Title: ?världens mest fruktade terrororganisation? en diskursanalys av rapporteringen om Islamiska Staten Author: Martin Landin Subject: Undergraduate research paper in Journalism studies, Dept. Of Journalism, media and communication (JMG) Gothenburg University Term: Autumn 2014 Supervisor: Gabriella Sandstig, JMG GothenburgPages/words: 34/16295Purpose: The purpose is to examine the discourses that characterize the news about the Islamic state (IS) in Swedish newspapers, and to study how these discourses are expressed. Method: Critical Discourse Analysis Procedure: 10 articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet were analysed through Critical Discourse Analysis. Results: The analysed articles shows tendencies of orientalist discourse and of a propagandistic discourse which is a part of war journalism..

Teknikens utveckling har gått fort fram de senaste åren, dagens smartphoneanvändare harmöjligheten att utföra ärenden som det för något år sedan krävdes en dator för. I denna studieutfördes en undersökning av mobila Internet-användares vanor och vad som är utmärkandeför mobilt internetanvändande. Tio respondenter förde loggbok där de fyllde i ett detaljeratschema för varje aktivitet, bl.a. var och vad de besökte. De tio respondenterna intervjuadessedan för att få ett djupare intryck av deras mobila internetavändande.Resultaten visar att den vanligaste platsen för surfning skedde i hemmet, respondenternatrodde dock att de skedde under transport.

I och med medias utveckling och förankring i vårt samhälle har pedagoger i dagens skola inte längre monopol på kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger på 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrån två olika skolor i Malmö. Skolorna är belägna i två olika stadsdelar varav en av dem är präglad av mångkulturalitet och den andra är mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

Den här studien syftar till att beskriva fyra gravt synskadade personers syn på punktskriftens betydelse för delaktighet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att få fatt i deltagarnas berättelser och erfarenheter. Resultaten har tolkats med hjälp av min egen förförståelse samt tidigare forskning och annan relevant information. Resultatet visar att delaktighet är ett mycket komplext fenomen som är situationsbunden och påverkas av personliga och miljömässiga faktorer. Tillgänglighet, normalitet och autonomi är genomgående teman i studien.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.

Detta är en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PR´s inflytande i journalistiken med hjälp av två olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi jämfört förekomsten av utvalda PR-begrepp från två olika år med tjugo och arton års intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att få fram om det skett en förändring i journalisters användande av begreppen. Därefter följer en kritisk diskursanalys där vi analyserar två nyhetstexter för att med hjälp av van Dijks CDA-modell få fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna få fram om en PR-isering har skett i form av journalisters språkbruk och med hjälp av lingvistiska verktyg få fram dolda budskap.Våra frågeställningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jämfört med för 20 år sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa på vilket sätt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke på PR´s förändrade roll idag, och på vilket sätt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjälp av textanalys, urskilja och förstå PR´s inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys)Syftet är att få fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hurlärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen.

 AbstractSyftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka Nyheter inom området som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.

I dagens samhälle har media en stor roll i människors liv och det är viktigt att påpeka medias enorma makt att påverka människors verklighetsbild. Makten stannar inte på tidningsbladet, webben, bloggen eller på TV-rutan. Makten fortsätter leva och påverkar människors uppfattning och åsikter i olika hänsynstaganden. Genom åren har journalistiken ändrats och konkurrensen vuxit och det innebär att tidningsjournalistiken ändrats och pressen för dem som skapar Nyheter återfinns i säljsiffror. Tidningen ska sälja lösnummer och i den situationen är rubriker och retoriska grepp viktigare än någonsin.

The purpose of the study was to analyze how media, in this case, the daily newspaper Dagens Nyheter, produces the men and women in men's violence against women in close relationships in news articles and if there has been a change over time in this production. It is a qualitative study in which 40 news articles from DN were analyzed. The starting point in the tanks around the analysis is from a social constructive perspective. Critical discourse analysis is the method I chose to use in the processing of news stories. The result is divided into four different blocks where each block presents the results and the analysis for the following years: 1994, 1999, 2004 and 2009.

The aim of our study was to examine how Swedish journalists use the three social networks Facebook, Twitter and blogs to find news. We wanted to study which group of journalists that were using these networks most frequently and why. We also wanted to find out which of the three networks they use the most.We made a questionnaire which we sent out by e-mail to 400 Swedish journalists. 215 of them participated in our study.We analyzed the results of the responses from the questionnaire and discussed patterns and relations between them.The study establishes that the majority of the respondents believe that the networks are very useful and effective in their work.Our results show that out of the three social networks the journalists who participated in our study prefer to use blogs as sources in their line of work, as they are full of information from individuals and contain unique facts and stories.Alongside the results we discussed how social networks might be used in the future of journalism. Most of the respondents are aware of the possibility that they may need to increase the usage of them eventually, and that they will be an important part of the journalistic work process in the future. .

Our aim with this paper is to study the debate concerning the refusal of entry of the two Egyptians and the involvement of USA, to see if the Swedish sovereignty has been compromised. We have chosen two theories, realism and radicalism, to read if opinions can be identified of supporting one of them. The empiricism we selected are from debate articles in the big news papers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Expressen. We also studied the debate in the Riksdag . The method we used was qualitative and is called analysis of content.The result we could conclude was that most of the debaters are disappointed with how the government handled the whole situation, but still believes that it made the decision on itself.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur muslimska kvinnor upplever mediernas nyhetsrapportering, vilka konsekvenser de mediala beskrivningarna får och hur de påverkas av mediebilden. Uppsatsen fäster även fokus på vilka stereotyper av muslimska kvinnor och invandrare som medierna använder sig av. Materialet består av intervjuer med 13 muslimska kvinnor samt tidigare medieforskning. Slutsatser är att intervjupersonerna och medie- forskningen menar att nyhetsrapporteringen visar en fördomsfull bild av muslimer där den muslimska kvinnan framställs som förtryckt och som ett offer. Samt att medierna ofta skriver om invandrare och muslimer i samband med negativa Nyheter.

Vårt sätt att kommunicera med varandra är i hög grad situationsberoende. Ett tillfälle när samtalets form kan ha stor betydelse är i kontakten mellan läkare och patient och då speciellt när läkaren behöver förmedla tråkiga Nyheter till patienten. I denna studie undersöktes faktorer som påverkar hur läkaren upplever sin förmåga att genomföra samtal med ?bad news? för patienten. Nio läkare på två sjukhus i Mellansverige intervjuades.

Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit.