Syftet med denna studie Àr att belysa och kartlÀgga vilka metoder specialpedagog och pedagoger anvÀnder sig av pÄ en förskola och tre grundskolor i en kommun och pÄ tvÄ olika stadier nÀr de upptÀcker en elev som avviker kunskapsmÀssigt och/eller emotionellt/socialt, samt vad detta fÄr för pedagogiska konsekvenser i skolvardagen. I den halvstrukturerade intervjuformen sökte jag i huvudsak svar pÄ följande frÄgor. Vad Àr det hos eleven som pedagogerna inom förskolan och grundskolans tvÄ stadier samt specialpedagog betraktar som avvikande vad gÀller kunskapsmÀssig och/eller social, emotionell utveckling? Hur ser en kartlÀggning ut av en elev som man anser avvika och vem initierar denna kartlÀggning? Vad hÀnder konkret i förskol/skolsituationen med ledning av resultaten som framkommer vid kartlÀggningen/utredningen? Hur ser uppföljning och utvÀrdering av kartlÀggning/utredning ut för den enskilde eleven i behov av stöd? Vari bestÄr skillnader och likheter mellan pedagogkategorierna vilka ingick i undersökningen utifrÄn deras syn pÄ ovannÀmnda frÄgestÀllning. Resultatet i denna studie visar att det föreligger skillnader i sÀttet att se pÄ elever vilka anses avvika pÄ skolans tvÄ stadier gentemot förskolepedagogens syn pÄ desamma.

Detta Àr en rapport om framtagningen av ett informationshÀfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre Äldrar. InformationshÀftet Àr av introducerande karaktÀr och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i Àmnet. InformationshÀftet Àr tÀnkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan vÀcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet Àr i sÀrskilt fokus.Det fÀrdiga hÀftet har utvÀrderats av tre verksamma lÀrare som har fÄtt besvara en anonym enkÀt för att undersöka huruvida syftet med hÀftet uppfylls. .

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av nÄgra förÀldrars och pedagogers tankar kring integrering av elever med Downs syndrom i grundskolans verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta personer, fyra förÀldrar och fyra pedagoger. Intervjuerna har genomförts i tvÄ olika kommuner. UtifrÄn genomförda intervjuer framkommer det att alla deltagare Àr av den uppfattningen att integrering fungerar bra och pÄverkar eleverna positivt. BÄde förÀldrar och pedagoger Àr av Äsikten att den integrering de har erfarenhet av har fungerat nÀstintill optimalt.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lÀrares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn pÄ sin egen skrivundervisning. ForskningsfrÄgan lyder: Hur menar lÀrare, i grundskolans senare Är, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder anvÀnder de och hur motiverar lÀrarna dessa? ForskningsfrÄgan, som frÀmst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklÀrare frÄn en och samma skola. LÀrarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gÀllande skrivutveckling. UtifrÄn vald litteratur redogör jag för inÄtriktat kontra utÄtriktat perspektiv pÄ skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i lÀroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berÀttande texter Àr prioriterade i skrivundervisningen innan jag gÄr vidare med vilka metoder lÀrarna anser sig anvÀnda.

Motivation inom matematikÀmnet anses av mÄnga forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svÄr eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lÀrare som representerade fyra skolor i tvÄ kommuner. De flesta av de intervjuade lÀrarna menar pÄ att de sjÀlva har en vÀldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska kÀnna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lÀrarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik Àr mycket ovanligt i grundskolans tidigare Ärskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svÄr Àr stÀndigt pÄgÄende..

