In my study, I aim to examine how the printed Swedish media depicts Jews and Judaism.How the agenda is for the depiction of Jews and Judaism and how it can be related todidactic challenges within the school subject religion. The study is based on 194 articlesfrom the Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, in July and August 2014. I use a qualitative and a quantitative text analysis where I put articles in different categories. The study?s theoretical framework is The Agenda-Setting Theory and my study leans against Bachner (2006), von Brömssen (2012) and Revell's (2010) thoughts on the media having great influence over our image of religion and religious groups.My study shows, among other things, that Jews and Judaism are mainly mentioned in the media in relation to the conflict in Israel and Palestine, World War II or anti-Semitism.

This report shows a qualitative study on how six young adults in the ages between 20-30 who are students at Linnaeus University in Kalmar percieve their news consumption habits and their use of news media on digital platforms. The aim of the study is to examine whether the six students feel the strogest connection with the press where they were raised or where they currently live, why they choose to use the media platforms they do and what meaning the use of the media bare to the students. We have seen a lack of information concerning why young people choose to consume news online instead of in printed media.The study is focused on theories concerning what affects people in their choice of media platforms and channels. This report shows that geographic nature, the quality of the content and which political ideology the daily press is founded on does not affect the respondents choice of media. Our study shows that the most important factor for the respondents is that the platform is easily accesssible and flexible.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet Nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur publiceringen av Nyheter på Internet, i form av en Internettidning, har påverkat en lokal morgontidnings organisation och verksam-het. Målet är redogöra för de faktorer som bidrar till den attityd som den studerade dagstid-ningens reportrar har gentemot Internettidningen.Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där intervjuer med reportrar, chefer och Internetan-svariga har använts för insamling av empiriskt material.Huvudresultat: Denna studie har visat att den studerande lokaltidningens reportrar har haft svårt att inkorporera nyhetspublicering till Internettidningen i sin dagliga arbetsrutin. Report-rarna har anammat en negativ attityd till den nya verksamheten och vill inte arbeta med den trots att de finner Internettidningen vara viktig och ha många möjligheter för företaget och dem själva. Resultatet visar att ledningens osäkerhet och bristande ledning gällande Internet-tidningens status samt utveckling har skapat oro i organisationen och bidragit till reportrarnas inställning till Internettidningen, de ser den vara endast ytterliggare en arbetsuppgift. Studiens resultat pekar på vikten av att tidningsledningen kommunicerar sina mål till organisationen och utvecklar tydliga strategier för en ny verksamhet, för att den nya produkten ska accepteras av medarbetarna och för dess eventuella framgång inom och utanför organisationen..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Wikileaks agerande porträtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar ställning för eller emot Wikileaks samt om porträtteringen har förändrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under år 2010. Vår teoretiska ram bygger på Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. Vår metod är en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks porträtteras i svensk dagspress som en organisation vilken måste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig ställning för eller emot Wikileaks. Med undantag för två artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina åsikter.

Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007.Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område.Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer Nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan.

Syftet med undersökningen är att utöka förståelsen på vilket sätt media förmedlar idrott ur ett genusperspektiv, och diskutera dess konsekvenser. Vi vill med undersökningen få en ökad insyn i medias makt kring föreställningar om kvinnligt och manligt på sportsidorna. Vi har med hjälp av kvantitativ innehållsanalys i kombination med kvalitativ textanalys argumenterat kring olika tänkbara svar. Underlaget för vår studie baseras på ett omfattande kodningsschema där sportbilagan i Dagens Nyheter (DN) under februari månad 2011 utgjort empirin. Resulta-ten av kodningsschemat har jämförts med litteratur om genus, media och idrott.

Titel: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största nättidning ? Aftonbladets nätupplaga. Författare: Joakim JonssonHandledare: Ingegerd RydinExaminator: Ulrika SjöbergTyp av rapport: C-uppsats 10 poängUtbildning: Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poängDenna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts:-Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ?claims- maker?, ?socialt problem? och ?moralisk panik?. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt.

Titel Extra Linköping och Norrköping? ? En jämförande innehållsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningarFörfattare Nadège Mayunga och Kristin PonténKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2010Syfte Syftet är att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehållsmässig i jämförelse med Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar och notiser av lokal karaktär i Extra Östergötland, Norrköpings tidningar och Östgöta CorrespondentenHuvudresultat Vårt resultat visar att tidningarna har i princip samma nyhetsvärdering. Ämnesområdet brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmänheten får mest uppmärksamhet i alla tre tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda tidningarna är få och beror främst på skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mål att differentiera sig från de andra tidningarna finns det små indikationer på.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter på plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats är att ta reda på vad sportjournalister på Aftonbladet och Expressen tror är anledningarna till att det skrivs så mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda på hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs så mycket om honom samt vad det stora fokuset på honom får för konsekvenser. I vår analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer på de två kvällstidningarna i Sverige.

The aim of this study is to identify the dominating discourse in Swedish newspapers concerning perpetrators who committed sexual offence against children. The study is based on the idea that the media representation play a significant role to the public opinion and awareness of the perpetrators. The study is based upon a selection of 103 articles published between January 2003 and November 2013, taken from four of the biggest daily newspapers in Sweden; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The methodological and theoretical approach in the study has been the one of discourse analysis through which one dominating discourse along with two subsidiary discourses could be identified. The discourse considered to be dominating is the one who presents the perpetrators through the discrepancy between the actions committed and the description of the perpetrator.

Less diversity and more homogenization in the media`s news range is the subject for our bachelor thesis. By analyzing and comparing three separate weeks in two of Sweden's largest evening newspapers Aftonbladet and Expressen we wanted to discoverhow the diversity between the two newspapers had changed over the years, more precisely from 1993 until now. Had there been a homogenization or not? We wanted to study this because it is a long going debate about the news stories becoming more and more the same. An important debate because less diversity in news events and news presentation may lead to less diversity in public opinions and knowledge.

Syftet med den hä?r uppsatsen ä?r att undersö?ka huruvida det finns skillnader vad gäller utrymme och framstä?llningen av partiledarna i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under en månad före det svenska riksdagsvalet 2014. Vi har också undersökt om skillnaderna beror på könstillhörighet eller partitillhörighet. Som grund för undersökningen ligger en kvantitativ innehållsanalys. Materialet består av 540 artiklar och 565 tillhörande bilder.

Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna.Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna.