I en alltmer konkurrensmässig värld, där synbarheten blir allt viktigare, fyller public relations en viktig funktion i hur företag finner och behandlar relationer till sina följare. En ny trend är att utelämna information i kampanjer för att skapa förvirring och därmed få nyhetsvärde. Branschen är delad i huruvida detta är ett etiskt korrekt tillvägagångssätt. I denna studie undersöker vi, genom en fallstudie, hur kampanjer av detta slag dels ser ut men även planeras med syfte att skapa förståelse för eventuella för- och nackdelar med tillvägagångssättet. Studiens teoretiska inramning bygger på att med hjälp av förståelse kring kampanjplanering, medias dagordning och vikten av förtroende, ge insikt i hur en PR-kampanj skapar värde genom uppmärksamhet.

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka fenomenet barnboken som ett pedagogiskt verktyg har hela tiden funnits men under utbildningens gång vuxit, då vi förstått att den med ett medvetet arbetssätt kan påverka barns lärande och utveckling på flera plan. Något som ännu mer ökade vår Nyfikenhet var att tidigare forskning inom detta område var mycket begränsad. Trots det har vi försökt att lyfta fram relevant forskning kring vårt ämne. Utvecklingspedagogiken är det som ligger som teoretisk grund för vår undersökning.SYFTE: Syftet med vår undersökning var att ta reda på vilka uppfattningar förskollärare har kring barnboken som ett pedagogiskt verktyg för att medvetet skapa förutsättningar för barn att utvecklas och lära.METOD: I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ forskningsansats med inspiration från fenomenografin. För att samla in data valde vi att använda oss av den kvalitativa intervjun.

I en tid då förtroende i och för företag diskuteras flitigt ville vi se vad förtroende egentligen kan sägas vara och framförallt vilken betydelse det har för de anställda. Externt kan förtroende kopplas till bilden av företaget utåt och det väckte vår Nyfikenhet för kopplingen till den interna bilden, de anställdas uppfattningar om företaget, det vill säga identitetskänslan. Såväl identitetskänsla som förtroende är centrala begrepp för organisationer idag men det finns lite forskning kring dessa begrepps relation. Vårt syfte med undersökningen har varit att skapa insikt i huruvida det finns en relation mellan identitet och förtroende. Detta gjordes dels på ett teoretiskt plan, där vi försökte konceptualisera begreppen och dess relation till varandra, och dels på ett empiriskt plan där vi undersökte dessa begrepps relation till varandra i praktiken.

I denna uppsats behandlas deckargenren och Maria Langs pusseldeckare En skugga blott. Syftet är att undersöka hur Lang bygger upp sin variant av deckarromanen och se hur den förhåller sig till de typiska dragen för pusseldeckaren. En stor skillnad mellan pussel- och den hårdkokta deckaren är vilken typ av intresse som läsaren har: Nyfikenhet kring vem som är mördaren, som i pusseldeckaren eller spänningen inför vad som komma skall, i den hårdkokta deckaren. I Pusseldeckaren är en av författarens uppgifter att försvåra läsarens möjligheter att lösa mordgåtan. Det finns dock en regel om "Fair play", vilket innebär att inget viktigt i mordutredningen får undanhållas för läsaren.

Projektet Precious utforskar narrativa lagningar av artefakter. I arbetet diskuteras människans komplexa förhållande till artefakter. Komplexiteten som behandlas i arbetet är fokuserad kring att artefakter förutom rent praktiska funktioner; även fungerar som verktyg i den sociala interaktionen människor emellan. Industrialism i kombination med bland annat den fria marknadsekonomin har särskilt efter Andra Världskriget bringat välfärd och accelererande konsumtionstempo i det moderna västsamhället. Konsumtionsvanorna är numera mer sammanlänkade med varumärken och social status än behovet av praktisk funktion.

Mat och hälsa uppmärksammas allt mer i media och idag finns det gott om hälsotidningar som utlovar kostbudskap och mirakelkurer för hälsan. Konkurrensen är hård mellan tidningarna och för att locka läsare gäller det att skriva texter som väcker känslor och som berör. Goda kostvanor är viktigt för hälsan och Livsmedelsverket har utifrån de Svenska Näringsrekommendationerna utformat fem kostråd som ska underlätta för människor att tillämpa goda kostvanor. Kostråden handlar om frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter, flytande fetter och nyckelhålsmärkta produkter. Men skriver hälsotidningarna, som är ett kraftfullt medium för hälsokommunikation och som kan påverka människors livsstilar, något om Livsmedelsverkets kostråd? Det var en fråga som väckte Nyfikenhet hos oss som författare till den här studien.

