Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning mÄlar upp. Studien syfte var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrare resonerar för att skapa meningsfullt lÀrande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lÀrare i naturvetenskap pÄ grundskolans senare Är och gymnasietHÀr menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för mÄnga mÄl, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta gÄr i sin tur ut över elevernas förstÄelse, intresse och motivation. Man menar dÀrför att det Àr viktigt att stimulera eleverna och hjÀlpa dem att förstÄ innehÄllet sÄ att intresset och en god sjÀlvkÀnsla bibehÄlls.

Syftet med studien var att undersöka lĂ€rares och elevers attityder till lĂ€roboken i matematik i grundskolans tidigare Ă„r. Genom intervjuer har fem lĂ€rares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som gĂ„r i de fem klasser de intervjuade lĂ€rarna ansvar för, har besvarat en enkĂ€t med frĂ„gor gĂ€llande deras attityder till matematikĂ€mnet, lĂ€roboken i matematik samt övrig undervisning i andra Ă€mnen. I tidigare forskning framkommer det att lĂ€rarna i stor utstrĂ€ckning förlitar sig pĂ„ lĂ€roboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lĂ€rarna styrs undervisningen i mĂ„ngt och mycket av lĂ€roboken.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om det förekommer motorikundervisning i skolan och hur denna i sÄ fall ser ut. Vi vill Àven undersöka vilka orsaker som kan finnas till att det ser ut som det gör. Eftersom vÄr utbildning har inriktning mot grundskolans tidigare Är, bygger vÄr studie pÄ undersökningar gjorda pÄ grundskolor. Vi valde ut tre grundskolor, dÀr vi intervjuade och observerade pedagoger som arbetar med idrott och hÀlsa-undervisning. VÄra resultat visar att de skolor vi undersökt arbetar med medveten motoriktrÀning i idrott och hÀlsa-undervisningen och att det förekommer extra motorikundervisning för de barn som behöver det.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om storylinemetoden ger mÄluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan frÀmja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslÀrande. Med skolutveckling som mÄl kan man i ett aktionslÀrande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra Ären genomfört fyra olika storyline. Barnen pÄ avdelningen har gÄtt i Ärskurs F-4 under dessa Är.

I vÄrt arbete har syftet varit att undersöka elevers tankar och förestÀllningar kring det naturvetenskapliga fenomenet dag och natt samt hur elevernas tankar och förstÀllningar pÄverkas genom medverkan vid ett inlÀrningstillfÀlle. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen, före och efter en undervisningssekvens. De 15 elever undersökningen omfattat Àr mellan elva och tolv Är gamla. Eleverna gÄr pÄ tvÄ olika skolor, tre av dem lÀser efter grundsÀrskolans kursplan medan resterande tolv lÀser efter grundskolans kursplan. Svaren som framkommit vid intervjuerna har kategoriserats frÄn A-F.

I min undersökning har visats att balans Àr ett nyckelord. Balans mellan magasinens upplevda vÀrde och dess pris. Balans mellan reklam och annat innehÄll. Balans mellan lyx och alldaglighet. Jag har sett tydliga paradoxer, dels i magasinens innehÄll, dels hos konsumenterna.

I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda pÄ hur dessa vÀljer att undervisa i historieÀmnet för elever i grundskolans tidigare Är. Jag reflekterar Àven kring pedagogernas historiemedvetande med hÀnsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mÄl som skall uppnÄs med undervisningen mÄste vara tydliga för eleverna. Det Àr frÀmst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, dÀrtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahÄller en viktig roll.

VÄr studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i Àmnet slöjd, samt att fördjupa vÄr egen förstÄelse inom omrÄdet stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Àr enkÀter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien Àr i Äldern 15-16 Är. Vi ansÄg att det Àr mycket som hÀnder just i den Äldern men ÀndÄ att mognaden Àr pÄ en sÄdan nivÄ att kvalitén pÄ denna studie skulle bli bra.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att utveckla ett förslag pÄ lÀromedel för lÀrare i Àmnet religionskunskap i grundskolans senare Är. Vi har i uppsatsen beskrivit vÄrt arbete utifrÄn ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvÀrdering av detta experiment redovisas och likasÄ undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig pÄ diskussioner utifrÄn populÀrmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat pÄ de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i lÀroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning pÄ nÀrliggande omrÄden. Bland annat beskrivs elevers instÀllning till religion och livsfrÄgor.

Hofors kommun har idag en dynamisk hemsida som tillhandahÄller alla tjÀnster som ingÄr i kommunens verksamheter och som Àr uppdelade pÄ 3 olika nÀmnder. Syftet med det hÀr projektet var att förbÀttra den delen av hemsida som rör socialnÀmndens förvaltning för att skapa en mer anvÀndbar hemsida.Genom socialförvaltningens önskemÄl, med hjÀlp av anvÀndartester samt utifrÄn tillgÀnglighetsperspektiv har sidans innehÄll utformats pÄ ett sÀtt som sÀtter fokus pÄ anvÀndare med syfte att öka anvÀndningen av hemsidan.Allt arbete har gjorts med hjÀlp av SiteVision som Àr ett administrationsverktyg (CMS: Content Management System) som kommunen anvÀnder för alla webbsystem i kommunen.Resultatet blev lyckat.Nyckelord: CMS, tillgÀnglighet, anvÀndbarhet, webbdesign, hemsida  .

Syftet med vÄr undersökning var att belysa nÄgra lÀrares syn pÄ talat ungdomssprÄk. Vuxengenerationen har alltid haft Äsikter om ungdomssprÄk och menat att det Àr torftigt och ovÄrdat, samtidigt som forskning visar att det Àr kreativt och nyskapande och viktigt för ungdomarna sjÀlva. Detta motsatsförhÄllande fann vi intressant. I egenskap av blivande lÀrare ville vi dÀrför ta reda pÄ om lÀrare, som ju dagligen kommer i kontakt med ungdomar och deras sprÄk, ocksÄ har en negativ syn pÄ talat ungdomssprÄk. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ undersökningsmetod och gjort djupintervjuer med sex lÀrare och observerat fem av dem under minst en dag för att söka klarhet i hur de förhöll sig till talat ungdomssprÄk.

The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ ? the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers.

Vi har i denna uppsats studerat elevförestÀllningar i ellÀra och laborationens betydelse för lÀrandet i grundskolans senare del. Forskning av elevers förestÀllningar i ellÀra har visat att elevers förstÄelse kring den elektriska kretsen Àr begrÀnsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att anvÀnda dÄ man vill öka elevers förstÄelse kring fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger bÄde pÄ litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkÀtundersökning och dels av intervjuer. UtifrÄn dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkÀtundersökning för att kartlÀgga laborationens inverkan pÄ elevernas kunskaper i ellÀra. Undersökningen visade att eleverna har begrÀnsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade ocksÄ att det inte fanns nÄgon generell skillnad mellan Ärskurs sju och nio.

SammanfattningBÄde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hÀlsa, framhÀver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har dÀrför varit, att utifrÄn de uppfattningar lÀrarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förstÄelse för betydelsen av friluftsliv och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lÀrare, en idrottslÀrarutbildare samt en före detta idrottslÀrare, har jag kommit fram till flera vÀrdefulla resultat. De viktigaste förutsÀttningarna för friluftslivets existens i skolan, Àr att den aktuella lÀraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lÀrare och att ledningen driver mot samma hÄll.