LikvÀrdighet och rÀttvisa Àr grundlÀggande vÀrden i det svenska skolsystemet. Vi har med detta fokus undersökt fem grundskolors betygsÀttning av kÀrnÀmnena i Är 9 och hur dessa betyg korrelerar med betygen i A-kurserna pÄ gymnasiet. Vi har jÀmfört betygsstatistiken avseende tvÄ hela Ärskullar elever Är 2004 och 2005 i den undersökta kommunen. Vi gör antagandet att ett visst uppnÄtt betyg i Är 9 skall ses som en prognos för att eleven minst bör uppnÄ samma betygsnivÄ pÄ gymnasiet. Analysen av vÄrt material visar pÄ skillnader i betygskvalitéer mellan grundskolorna.

UtifrÄn grundskolans nya kursplan i Àmnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jÀmföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 lÀggs i första hand fokus pÄ vad som reformertas och reviderats i de tvÄ lÀroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken lÄg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgÄr att Lgr11 möter regeringens önskemÄl i propposition 2008/09:87 Tydligare mÄl och kunskapskrav - nya lÀroplaner för skolan..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsÀttningar för dagens elever. Vi valde att titta pÄ hur lÀrarens ledarstil pÄverkar gruppen, om lÀrarna ger goda förutsÀttningar för eleverna samt hur lÀrare och elever beskriver en god pedagog med fokus pÄ lÀrarens kompetenser och de kompetenser som efterfrÄgas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lÀrare och dela ut 146 enkÀter till elever frÄn sex olika klasser i grundskolans senare Är till gymnasiet. Vi har Àven tittat pÄ dessa elevenkÀter ur ett genusperspektiv. Av studien framgÄr att de lÀrare vi intervjuat stÀrker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mÄl, fasta ramar, disciplin och ordning.

Abstract Arbetet, som Àr skrivet av Martina Filling och Therese Rasmusson, handlar om synen pÄ lÀrarens förÀndrade fostransroll mellan 1946 och 1962. Titeln pÄ arbetet Àr En förÀndrad lÀrarroll och syftet Àr att undersöka vilka olika perspektiv som existerade i diskussionen om lÀrarrollens fostransuppdrag mellan 1946 och 1962. För att uppnÄ ett resultat och dra en slutsats har tvÄ tidskrifter anvÀnts som kÀllor, vilka publicerades under den tidsperiod undersökningen Àmnar undersöka. Utvalda artiklar ur tidskrifterna granskades och sammanfördes till en textanalys. Materialet för textanalysen bestÄr av lÀrartidningarna Skola och samhÀlle och Svensk lÀrartidning.

Undersökningens syfte Àr att studera varför det fortfarande bedrivs sÀrundervisning istÀllet för samundervisning pÄ vissa högstadieskolor, hur idrottsÀmnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lÀrares synsÀtt pÄ de olika undervisningsmetoderna. Dettagenomförs med litteraturstudier, intervjuer av lÀrare samt elevenkÀter.Genom denna undersökning utvecklar vi vÄra motiveringar till det undervisningssÀtt som vi i framtiden kommer att bedriva. DÄ vi har anvÀnt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssÀtten Àr att föredra för att frÀmja jÀmstÀlldhet dÄ ren samundervisning oftast bedrivs pÄ pojkars villkor..

Det hÀr Àr en fenomenografisk undersökning som Àr baserad pÄ intervjuer med lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Analysen baseras pÄ lÀrarnas berÀttelser vad de anser om lÀslÀxa, och hur de uppfattar lÀslÀxa i sitt arbete. I analysen ger lÀrarna sin beskrivning av de svÄrigheter och möjligheter de möter i arbetet med lÀslÀxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas lÀsinlÀrning, samarbetet med förÀldrarna och sprÄkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av begrepp, som Àr baserade pÄ bÄde litterÀra och elektroniska kÀllor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .

Dagens skola Àr kunskaps- och mÄlinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfÀlt. Studiens utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr den kognitiva utvecklingen Àr knuten till kulturella, sprÄkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsÀttning anser frÀmjar deras lÀrande och utifrÄn dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare Àr syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och kÀnslotillstÄnd har för lÀrandet.

Detta examensarbete bygger pÄ en undersökning gjord i en Är sju samt  en Är nio i grundskolans senare del. Syftet för arbetet har varit att utifrÄn ett elevperspektiv undersöka vilka sociala medier ungdomar anvÀnder idag. FrÀmst Facebook som ligger i tiden just nu med över 4 miljoner medlemmar bara i Sverige. Om lÀrare i sin undervisning kan utnyttja och anvÀnda  Facebook som ett pedagogiskt redskap eftersom det Àr nÄgot som eleverna naturligt ÀndÄ anvÀnder. Detta Àr en intressant frÄga eftersom sociala medier tycks fÄ en allt större plats i vÄrt allt mer digitaliserade samhÀlle dÀr mycket information finns att tillgÄ pÄ internet..

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? En studie av pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Det hÀr Àr en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare, tvÄ lÀrare och en utvecklingssamordnare frÄn skolkontoret som har en förskollÀrarexamen i grunden och deras syn pÄ förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen.

Denna textanalys Àr en undersökning av tvÄ lÀromedel i teknik för grundskolans senare del. De lÀromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen pÄbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar pÄ att Bonniers Teknik bÀst anpassar sig för att inkludera bÄda könen i undervisningen.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker i sina bedömningar av elevers behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkter har varit tidigare forskning inom Àmnet, samt gÀllande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. UtifrÄn underökningen har vi dragit slutsatsen att lÀrarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrÄn deras behov och att flera olika faktorer vÀgs in i bedömningen..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

Syftet med föreliggande studie Àr att ge en bild av hur nÄgra pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur nÄgra elever i grundskolans tidigare Är upplever detta arbetssÀtt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden pÄverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fÄtt fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att bÄde pedagoger och elever stÀller sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock Àr brist pÄ ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillÀmpas i praktiken..

I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..

Bakgrunden till examensarbetet var att fördjupa mig i olika material och hur man pÄ olika sÀtt kan anvÀnda sig av dem i grundskolans slöjdundervisning.Syftet med arbetet var att fÄ en bredare kunskap om olika material och deras anvÀndningsomrÄden.Metoder jag anvÀnde var frÀmst litteratursökning, tvÄ intervjuer med verksamma slöjdlÀrare samt provade pÄ de olika materialen och tekniker som jag hittade.Resultatet blev en form av handbok med de olika materialen dÀr Àven standardmaterialen Àr med. Standardmaterialen har jag med dÄ jag upplevt att elever mÄnga gÄnger inte vet hur de materialen beter sig. Det jag fann mest intressant i arbetet var allt jag lÀrde mig dÄ jag provade pÄ olika material, och Àven allt jag lÀste om de materialen jag har med i resultatet..