SammanfattningDet här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor.Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ?Ung i demokratin? upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en Nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av Nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation.

BakgrundUnder denna del av uppsatsen kommer vi att redogöra för studier som ligger till grund för vår undersökning och som är adekvat för vårt syfte. I vardagen finns det många bra tillfällen att ta till vara på matematik som till exempel dukning, samling och genom leken med mera. För att barnen skall få en bra matematisk kunskapsgrund är det viktigt att förskollärarna synliggör matematiken i förskolan på ett roligt och lustfyllt sätt.SyfteSyftet med studien är att ta reda på hur några förskollärare i förskolan uppfattar matematisk begreppsbildning. Studien kommer även att behandla hur de beskriver vilka metoder de använder sig av samt hur de säger att matematiken görs synlig för barnen.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Det verktyg som vi har använt oss av i studien är kvalitativ intervju, där åtta förskollärare på tre olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i vår studie visar att förskollärarna finner att förskolans vardagliga situationer som till exempel: matsituationen där barnen räknar ut hur många köttbullar de kan ta, under samlingen när barnen räknar antal deltagande barn, utevistelse där förskollärare använder skogsmiljö för att lära ut matematisk termologi och påvisar skillnader inom längd, storlek och vikt kan inspirera barnens utveckling av matematisk begrepps bildning.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

I denna uppsats behandlas deckargenren och Maria Langs pusseldeckare En skugga blott. Syftet är att undersöka hur Lang bygger upp sin variant av deckarromanen och se hur den förhåller sig till de typiska dragen för pusseldeckaren. En stor skillnad mellan pussel- och den hårdkokta deckaren är vilken typ av intresse som läsaren har: Nyfikenhet kring vem som är mördaren, som i pusseldeckaren eller spänningen inför vad som komma skall, i den hårdkokta deckaren. I Pusseldeckaren är en av författarens uppgifter att försvåra läsarens möjligheter att lösa mordgåtan. Det finns dock en regel om "Fair play", vilket innebär att inget viktigt i mordutredningen får undanhållas för läsaren.

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori.

Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter.

Syftet med denna undersökning var undersöka det sensomotoriska materialets roll i matematikundervisningen i montessoriskolor, dels utifrån lärares upplevelser, dels utifrån elevers deltagande i undervisningen. Metoden som användes för undersökningen var fem kvalitativa intervjuer och tolv deltagande observationer. Undersökningen kopplas till Montessoris teorier och sensomotorisk inlärning. Slutresultatet visar att det karaktäristiska för det sensomotoriska materialet är färgkodning, isolering och felkontroll. Det sensomotoriska materialet har betydelse för lärandet eftersom materialet synliggör matematikens abstraktioner, vilket bidrar till att barns självtillit och attityder till matematik förbättras.

Bakgrund: Riksbanken har haft sedelmonopol sedan 1897, vilket har inneburit att de sedan dess har haft ensamrätt att ge ut pengar. Den teknologiska utvecklingen och den ökade användningen av internet har lett till att virtuella samfund har utvecklats och i vissa fall har dessa samhällen skapat sin egen valuta. Bitcoin är världens första helt decentraliserade valuta och baserades i början av sin existens på teknisk Nyfikenhet för en handfull hobbyister. Under de senaste åren har efterfrågan på bitcoins ökat vilket i sin tur har lett till att kursen stigit explosivartat.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera de transaktionskostnader som kan uppstå när Bitcoin används som betalningsmedel, samt jämföra dessa kostnader med de transaktionskostnader som är förenade med användandet av traditionella betalningsmedel.Genomförande: Studien har genomförts genom en blandning av ett kvalitativt och ett kvantitativt tillvägagångssätt samt genom en bearbetning av transaktionskostnadsteorin inom ramen för ny institutionell teori. Empirin består av tre delar där studien inleds med en litteraturstudie för att läsaren ska få en inblick i vad Bitcoin är och hur valutan fungerar.