Det hÀr arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har pÄverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som gÄr pÄ typiska manliga utbildningar har varit utgÄngspunkt för den hÀr studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar Àr fÄ, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fÄtt möjlighet att berÀtta om varför de valt att gÄ de hÀr utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utstrÀckning att pÄverka dessa elevers framtida yrkesroller.

Syftet med studien var att belysa vilken bild svensk storstadspress ger av grundskolans arbete med elever med ADHD. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilka teman som dominerar i medierapporteringen av grundskolans arbete med elever med ADHD och vem som kommer till tals. Till sist avser vi ocksÄ att se vilka pedagogiska arbetssÀtt för barn med ADHD som förekommer i media. Som teoretisk ram har gestaltningsteorin anvÀnts för att tolka och analysera resultatet. Enligt gestaltningsteorin har media inte bara ett intresse av att ge information pÄ ett objektivt sÀtt utan har ofta till exempel ett ekonomiskt intresse och ett intresse av att pÄverka opinionen (StrömbÀck, 2009).

I dagens grundskola stÀlls en mÀngd olika krav pÄ elever och pÄ de kunskaper som bör besittas. Det beror pÄ att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det förÀnderliga samhÀlle vi lever i. För att kunna göra detta krÀvs att de Àr aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mÀngd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbÀttra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lÀrande och förkortas PBL.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur ett problembaserat lÀrande kan anvÀndas i grundskolans tidigare Är som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta Àmne och syfte valts Àr för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar pÄ högre studier medan de lÀgre undervisningsnivÄerna har undersökts relativt lite.

SAMMANFATTNING__________________________________________________________________________Eva Öierstedt-Christiansen & Louise RundlöfSitt still och var tyst!Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lĂ€rareSit still and be quiet!Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________VĂ„rt syfte med studien Ă€r att undersöka vad nio lĂ€rare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare Ă„r anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.VĂ„r undersökning kommer att utgĂ„ frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar:Vilka fördelar respektive nackdelar ser lĂ€rarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?Vilka Ă€r det enligt lĂ€rarna som gynnas av en stĂ€lld diagnos, barnet/eleven, lĂ€rarna eller förĂ€ldrarna?PĂ„ vilket sĂ€tt skiljer sig Ă„sikterna mellan lĂ€rare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare Ă„r gĂ€llande diagnostisering?Vi har genomfört intervjuer med nio lĂ€rare som Ă€r verksamma inom olika Ă„ldrar. Resultatet av vĂ„r studie visar att lĂ€rarna överlag Ă€r kritiska till en diagnos, dĂ€remot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom Ă€r en diagnos nödvĂ€ndig för att barnet/eleven ska fĂ„ rĂ€tt hjĂ€lp och stöd. FrĂ„gan om nĂ€r en diagnos bör stĂ€llas skiljer sig mellan lĂ€rarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollĂ€rarna. LĂ€rarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör stĂ€llas förrĂ€n i skolan medan lĂ€rarna i grundskolans tidigare Ă„r hĂ€vdar att en diagnos bör stĂ€llas sĂ„ tidigt som möjligt.

Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie Àr den skolnÀra forskning som bedrivs inom grammatikÀmnet. Denna har mening först nÀr den tillÀmpas och syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur svensklÀrare i grundskolans senare Är tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i sÄ fall hur forskningen pÄverkar deras undervisning. Fem svensklÀrare i grundskolans senare Är har intervjuats och resultatet visar att lÀrarna frÀmst utgÄr frÄn kursplan, kollegial tradition och lÀromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna pÄverkar inte deras undervisning pÄ nÄgot mÀrkbart sÀtt. Det framkommer ocksÄ att lÀrarna inte fÄtt nÄgon grammatikdidaktik i sin lÀrarutbildning.

I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill sÀga lÀrare och förÀldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lÄgstadium har utvecklats under ett Är med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frÄgat nÄgra av barnens lÀrare samt barnens förÀldrar/vÄrdnadshavare hur de ser pÄ barnens utveckling. Jag har stÀllt den öppna frÄgan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under Äret med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de sjÀlva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att fÄ se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under Äret.

UtifrĂ„n nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstĂ„tt. Studien Ă€r en kort undersökning av Ă€mnesintegreringen mellan matematik och trĂ€- och metallslöjd med fokus pĂ„ geometri i grundskolans senare Ă„r. Med stöd av bĂ„de lĂ€roplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Ă€mnesintegrering dĂ€remellan. Även fördelar och nackdelar med ett Ă€mnesövergripande arbete av matematik och trĂ€- och metallslöjd utifrĂ„n lĂ€rar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklĂ€rare med olika Ă€mneskombinationer i grundskolans senare Ă„r samt nio elever i Ă„rskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Syftet med denna studie var att studera vilka mÄl i styrdokumenten lÀrare i grundskolans tidigare skolÄr vill uppnÄ genom anvÀndning av barnlitteratur. Genom att fÄ en insikt i detta, var vÄr önskan att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar, gÀllande huruvida lÀrare anvÀnder barnlitteratur för lÀra elever om normer och vÀrderingar, sociala samt kulturella förhÄllanden. Vi hade en öppen instÀllning till vÄr forskningsfrÄga och för att fÄ svar pÄ den genomförde vi intervjuer Äsyftande kvalitativ resultatbearbetning med fyra stycken lÀrare i Norrbottens lÀn verksamma i grundskolans tidigare skolÄr. Studien tog totalt sju veckor att genomföra. Att barnlitteratur har flera egenskaper som kan vara till fördel vid anvÀndning i pedagogiska sammanhang, visar forskning och litteratur frÄn sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lÀrare utifrÄn rÀttningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framÄt i sin skriftsprÄksutveckling. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftsprÄk. Studien genomfördes vid tvÄ grundskolor i SkellefteÄ kommun samt tvÄ grundskolor inom GÀllivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en pÄ respektive skola med lÀrare frÄn grundskolans tidigare respektive senare Är. För att fÄ insikt i lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Intervjuer med elever i tioÄrsÄldern pÄ en kommunal skola och en friskola i SkÄne om vad de vet om elevdemokrati samt vad de vill vara med och pÄverka i skolan..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lÀrande och utveckling i grundskolans tidigare Är. För att bringa klarhet i detta anvÀnde vi oss av följande frÄgestÀllning;Hur uppfattas och anvÀnds pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?Hur reflekterar lÀrare och dramapedagoger kring lÀrandet vid anvÀndning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lÀrare i grundskolans tidigare Är kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och enkÀter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollÀrare. Vidare har vi delat ur enkÀter till verksamma pedagoger ute pÄ fÀltet.  Det resultat vi kommit fram till, visar pÄ att pedagogiskt drama inte anvÀnds integrerat i undervisningen i sