Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure.

Syftet med denna studie Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingÄ i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som pÄverkar lÀrares ledarskap sÄvÀl som lÀrarskap. Resultatet visar att goda lÀrar-elev-relationer Àr en förutsÀttning för att undervisning ska kunna bedrivas och Àven att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver besitta didaktisk kompetens, Àmneskompetens, ledarkompetens och Àven en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lÀrare stÀlls inför idag..

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ vad som kan fÄnga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i Ärskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseomrÄden som tilltalar dem. Jag har Àven studerat hur dessa intresseomrÄden skiljer sig Ät, mellan pojkar och flickor.Det finns Àven genusövergripande teknikomrÄden som stÄr högt i kurs hos eleverna, dessa Àr robotar och uppfinningar. Det jag kan utlÀsa ur min undersökning Àr att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i Ärskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehÄlls eller ökar en del hos pojkarna..

Avsikten med examensarbetet Àr att pÄ en skola undersöka matematiklÀrarnas syfte med matematiklÀxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lÀrare som undervisar i matematik i grundskolans senare Är. I undersökningen genomfördes Àven en enkÀtstudie med de elever som undervisas av de tre lÀrarna i intervjuerna. Resultatet visar pÄ en samstÀmmighet mellan lÀrarens syfte med matematiklÀxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befÀsta kunskap. Utöver den samstÀmmigheten pÄtrÀffas Àven ytterligare elevförhÄllningssÀtt som bedömning, tidsaspekt och förtryck.

Den hÀr uppsatsen vill synliggöra att vÀnskap Àr en viktig del i ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen Àr baserad pÄ intervjuer och visar hur ungdomar uppfattar sina vÀnskapsrelationer.Nyckelord: VÀnskap, relationer och ungdomar..

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, frÄn första utkastet till den fÀrdiga produkten. I kursplanen för svenska stÄr att ett av de viktigaste uppdragen Àr att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmÄga kring skrivande, bÄde genom att lÀra sig bearbeta sina texter men ocksÄ genom att ta del av vad andra har att sÀga om texten. Det vill sÀga, bÄde utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den hÀr uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lÀrare och elev, nÀrmare bestÀmt den respons som lÀrare ger elever pÄ deras skrivna texter i Àmnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen Àr en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi Àven valt att studera hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.

Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..

Individanpassad undervisning innebÀr enligt lÀroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att lÀraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bÀttre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare Är. Jag vill undersöka om lÀrarna kan anvÀnda och tillÀmpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strÀvar efter. För att fÄ fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lÀrare som ocksÄ intervjuats. Slutsatserna frÄn intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjÀlp av litteratur och Lpo94.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva lÀrares syn pÄ andrasprÄksutveckling hos elever, som antingen diagnosticerats om sÀrskoleelever eller som riskerar att bli bedömda som sÀrskoleelever. Syftet Àr ocksÄ att peka pÄ skillnader i lÀrarnas förutsÀttningar att bedriva and-rasprÄksundervisning i grundskolans senare del och i gymnasiesÀrskolan.Teori: Studien Àr kvalitativ och Àr tolkad utifrÄn hermeneutisk utgÄngspunkt. Hermeneutikens frÀmsta redskap Àr tolkning, vars syfte Àr att leda till förstÄelse. En grund för att förstÄ Àr för-förstÄelsen och den utgörs av tidigare erfarenheter, lÀrdomar, kÀnslor och upplevelser. Den hermeneutiska processen vilar pÄ förförstÄelse, förstÄelse och förklaring, syntesen mellan dessa resulterar i tolkning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares kunskaper och attityder ser ut gÀllande dyskalkyli. För att uppnÄ syftet anvÀnder studien en enkÀt som lÀmnats ut till lÀrare pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lÀrares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie Àr att dyskalkyli Àr ett svÄrdefinierat begrepp dÄ det finns olika definitioner och forskare Àr oense. Detta mÀrks pÄ lÀrarnas svar dÄ Àven de Àr osÀkra pÄ begreppet och kunskapen Àr lÄg.

Humor Àr en högt uppskattad form av kommunikation mellan mÀnniskor, oavsett kön, kultur eller Älder. Det Àr en mÀnsklig egenskap som kÀnnetecknas av personens förmÄga att skratta Ät egen rÀkning, förmÄga att förstÄ och berÀtta skÀmt, vitsar och roliga historier. Det Àr en persons förmÄga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glÀdje och nöje möta vardagen. Om humor anvÀnds positivt kan den vara en stor tillgÄng för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, rÄder stor brist pÄ litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lÀrares upplevelser av att leda kÀnsliga samtal med förÀldrar och elever. Med kÀnsliga samtal avses samtal som vÀcker starka kÀnslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvÄrdande samtal. Jag har intervjuat fem lÀrare pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet och anvÀnt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tÀnkande.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur nÄgra nyutexaminerade lÀrare inom matematik och naturvetenskap anvÀnder lÀroboken i sin planering och undervisning samt om deras arbetssÀtt förÀndrats med ökad erfarenhet. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med tio lÀrare verksamma pÄ gymnasiet och grundskolans senare Är. Resultaten visar att mÄnga lÀrare vill arbeta utan att vara styrda av lÀroboken, men att ett sÄdant arbetssÀtt kan vara svÄrt att genomföra som nyutexaminerad lÀrare. Stress och ovana vid den nya arbetssituationen Àr exempel pÄ faktorer som leder till att lÀrarna stödjer sig pÄ lÀroboken i en högre omfattning Àn de tÀnkt sig. Med ökad erfarenhet Àndras lÀrarnas fokus frÄn lÀroboken till kursplaner och ett mÄlrelaterat arbetssÀtt..