Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka hur chefer födda på 1970-talet upplever sitt chefskap. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Då det empiriska materialet har samlats in parallellt med att teori har sökts, kan vår ansats liknas vid den abduktiva. Resultat: Utmaningen, ansvaret och förmånen att kunna påverka organisationen och få sina medarbetare att växa sågs som de övervägande incitamenten till att bli chef av 70-talisterna. Möjligheten att påverka framhävs som den aspekt av chefskapet som bör marknadsföras för att locka fler 70-talister till att bli chefer.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

Föreliggande studie undersöker de fem förbundskaptener som verkar i flick- (F16, F17 och F19), ungdoms- (U23) och damlandslaget i fotboll. Syftet med undersökningen är att skaffa sig kunskap om deras uppfattning om coaching och ledarskap samt undersöka hur förbundskaptenerna coachar och leder under landslagssamlingarna. Metoderna är intervjuer samt observationer vid matcher och träningar hos samtliga aktuella landslag. Undersökningen har tagit del av Svenska fotbollförbundets tre styrdokument för utbildning av flick-, ungdoms-, och damspelare på landslagsnivå, Spelarutbildningsplan från F15 till A-landslag (2010), Arbetssätt och roller, från F15-U20 (2013) samt Spelarutbildningsplan 2013.Förbundskaptenerna anger att de är formade av sina första år inom idrotten. De har samtliga en lång fotbollskarriär som spelare och tränare.Ledarskapet utgår från spelarnas delaktighet och inflytande. Delaktighet, Nyfikenhet och aktivitet är nyckelord för spelarna.

Introduktion: Irritable Bowel Syndrome, IBS, är den vanligaste funktionella mag-tarmsjukdomen i västvärlden med en prevalens på cirka 15-20 % i befolkningen. IBS är generellt sett dubbelt så vanligt förekommande hos kvinnor som hos män och majoriteten som drabbas är kvinnor under 40 år. Behandling med låg FODMAP-kost är den mest effektiva kostbehandlingen vid IBS. Det finns få kvalitativa studier om IBS och behandling med låg FODMAP-kost och det behövs en ökad förståelse av hur det är att leva med IBS och behandlas med en låg FODMAP-kost.Syfte: Få förståelse om en grupp IBS-diagnostiserade kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen och behandlingen med låg FODMAP-kost.Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Fem kvinnor med IBS mellan 22-34 år deltog i enskilda intervjuer varpå intervjuerna transkriberades och utgjorde underlag för en tematisk analys.Resultat: Samtliga informanter upplevde att deras välbefinnande ökat markant efter påbörjad behandling med låg FODMAP-kost.

Abstract Titel: Entreprenörskap i fritidshem. Författare: Damian, Anca & Falih, Fatma (2014). Syftet med vår studie var att öka förståelsen för ett diffust begrepp som entreprenörskap i fritidshemmet. Detta gjorde vi genom att undersöka fritidspedagogers tolkningar av vad entreprenörskap innebär för deras arbete och för elevers lärande och utveckling i fritidshemmet. Vårt arbete utgår från tre frågeställningar: Hur tolkar fritidspedagoger uppdraget kring entreprenörskap i fritidshemmet som införts i Läroplanen 2011? Hur talar fritidspedagoger om att de implementerar entreprenörskap i fritidshemmets verksamhet för att lyckas med detta uppdrag? Vilka fördelar respektive nackdelar ser fritidspedagoger med detta arbetssätt? För att besvara dessa frågor har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning.

Min utgångspunkt till detta examensarbete var från början en Nyfikenhet om hur skolor väljer att presentera sig själva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta då jag i ett nyhetsreportage hade läst om att flera gymnasieskolor fick stänga ned då konkurrensen var för hög och elevantalen för låga. Jag började då med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, välja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde då Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, två gymnasieskolor där den förstnämnda är kommunal och den sistnämna privatägd. De båda skolorna har vissa likheter.