SammanfattningDetta arbete handlar om lÀrares bedömningsarbete i grundskolans Är 1 t.o.m. 3 och gÄr Àven igenom betydelsen av begreppet kunskap. FrÄgan om vad som Àr kunskap Àr svÄr att besvara, mycket pÄ grund utav att svaret stÀndigt har förÀndrats genom historien. Vad kunskap innebÀr skiftar beroende pÄ omstÀndigheterna och med kunskapsbegreppets innebörd som grund för bedömningen av kunskap sÄ innebÀr detta att det har kommit att utvecklas ett flertal metoder och teorier för hur denna bedömning ska göras och vad som ska ingÄ. Förutom att lÀrarna ska veta vad kunskap Àr och vilken kunskap som ska bedömas hos eleverna ska de dessutom ha kunskap om hur denna kunskap bildas för att kunna planera sin undervisning utefter bedömningarna.Syftet med studien Àr att belysa yrkesverksamma lÀrares förstÄelse för kunskapsbegreppet samt hur de gör i sin bedömning av elevers kunskaper.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren, i Ärskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvÀrderingen frÄn 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken Ärskurs 3-lÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - anvÀndning av lÀromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsÀmne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare Äldrarna Àr mer traditionsbunden Àn inriktad mot reflekterande arbete av kursmÄlen i geografiundervisningen. DÀrav lades arbetets fokus pÄ hur man bÀttre och mer effektivt kan jobba i de tidigare Äldrarna för att fÄ bÀsta möjliga kunskapsutveckling..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hur lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med en formativ bedömning i den dagliga undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta undersöks genom frÄgestÀllningar som rör lÀrarnas anvÀndning av formativ bedömning och hur de utvÀrderar sin undervisning, kopplat till en formativ bedömning och elevernas lÀrande.MetodFör att skapa en bild av lÀrarnas dagliga arbete med formativ bedömning anvÀndes en kvalitativ ansats pÄ studien. Tre verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades och observerades utifrÄn frÄgestÀllningarna. Intervjuerna synliggjorde lÀrarnas egna tankar och resonemang medan observationerna visade hur lÀrarna arbetar med formativ bedömning i verkligheten.ResultatResultatet visar att en av tre lÀrare arbetar delar av formativ bedömning. De andra lÀrarna berör omedvetet den formativa bedömningens nyckelstrategier.

Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning, utifrÄn egna erfarenheter och genom att lÀsa forskning fÄtt en förstÄelse för att barns förestÀllningar om naturvetenskapliga fenomen inte stÀmmer överens med verkligheten. Det har ocksÄ gett oss en uppfattning om att det saknas lÀromedel inom astronomi för barn i de yngre Äldrarna. Grundat utifrÄn detta valde vi att utveckla ett lÀromedel inom astronomi.LÀromedlet Àr tÀnkt att vara lÀttillgÀngligt och lÀttanvÀnt för lÀrare, samt att lÀromedlet ska uppfylla ett av de centrala kraven i Lgr 11 för Ärskurs 1 till 3 inom naturvetenskap: ?Jordens, solens och mÄnens rörelser i förhÄllande till varandra. MÄnens olika faser?.För att kunna ta reda pÄ vad ett bra lÀromedel Àr och pÄ sÄ sÀtt fÄ tips till vÄrt eget sÄ genomfördes en enkÀt pÄ vÄra partnerskolor.

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Syftet med föreliggande studie var att ur genusperspektiv belysa betygsskillnader mellan flickor och pojkar i grundskolans Är 9. Med utgÄngspunkt i kvalitativ metod och genom personliga intervjuer och en enkÀtundersökning har uppsatsförfattaren sökt kunskap via elevers egna upplevelser. Elever har sjÀlva fÄtt uttrycka sina uppfattningar angÄende betygsskillnadens orsaker mellan könen. Tolkningen av enkÀtundersökningen och resultatet av de personliga intervjuerna pekar pÄ att betygsskillnader mellan könen gÄr att spÄra till de skrivna och oskrivna regler som könen följer genom att finnas till i den kulturella och sociala miljö som prÀglar det nuvarande samhÀllet i stort..

Vi har gjort en empirisk studie och vĂ„rt syfte har varit att undersöka lĂ€rares syn pĂ„ Ă„tgĂ€rdsprogram som ett verktyg för elevers lĂ€rande i grundskolans senare Ă„r. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVĂ„ra slutsatser med denna undersökning Ă€r att lĂ€rarna anser att Ă„tgĂ€rdsprogram Ă€r ett nödvĂ€ndigt dokument mer Ă€n ett anvĂ€ndbart verktyg för dem sjĂ€lva. ÅtgĂ€rdsprogrammen ses som ett nödvĂ€ndigt dokument för vĂ„rdnadshavarna mer Ă€nVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lĂ€rare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans stĂ€ndigt behöver reflektera över Ă„tgĂ€rdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lĂ€rande. Det.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en lÀrare anvÀnder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lÀrarna anser att bilden har och hur lÀrarna tolkar fysikinnehÄllet i de anvÀnda bilderna. Detta jÀmför vi med vilken betydelse eleverna lÀgger i bilder och deras tolkningar av de bilder lÀraren anvÀnder. LÀraren intervjuades för lektionstillfÀllet och observerades vid tre olika lektionstillfÀllen.Tio elever i Är 7 intervjuades.En tolkning visar att om lÀraren anvÀnder olika typer av bilder i undervisningen underlÀttar det förstÄelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen Àr rolig..