Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra. .

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där Nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund..

Sociala medier är något de flesta använder sig utav idag, både företag och privatpersoner. Internet är ett bra forum för att uttrycka sina åsikter på när möjligheten att vara anonym finns och att det sprids snabbt. Spridningsmöjligheterna är bra när de används på rätt sätt så som att sprida Nyheter och annan viktig information. Sämre blir det när uppgifter som uppfattas kränkande sprids snabbt vilket leder till en större skada än nytta. Denna spridning bidrar idag till att kränkningsbrotten blir grövre när fler personer får ta del av de kränkande uppgifterna.

Titel ? The times they are a-changin? ?En komparativ studie av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-taletFörfattare Christer AnderssonHandledare Annika BergströmKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hpTermin VT 10Syfte Utföra en komparativ undersökning av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-talet.Metod Kvalitativ textanalys av 88 artiklar ur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska DagbladetHuvudresultat Videovåldsdebatten under de undersökta åren 1980-1989 innehåller väldigt tydliga drag av moralpanik medan spelvåldsdebatten 2000 ? 2009 endast visar på enskilda aktörers tendenser till moralpanik..

Föreliggande uppsats är en gestaltningsstudie, frågan är om och hur de offentliga värdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gällande Migrationsverket. Vår undran är om det svenska folkets låga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur värdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen är regeringsuppdraget angående offentligt etos samt gestaltningsteori. Vald metod är innehållsanalys och materialet utgörs av två av Sveriges mest besökta tidningar på internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att värdeprinciperna till viss del gestaltas i media.

Under de senaste åren har webbplatser blivit allt mer komplexa och informationen som ska visas och hanteras allt större. För att underlätta hantering och administration av dessa system har många CMS-system vuxit fram. Dessa system kan skilja sig mycket beträffande pris och funktionalitet, allt från mindre open source system till stora komplexa kommersiellt drivna system. Detta arbete bygger på att skräddarsy ett CMS-system för administration och hantering av innehåll på diverse artist sidor, som hanteras av ett medieföretag. Systemet använder tekniker som JavaScript, PHP, MySQL som grund för dess uppbyggnad.

Researchers points out that social media has become a powerful venue to spread news, both for the news business and the users. Although the news diffusion has become a phenomenon to be reckoned with, we have found no research in Sweden about what motivate users of social media to share news.This thesis work therefore investigates news sharing on the social network Facebook by examining user motives in the light of the media theory uses and gratifications. A web survey was conducted and distributed to students at a Swedish university. The result showed that expression was the strongest motive to share news on Facebook, and the item that was highly valued by the students was to give other valuable information. The result also showed that other motives for sharing news was socialization, information, status and entertainment. .

Titel: Ris eller ros i svensk press? ? en studie av Sverigedemokraternas gestaltning i två svenska tidningar under valrörelsen 2010Författare: Emelie PetterssonHandledare: Christer ClerwallKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap IIISyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sverigedemokraterna gestaltades i tidningarna Dagens Nyheter och Expressen, inför valet 2010. Studien ämnar även kunna finna likheter eller skillnader i gestaltningen, i morgonpress respektive kvällspress.Teori: Studien har en tydlig teoretisk utgångspunkt, gestaltningsteorin. Gestaltningsteorin belyser mediers makt i dess olika form, på olika nivåer och med olika genomslagskraft. Studien utgår främst från Robert Entmans tankar om mediers gestaltningar.

Syftet med mitt examensarbete var att utveckla en hemsida till Kulas Ponnystuteri. Den skulle innehålla vissa informationstexter, Nyheter, gästbok m.m. samt administrationsfunktioner.Hemsidan skulle vara lätt att använda och hitta önskad information på. Den vänder sig till mer eller mindre hästkunniga människor i alla åldrar, och skulle därför göras mycket besöksvänlig.En hemsida konstruerades utifrån de önskemål och krav som kunden hade. För själva kodningen användes HTML och ASP med Java Script och arbetet skedde i både Frontpage och Dreamweaver.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011..

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser på måltidens funktion i förskolan, vilka regler som råder och om barnen har något inflytande under måltiderna. Vårt intresse för detta ämne väcktes då vi läst en artikel i Lärarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under måltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde därför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger på en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna väljer att lägga stort fokus på regler som enbart är gjorda av vuxna, vilket även tidigare forskning påvisat.

One of the most well-known trials in history is the one in Nürnberg, Germany, soon after the end of World War II. It is understandable that this caused a lot of discussions and that it was a world known trial which set the standards for a lot of similar occasions later on. The aim of this research is to focus on the opinions about this trial from a perspective of well-known Swedish newspapers. The method is to analyse three big papers with different political views and to see what separated them and what maybe united them. By studying the master-pages of the newspapers a picture is given of how the contemporary time had an understanding for the trial reports, which we in our time have established as facts.

The main purpose of this study has been to examine and analyze what kind of discussions that takes place in the commentary fields of swedish online newspapers. We started by collecting nearly 2000 commentaries from three newspapers and then used a quantitative content analysis to interpret the material.We divided the comments into different categories like arguing, media criticism and opinion on other comments in order to see which categories were most common. The results of the analysis shows that there is a discussion in the commentary fields where most of the commentaries stick to the subject, where media criticism is unusual and where arguing is quite common. The discussion however is usually negative. The results can be connected to the theories of deliberative democracy, flaming and earlier research on commentary fields.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.