Sammanfattning:Magisteruppsats i ledarskap och hĂ„llbar utveckling, MĂ€lardalens Högskola i Eskilstuna.Datum: 2014-06-11Författare: Natalie SepĂșlveda MoradinassabHandledare: Lennart BoggTitel: Vad ledare anser om personligt varumĂ€rkeProblemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumĂ€rke varit attraktivt och uppmĂ€rksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumĂ€rket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. DĂ€remot finns det forskning som visat att personliga varumĂ€rken hos ledare Ă€ven kan resultera till kostsamma effekter för en organisation.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utvalda ledare ser pĂ„ begreppet personligt varumĂ€rke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap.Metod: Information har i första hand hĂ€mtats frĂ„n vetenskaplig litteratur och artiklar. FĂ„tal Internetsidor har dessutom anvĂ€nts för att fĂ„ fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen bestĂ„r av sju intervjuer med sju olika ledare frĂ„n olika organisationer lokaliserade i Stockholms region.

Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

VÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels pÄ tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument sÀger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer pÄ skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lÀrarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄra undersökningar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstÀrkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lÀrarformulÀr för att se hur lÀrare sÄg pÄ Àmnet. Dels utfördes tvÄ olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. InhÀmtade kunskaper mÀttes sedan i ett kunskapsprov.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sÀtt att se pÄ lek som inlÀrningsmetod. FrÄgorna som tas upp rör pedagogernas sÀtt att se pÄ lek, sitt eget sÀtt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar pÄ att pedagogerna överlag Àr positivt instÀllda till lek som inlÀrningsmetod men att de inte Àr nöjda med sitt eget sÀtt att införliva denna typ av metod.

Vi ville undersöka hur lÀrarna pÄ högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville Àven ta reda pÄ nÀr lÀrarna bedömer sina elever samt granska deras tillvÀgagÄngssÀtt. Vi anvÀnde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in pÄ ljudband. Sex intervjuer stÄr som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pÄgick under en veckas tid.

The aim of this study is to examine and map out the different ways that theconception of information literacy (IL) is used in the governing documents ofthe Swedish elementary school. IL is a controversial concept around which thereis no proper consensus. Despite that fact, the word is used in a vast number ofcontexts. In the school world as well as in the library sphere the different waysof using the concept often appear to overlap although rarely in ways that seemconducive to one another. My work therefore, is aimed at finding out how theconcept is used within these two discourses and if or in what ways the usagescoincide and are compatible.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Det Àr vanligt att elever har vardagsförestÀllningar om naturvetenskapliga processer. Dessa förestÀllningar skiljer sig oftast frÄn de naturvetenskapliga teorierna. VardagsförestÀllningar betraktas som ett hinder för elevers lÀrande och dÀrför bör vardagstÀnkandet beaktas. I denna studie har jag utforskat högstadieelevers tankar och förestÀllningar kring syror. Jag har undersökt om dessa elevförestÀllningar Àndras efter genomförd undervisningssekvens om syror och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt de Àndras.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans Är 9 upplever och förhÄller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte Àr att historia ska bli ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkÀtundersökning dÀr sammanlagt 81 elever fördelade pÄ fyra skolklasser i tvÄ geografiska omrÄden i Dalarna besvarat en rad frÄgor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrÄn elevernas bostadsort, ett annat utifrÄn kön och ett tredje - det som frÀmst fokuseras i uppsatsen - utifrÄn elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgÄngspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhÄller sig nÄgot mer positiv till historia Àn vad pojkarna gör.

Denna undersökning fokuserar pÄ huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnliga och manliga lÀrare disciplinerar elever i grundskolans senare Är. Den teoretiska utgÄngspunkten visar att pojkar i större grad Àn flickor dominerar i klassrummet. Detta visas bland annat i talutrymmet, lÀrarinteraktionen samt i disciplineringssituationerna. Studier visar att flickor och pojkar har olika sÀtt att interagera i skolan, bÄde med lÀraren och med andra elever. LÀroplanen (Lpo 94) sÀger att lÀrare ska motverka de traditionella könsmönstren.

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildÀmnets undervisning. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i dagens skolor anvÀnder sig av lera som material i undervisningen i Àmnet bild, samt att fÄ en djupare förstÄelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare Ärskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att anvÀnda kvalitativa enkÀter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lÀrare och lÀrarstuderande ser pÄ anvÀndandet av keramik i bildÀmnet. Jag presenterar ocksÄ fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. UtifrÄn detta skapas en lÀrarhandledning och ett lÀromedel som tar upp de olika teknikerna och sÀtt att handskas med keramiken i undervisningen.

UtifrÄn inspelningar av samtal mellan elever i grundskolans Är Ätta,analyseras dominansstrukturer mellan samtalsdeltagarna frÄn tre olikaaspekter, kvantitativt, innehÄllsligt och interaktionellt. InspelningarnainnehÄller ocksÄ en del med en samtalsledare, för att kunna jÀmföraeventuella skillnader i samtalsstrukturen med och utan samtalsledare igruppen. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àrinspelningarna av dessa samtal.Den kvantitativa dominansen handlar om hur mycket varje elev talarunder samtalets gÄng, hur mÄnga ord och turer de anvÀnder sig av. DeninnehÄllsliga dominansen behandlar vem som tar initiativ till nya Àmneni samtalet och pÄ det sÀttet skapar sig en dominans. Slutligen hanterarden interaktionella dominansen vem som styr samtalet genomhandlingar som till exempel frÄgor som kan ge svar som styr samtalet Ätett hÄll.Resultatet visar att eleverna har olika roller i olika sammanhang.Delarna utan samtalsledare visar att nÄgra deltagare dominerarsamtalsrummet, medan delarna med samtalsledare visar att andradeltagare kliver fram och dominerar.Avslutningsvis sammanfattas undersökningens resultat och det försocksÄ en diskussion kring frÄgan varför resultatet ser ut som det gör..

denna uppsats belyser jag hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska vÀrderingar som skola och samhÀlle vilar pÄ. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan vÀl befÀsta metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhÄllande till de normalitetsförestÀllningar som finns i skolan och i samhÀllet. Det Àr en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgÄr frÄn litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att lÀsa skönlitteratur med tonÄringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk lÀsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frÄgor upp.

Abstrakt Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder lÀrare anvÀnder sig av och hur dessa metoder stödjer sig pÄ de olika lÀsinlÀrningsteorierna som finns. Syftet var Àven att undersöka om lÀrarna anvÀnder sig av nÄgot utvÀrderingsverktyg för att följa elevernas lÀsutveckling. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar lÀrare med lÀsinlÀrning och vilka metoder anvÀnds? Hur stödjer sig dessa pÄ de olika lÀsinlÀrningsteorierna? UtvÀrderar lÀrarna elevernas lÀsutveckling? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är och med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrÄgade lÀrare plockar delar frÄn olika metoder och pÄ sÄ vis komponerar sin egen lÀsinlÀrningsmetod.