àr att minska utslÀpp av vÀxthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock Àr det upp till varje enskilt land att bestÀmma hur de ska klara mÄlen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning pÄverkar dess implementering. DÀrmed ser lÀndernas energikrav vÀldigt olika ut, trots att de Àr baserade pÄ samma EU direktiv.

TÀtortsnÀra hÀsthÄllning : exempel VÀstra KÀrrstorp och Norrskog

Examensarbetet syftar till att ge förslag till omrÄden med tÀtortsnÀra hÀsthÄllning i VÀstra KÀrrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera pÄ problematiken kring vilka faktorer som pÄverkar vid utbyggnaden av tÀtortsnÀra hÀsthÄllning. Vad hÀnder nÀr tÀtorterna byggs ut och genom dessa nÀrmar sig befintliga hÀstgÄrdar, eller om nya hÀstgÄrdar vill etablera sig nÀra befintlig bebyggelse? Funktioner sÄsom bostÀder, verksamheter och rekreationsomrÄden mÄste samsas och samtidigt mÄste hÀnsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har Àven studerat hur hÀstnÀringen pÄverkar samhÀllet, bÄde genom de problem som uppstÄr, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstÄr genom ridsporten och alla binÀringar kring denna.

Gustav Vasa i skolböcker : En fallbaserad moralfilosofisk analys av historiebruk i skolböcker

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.

Tid för nationell framtid - Studie av nordiska nationella dokument och framtidsmetoder

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska lÀnderna utgÄr frÄn liknande grundförhÄllande bÄde vad gÀller gleshet och avstÄnd mellan stÀder, naturförutsÀttningar samt befolkningsutveckling vÀcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Kanonrepresentation : En granskning av vÀsterlÀndsk litteraturkanon

Den vĂ€sterlĂ€ndska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp Ă€nda sedan dess intĂ„g i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pĂ„gĂ„r Ă€nnu idag. Debatten har frĂ€mst kommit att handla om kanons legitimitet i förhĂ„llande till dess representation, dĂ„ den sedan uppkomsten frĂ€mst har representerats av litteratur skriven av vĂ€sterlĂ€ndska mĂ€n. År 2004 uppmĂ€rksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, dĂ€r folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag pĂ„ en liknande svensk kulturkanon för att dĂ€rmed stĂ€rka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik frĂ„n olika hĂ„ll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons mĂ„nga aspekter.Uppsatsen Ă€r uppdelad i tvĂ„ delar: en makroanalys och en mikroanalys.

Odlingserfarenheter av kustgran (Abies grandis) i Sverige

Kustgranen Àr ett snabbvÀxande trÀdslag som hÀrstammar frÄn nordvÀstra Nordamerika. IEuropa odlades den första gÄngen i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska lÀnder. I Danmark Àr kustgranen inte sÄ ovanlig och odlas dÀr frÀmst lÀngskusterna. I Sverige Àr kustgranen dÀremot vÀldigt ovanlig och odling har endast skett pÄ ettfÄtal lokaler i södra Sverige. Intresset fÄr sÀgas vara mycket lÄgt för detta trÀdslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera vÀldigt bra hÀr.

GarantlÀrans förenlighet med Barnkonventionen

Att medvetet beröva en annan mÀnniska livet benÀmns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hÄllas ansvarig för mord Àr gÀrningsman och andra som medverkat. Vid sÄ kallat hedersmord kan det vara svÄrt att identifiera vem som har vilken roll och kan hÄllas ansvarig för gÀrningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvÄra faststÀllandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktÀren innebÀr att det kan finnas flera Àn den utpekade gÀrningsmannen som Àr skyldig till brott pÄ grund av samverkan och planering.

Simkunnigheten i Sverige för barn i skolÄr 1-5 : Pilotprojektet Vattenprovet

Syfte och frÄgestÀllningMitt syfte med denna undersökning har varit att jÀmföra och se om det finns nÄgra skillnader i de nordiska lÀndernas kursplaner för grundskolan gÀllande simning. Jag har ocksÄ genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolÄr 1-5 i Upplands VÀsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvÀrdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frÄgestÀllningar som jag har fördjupat mig i Àr följande:? Finns det nÄgon dokumentation om simkunnigheten i vÄra grannlÀnder Norge, Finland och Danmark gÀllande skolÄr 1-5?? Vad stÄr det i den svenska, norska, finska och danska lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning?? Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolÄr 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur vÀl stÀmde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslÀrarna genomförandet av pilotstudien?? Kan lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning förÀndras eller fÄ ett förtydligande?MetodArbetet har bestÄtt av tre delstudier.

TÀtortsnÀra hÀsthÄllning - exempel VÀstra KÀrrstorp och Norrskog

Examensarbetet syftar till att ge förslag till omrÄden med tÀtortsnÀra hÀsthÄllning i VÀstra KÀrrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera pÄ problematiken kring vilka faktorer som pÄverkar vid utbyggnaden av tÀtortsnÀra hÀsthÄllning. Vad hÀnder nÀr tÀtorterna byggs ut och genom dessa nÀrmar sig befintliga hÀstgÄrdar, eller om nya hÀstgÄrdar vill etablera sig nÀra befintlig bebyggelse? Funktioner sÄsom bostÀder, verksamheter och rekreationsomrÄden mÄste samsas och samtidigt mÄste hÀnsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har Àven studerat hur hÀstnÀringen pÄverkar samhÀllet, bÄde genom de problem som uppstÄr, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstÄr genom ridsporten och alla binÀringar kring denna.

"BÄtsman, du Àr min egen lilla lusehund" : En analys av relationen mellan barn och djur i fem verk av Astrid Lindgren

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.

Scandinavian Farmers : företagets vÀrde för Àgarna DLG och LantmÀnnen

Parallellt med en stark tillvÀxt av lantbruket i EUs nya medlemsstater har, sedan halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, marknaden för insatsvaror stagnerat i Sverige. I Danmark kan skönjas en liknande utveckling bland annat genom en allt mer reglerad marknad för exempelvis handelsgödsel. Dessutom sker en kraftig strukturrationalisering hos tillverkarna av lantbruksförnödenheter. Den största aktören pÄ den svenska marknaden för insatsvaror till lantbruket Àr LantmÀnnen ek för. Motsvarande aktör pÄ den danska marknaden Àr Dansk Landbrugs Grovvaresellskab a.m.b.a (DLG). BÄda företagen Àr kooperativt Àgda av lantbrukare i respektive land.

SympatiÄtgÀrder : Spelregler för en sÀrskild konflikt pÄ arbetsmarknaden

Att medvetet beröva en annan mÀnniska livet benÀmns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hÄllas ansvarig för mord Àr gÀrningsman och andra som medverkat. Vid sÄ kallat hedersmord kan det vara svÄrt att identifiera vem som har vilken roll och kan hÄllas ansvarig för gÀrningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvÄra faststÀllandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktÀren innebÀr att det kan finnas flera Àn den utpekade gÀrningsmannen som Àr skyldig till brott pÄ grund av samverkan och planering.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->