Internet är en kanal för marknadsföring som under de senaste åren ökat kraftigt världen över. Internets framgång har medfört att företag och organisationer kan utnyttja webben för att utveckla sina affärer både taktiskt och strategiskt. Dessutom är Internet som försäljningskanal både ett billigt och effektivt sätt att nå ut till sina kunder. Denna ständiga utveckling av Internet medför också att företagens strategier för kommunikation ändras.Vad gäller Internet och marknadsföring är ett av problemen dock att användaren endast kommer att titta på det som fångar dennes intresse, till skillnad vad gäller de traditionella marknadsföringskanalerna. Detta har legat till grund för vår Nyfikenhet att försöka ta reda på vilka olika marknadsföringskanaler som företagen använder sig av för att fånga kundens uppmärksamhet att gå till deras sida på nätet.

Delaktighet är ett centralt begrepp i vårt samhälle och i synnerhet inom hälso- och sjukvården. Det är därför av vikt att ytterligare belysa begreppet delaktighet ur ett patientperspektiv, för att få en ökad förståelse av dess innebörd. Tidigare forskning kring delaktighet är gjord inom olika sammanhang, exempelvis inom akut- och hjärtsjukvård och ofta från ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för delaktighet så som detta erfars av patienter med cancersjukdom.Denna uppsats är en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta självbiografier har analyserats. Att ta del av människors livsberättelser kan vara ett sätt att komma nära deras upplevda erfarenheter, tankar och känslor.

Läsförståelse är ett aktuellt ämne i skolan. Det finns många olika teorier kring läsförståelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En läsande klass vilket har väckt vår Nyfikenhet och därför har vi valt att fördjupa våra kunskaper kring metoden i vårt examensarbete. Syftet med vårt arbete är skapa en djupare förståelse för hur pedagoger inom Samhällsorienterade ämnen kan arbeta med metoden: En läsande klass. Våra frågeställningar är: ? På vilket sätt kan pedagoger lära ut olika begrepp inom de Samhällsorienterade ämnena genom metoden En läsande klass? ? Hur fungerar En läsande klass utifrån teoretiska begrepp som flerstämmigt klassrum och sociokulturellt lärande? Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivågrupperingar.

Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion.

Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion.

Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gällande de många etiska ställningstaganden som denne ställs inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke ännu inte betraktas som en erkänd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrång på dess område från övriga kommunikationsbranschen. Intresset för studien väcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-konsulternas användande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen.Studien grundar sig i den fragmentering som idag präglar PR-branschen, gällande vikten av förtroende och etiska värderingar, samt den inverkan som bluff-PR har på yrkesverksamma PR-konsulter. I det här sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa Nyfikenhet kring något utan att vara tydlig med avsändaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om.Studiens syfte och frågeställningar är besvarade med hjälp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vår studie.

Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elever eller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag i relation till mitt kommande profession vill ha svar på. Hur ser religionskunskapslärarens tankar om vald pedagogik och metodik ut? De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande: - Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande? - Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten? - I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess? För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät och intervju.

Jag har stött på många olika skapande rum under min verksamhetsförlagda tid, men jag har inte riktigt förstått vilken stor betydelse rummen kan ha för verksamheten. Utifrån min Nyfikenhet om hur ett skapande rum kan se ut och vad för material som är viktigt, har detta sedan blivit utgångspunkten för mitt examensarbete. Syftet med min undersökning är att jag ville veta mer hur ett skapande rum kunde se ut och vad det kan ha för betydelse för barns utveckling. Jag har dokumenterat rummen, för att sedan göra en jämförelse av rummens utseende och form. Jag har jämfört rummen med varandra och tittat närmare på utseende, form och undersökt vad rummet har för material. Jag har dokumenterat rum och på tre olika förskolor och intervjuat på en förskola i närliggande stad till Malmö.

Mat har betydelse för barns hälsa ur kortsiktigt så väl som långsiktigt perspektiv. Förskolan är en betydelsefull arena i arbetet att främja god hälsa i tidig ålder. I förskolans läroplan poäng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förståelse för hälsa och välbefinnande genom aktiv delaktighet i frågor som påverkar deras vardag. Däremot saknas association till hälsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hälsosamma matvanor.