Vi har på uppdrag från Vägverket undersökt hur väl implementeringen av det nya intranätet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal på lokalkontoret i Karlstad.Infartens övergripande mål är att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. Intranätet ska sprida aktuella Nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att Vägverket valde att vidareutveckla Infarten, från regionala intranät till ett intranät för samtliga regioner, var att de upplevde svårigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information.För att ta reda på hur väl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna på lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas användning av Infarten i sina dagliga arbeten och även deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad.Resultatet visade att medarbetarna hade användning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi såg ett mönster som visade att respondenterna endast använde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter.

Papperstidningen är död! Länge leve webbtidningen!Inte riktigt så. Men sant är i alla fall att människors medievanor har förändrats mycket sedan internet blev en del av våra liv. Allt fler människor väljer att ta del av Nyheter på nätet i stället för i papperstidningen. Utvecklingen gäller i synnerhet kvällstidningsgenren.Webbtidningens och papperstidningens olika förutsättningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstått. Och där tar denna studie avstamp.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor.

Title: Under the surface - Fredrik Reinfeldt and Stefan Löfven in a comparative photo studyAuthors: Jon Demred, Fanny Wijk & Olivia WikströmLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 39This thesis compares how Stefan Löfven was being portrayed in Swedish media the week after the generalelection 2014 with how Fredrik Reinfeldt was portrayed in the first week after 2006?s general election.There has been made a lot of research on how politicians are portrayed in the media, but most of theresearch focus on text portrayal. This thesis focus on something different, it compares how the two ?winners? were portrayed in news photos.A semiotic approach was used to analyse news images in the newspapers Aftonbladet, Expressen, SvenskaDagbladet and Dagens Nyheter. It was important to not only look at the pictures, but also the outer context, i.e the headlines, had to be analysed to come to any conclusions.Fredrik Reinfeldt was portrayed more positive and more as a winner than Stefan Löfven was.

Hur ser framställningen av rumänska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad säger den mediala bildom en större politisk och samhällelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010?november 2013. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Angreppssättet består av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I materialet framträder en förskjutning mot ett individualistiskt förhållningssätt, där fokus ligger på attityder hos läsarna snarare än strukturell problematisering.

Titel Politisk professionalisering och röda tårtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 års strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska PartidistriktFörfattare Therese StoltzKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin Höstterminen 2010Handledare Mathias FärdighAntal ord 16 732 (inkl. bilagor)Syfte Att studera ett politiskt partis förutsättningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation.Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter.Material Intervjuer med politiska företrädare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan.

This essay examines how three big Swedish newspapers depicts e-sports and computer gaming and how the depiction change during 2000-2013. The study will also examine whether e-sports is being portrayed as competitive sport. The purpose is to investigate which attitudes that can be identified towards computer gaming and its culture in major newspapers such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and how these attitudes eventually changed over time. The sources that will be used in both the quantitative and qualitative analysis are based on web articles, mainly because the paper editions does not provide much, if any, information about computer gaming and e-sports and also because of the convenience of being able to quickly find articles to study. Results indicate that computer gaming is being depicted in a clear negative fashion during 2000-2006, and that the depiction of e-sports is somewhat positive but not as glorifying as for the years 2007-2013. During this period, there is a apparent tendency of e-sports being introduced to readers who are unfamiliar with the gaming culture. As for the attitudes towards computer gaming, the depiction is still somewhat negative, mainly because the debate about computer games and violence was revived because of several acts of violence in shape of school massacres and mass murder.

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om äldre- och omsorgsboendet Koppargården. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver Koppargården. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som äger Carema Care, om ursäkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det är som gör det till en kris som KKR och Triton känner sig nödgade att be om ursäkt för.Det material jag har undersökt i uppsatsen är fyra debattartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nätsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjälp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda på vilken syn på krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det är just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör.Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en fråga som handlade om praktisk vård, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn på en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och Nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter?För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser.

The term ?vulnerable areas? is developed by the Swedish police, referring to various areas in Sweden that are classified as socioeconomically disadvantaged, and with an active criminal presence. Over time, this term has gained significant popularity and is now used not only by the police but also by other entities such as the media, where these areas are often depicted as urban outcasts. Therefore, this study focuses on the portrayal of ?vulnerable areas? in the Swedish news media, where the topic has been widely debated in recent years.

Fotografiet har sedan dess födelse alltid fascinerat oss. Som ett sätt att dokumentera, förmedla Nyheter, marknadsföra eller dela med sig av något så enkelt som familjesemestern. Fotografiet har onekligen spelat en stor roll i utvecklingen av självrepresentation i många aspekter i människors liv. På tal om utveckling har även fotografiet utvecklats från ett analogt format till att i dagens digitaliserade värld för det mesta vara digitalt. Utveckling föder utveckling och i dagens läge är en kamera aldrig längre bort än var och ens egen ficka.

Titel ?Intranätet SIW". En kvantitativ studie av vilken synmedarbetarna på Södra Älvsborgs sjukhus har på intranätet.Författare Boel RosbäckKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation(JMG), Göteborgs Universitet.Termin Höstterminen 2013Handledare Jan StridSidantal: 41Antal ord: 9611Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka ett intranäts användarvänlighet ur anställdas perspektiv.Metod och material Kvantitativ metod där 600 webbenkäter skickades ut via mail till ett slumpmässigt urval av anställda på Södra Älvsborgs sjukhus. 400 enkäter skickades till vårdpersonal, 200 tilladministrativ personal.Huvudresultat Av utsända enkäter återkom endast 160, 85 från vårdpersonal (21,5 %) och 75 (37,5 %) från administrativ personal.Resultatet visar att de anställda på SÄS ofta använderintranätet i sitt jobb för att få reda på Nyheter och att innehållet på webbsidan ofta är föremål för diskussion på arbetsplatsen.Däremot används inte sidan som kommunikationsmedel. De kritiska synpunkter som framkommit visar att många tycker att det är svårt att hitta det man letar efter och att man ofta hamnar fel i sitt sökande.

Maciej Zarembas artikelserie ?Hem till skolan? rörde upp en stor skoldebatt när den publicerades under våren 2011. I denna studie undersöks vilka mediala bilder av lärare som återfinns i Zarembas uppmärksammade debattserie, samt vilka lärarbilder som återfinns i några av de blogginlägg, som kom som reaktioner på serien. Detta görs eftersom studien grundar sig på uppfattningen om att läraryrkets status konstrueras genom talet om lärare och läraryrket bland annat i media. Metoden för denna undersökning är en kritisk diskursanalys och de analysinstrument som används är att undersöka vilka lärarkategorier som konstrueras i texterna samt vilken professionalism och makt över att påverka sin egen arbetssituation de olika kategorierna tillskrivs.

Studiens syfte är belysa och tydliggöra vilka diskurser som är rådande om människor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi använt oss av i analysen är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Metoden består utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framställandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3.Vi använder oss främst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen används begreppet subjektspositioner ifrån diskurspsykologin. Slutsatser i studien är att de mediala diskurser som råder om arbetslösa i fas 3 till stora delar är ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken. Resultatet i studien visar på två olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kämpar om tolkningsföreträde av den rådande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.Den första textanalysen belyser en föreställning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap.