Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsväxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora åldersavgångar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte åtgärder vidtas på såväl central som regional nivå kommer en stagnation ske på arbetsmarknaden vilket i förlängningen kommer att hota välfärden. De områden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är (1) Förstärka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen från arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och (4) etablering av unga på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens län) arbete med generationsväxling genom att besvara följande frågeställningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att främja en god generationsväxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit åtgärder för att främja ett ökat arbetskraftsdeltagande inom de fyra kärnområden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förändringar? Om så är fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? Då syftet är undersökning av rådande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.

Lean och Sex Sigma är två av de mest använda kvalitetsförbättringsmetodikerna. Vanligtvis brukar endast en av dessa implementeras inom en verksamhet, antingen Lean eller Sex Sigma. Sedan millennieskiftet har en ny förbättringsmetodik vid namn Lean Sex Sigma utvecklats genom att integrera de båda tidigare. Diskussionerna om Lean Sex Sigma har dock till största del hållits på en teoretisk nivå och det finns få praktiska exempel. Avsaknaden på praktiska exempel beror främst på avsaknaden av ett standardramverk för en Lean Sex Sigma modell, trots att många författare tidigare föreslagit olika modeller.Syftet med denna studie är att utveckla och föreslå en modell för Lean Sex Sigma som kan användas som standardramverk i framtiden.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

I denna rapport behandlas fallet då ett mindre företag köps upp av ett större företag.Fokus ligger på hur kunskapen från målbolaget överförs till det förvärvande bolaget,samt på hur den befintliga kunskapen inom förvärvsbolaget blir tillgänglig för alla.Utöver det undersöks vilka problem som kan uppstå och hur de i största mån kanundvikas. För att möjliggöra detta genomförs en fallstudie bestående av intervjuer medanställda i målbolaget respektive det förvärvande bolaget i nära anslutning tilluppköpsprocessen. Detta i syfte att belysa eventuella skillnader på hur uppköpetupplevdes av de anställda i respektive bolag. Intervjuerna visar att det viktigaste vid ettuppköp är kommunikationen företagen emellan samt att det sker ett regelbundetinformationsutbyte så att alla är medvetna om statusen vid de olika delmomenten underintegrationsprocessen. Hur väl kunskapsöverföringen genomförs handlar mycket om hurledningen lyckas förmedla information och idéer till samtliga anställda.Nyckelord: Kunskapsöverföring, kodifiering och artikulering..

Påverkas sammanhållning, koordination, kommunikation, och effektivitet i tillfälliga team, som inte är tränade tillsammans eller inte känner varandra sedan tidigare? Hur skiljer sig tillfälliga team från stabila team, som bland annat har möjlighet till gemensamt teambyggande?Team är ett populärt arbetsverktyg som blir allt vanligare inom företag och organisationer. Somliga team är stabila över tid och skapar därmed familjaritet, vi-känsla, normer, rutiner och tydliga roller och de har ofta hjälp av teambyggande. Andra team är tillfälliga och karakteriseras som innovativa, anpassningsbara, med få konflikter och bättre på kommunikation. Genom en litteraturstudie studeras tidigare forskning i vilken diskuteras hur prestationen påverkas av team beroende på om de är tillfälliga eller stabila.

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan. Frågeställningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och material För att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet. Resultat Resultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Engström, M. Hälsopromotion i öppenvården. En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvårdnad 10p. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som används i öppenvården för att främja fysisk aktivitet och om dessa har någon långvarig effekt.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssätt i matematikundervisningen på högstadiet. Den praktiska undervisningen är en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, där kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar däremot på drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning får resultatmässigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en årskurs sex och en årskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frågeställningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikområdet och besvarade en enkät.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att belysa brister i omvårdnaden av patienter med borderline personlighetsstörning (BPS) och vad bristerna beror på. Vid Högskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och PsycInfo söktes vetenskapliga fulltextartiklar som omfattade BPS och omvårdnad. Av 35 artiklar valdes 14 ut varav 9 kvalitativa och 5 kvantitativa. Dessa artiklar kvalitetsprövades med 28 kriterier från granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003), Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artiklarna framkom att den viktigaste aspekten i omvårdnaden utgjordes av personalens patientbemötande.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.

Den svenska byggbranschen står i nuläget inför en stor teknisk förändring, införandet av Bygg-informationsmodeller(BIM)/Virtual Design and Construction (VDC) i stor skala. Branschens olika aktörer ser olika vinster med implementeringen som kommer påverka hela byggprocessen, från projektering till förvaltning. Denna studie fokuserar på organisation och process i projekteringsskedet och grundar sig på en fallstudie av Veidekke Entreprenad AB. Företaget har implementerat VDC i delar av organisationen och i nuläget, efter lyckade pilotprojekt, utvidgas satsningen och implementering görs i större skala. Studiens syfte är att kartlägga Veidekkes VDC-mål och strategier, för att därefter studera process och organisation i projekteringsfasen och hur de bör utvecklas för att skapa goda förutsättningar för att VDC-målen ska kunna uppfyllas.

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårigheter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vår undersökning få en bild av på vilket sätt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller går det att kombinera dem? Metod Vi valde att låta vår studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och enkäter.

AbstractSchool is taking on a great responsibility in mediating knowledge of mathematics as technology is assuming greater importance in our everyday life. The aim of this study is to examine how the teachers in year F and 1 view their teaching of mathematics from an individually adapted perspective. I have based my research on different factual study books within the education for younger children?s learning of mathematics, and have from an individually adapted perspective made a comparison between theory and practice. The empirical data has been obtained through interviews with six teachers, three pre-school teachers and three teachers, working with pupils in year F and 1.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

Immateriella tillgångar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, är ett av de mer komplexa områdena inom redovisningsteorin. Det finns åtminstone två vedertagna tillvägagångssätt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgångsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU påverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod användes eftersom vi ville få en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgångsredovisar utgifter för FoU.