Medlare- Är du kompetent, rĂ€ttrĂ„dig samt opartisk?En kvalitativ studie kring lekmannamedlare respektive tjĂ€nstemedlareSammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka tre regionsamordnares erfarenheter av funktionen lekmannamedlare och tjĂ€nstemedlare kring deras medlingsuppdrag. Uppsatsens frĂ„ge- stĂ€llningar var följande: ? Lever lekmannamedlaren respektive tjĂ€nstemedlaren upp till begreppen, kompetent, rĂ€ttrĂ„dig samt opartisk? Den tredje frĂ„gestĂ€llningen Ă€r ? Vad Ă€r den specifika skillnaden mellan lekmannamedlare respektive tjĂ€nstemedlare kring ett medlingsuppdrag? Empirin bestĂ„r av kvalitativa forskningsintervjuer med tre region- samordnare. Dessa ansvarar för olika medlingsverksamheter.

Hur förhÄller sig lÀromedel riktade mot grundskolans Är 6-9 till aktuell forskning och gÀllande styrdokument? Med fokus pÄ hur filmiska uttryck fÄr plats i svenskÀmnet försöker jag reda ut detta i denna produktionsuppsats.Arbetet bygger pÄ en kartlÀggning i vilken det innehÄll som föresprÄkar film som undervisningsmedium, i en lÀromedelsserie, har lyfts ut. Sedermera relateras detta resultat till vad sÄvÀl aktuell forskning pÄ omrÄdet som grundskolans styrdokument sÀger i frÄgan om filmens roll inom svenskÀmnet.Mycket fokus i lÀromedlen, sÄvÀl som i svenskÀmnets kursplan, ligger pÄ att studera litteratur och det Àr i relation till detta delomrÄde som filmen ges mest plats. Ofta talar man om filmen som det frÀmsta, alternativa mediet i frÄga om att tillgodogöra sig texter. Vad forskningen dock talar om i samma frÄga Àr att man mÄste arbeta djupare, hitta bredare frÄgor och studera filmen som ett eget medium, inte studera boken genom filmen.Intressant Àr dock att man i lÀromedlen tydligt kan se hur man etablerar grundlÀggande filmiska kunskaper och ger en ytlig överblick kring studiesÀttet i Ärskurs 6.

MÄnga elever i grundskolans Är 9 har idag svÄrt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever Ängrar sina val i efterhand vilket tar energi frÄn bÄde elev och skola dÄ byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sÄdana önskvÀrda byten utan gÄr ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av sjÀlvinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville ocksÄ studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande Är pÄverkar deras val till gymnasiet.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lÀrarledd skolkontext. Syftet Àr att undersöka och gestalta hur tvÄ pedagoger pÄ en skola för grundskolans senare Är sÀger sig arbeta med och förhÄlla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhÄller sig till identitetsskapande. DÀrefter har vi tolkat och gestaltat innehÄllet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film. Estetik, genus, elever i Ärskurs sju och styrdokument Àr tydligt Äterkommande teman i intervjuerna. Undersökningen visar att vÄra informanter tycker sig arbeta med identitetsskapande och att arbetssÀtten som inrymmer identitetsskapande har mestadels estetisk form och ett innehÄll som erbjuder rollprövande och/eller stÀllningstagande..

SYFTESyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka tankar och uppfattningar ett antal pedagoger har om sprÄkstörning, lÀsning och lÀsförstÄelse. Vidare syftar undersökningen till att se vilka ÄtgÀrder som pedagogerna föresprÄkar i relation till elever med diagnosen sprÄkstörning.TEORIUtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett sociokulturellt perspektiv. Detta perspektiv utgÄr frÄn kommunikation mellan individer. Kunskap utvecklas i samspel med andra, först dÀrefter blir den en integrerad del av individens tankar, idéer och uppfattningar. SprÄket och kulturen hör samman och lÀrandet sker i dialog mellan dessa.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

Det hÀr examensarbetet handlar om litteraturlÀsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare Är och dÄ speciellt hur man som lÀrare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av tvÄ boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och vÀlplanerad litteraturundervisning, dÀr elevernas lÀsupplevelser fÄr stÄ i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen fÄ vÀrdefull kunskap om sig sjÀlva och omvÀrlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas lÀsupplevelser och de fÄr möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och vÀrderingar..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra Àmnet mer attraktivt. Undersökningen bygger pÄ en kvantiv enkÀt och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefÀr lika mÄnga elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra vÀrldskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan bÄda var lika intresserade av kriget.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka grundsÀrskolans idrottsundervisning i relation till kursplanens innehÄll. FrÄgestÀllningarna var: Vad innehÄller kursplanen samt vilka skillnader finns gentemot grundskolans kursplan i Àmnet idrott och hÀlsa? PÄ vilket sÀtt Àr kursplanen förankrad i undervisningens utformning? Vilka hinder och/eller möjligheter finns i undervisningen?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Inledningsvis genomfördes en textanalys av grundsÀrskolans och grundskolans kursplaner. UtifrÄn textanalysen utformades en intervjuguide.

Titel: Pedagogers förhÄllningssÀtt till inomhusmiljön Författare: Bozica Möller och Katja Ferragamo Nyckelord: Inomhusmiljö, Montessori, Reggio Emilia Handledare: Nils Andersson Examinator: Mia Karlsson.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrandeprocessen med fokus pÄ motivationsarbetet i grundskolans tidigare Är kan se ut men ocksÄ försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lÀrande.Denna studie bygger pÄ en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat pÄ sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna frÄn pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev Àr en viktig del i att motivation ska uppstÄ och vÀxa fram.Resultatet av intervjuerna frÄn eleverna tyder pÄ att ett lÀrande som tar sin utgÄngspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Gemensamma genomgÄngar och dÀrefter tyst rÀkning var den vanligaste undervisningsformen under vÄr grundskoletid pÄ 70-talet. PÄ mÄnga skolor i grundskolans senare del Àr det fortfarande det vanligaste arbetssÀttet. Forskning visar att om eleverna fÄr arbeta i par eller grupp inverkar det positivt pÄ deras inlÀrning. Undersökningar konstaterar dessutom att lÀroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om lÀroböckerna stÀmmer överens med kursplanen i matematik med avseende pÄ muntlig kommunikation.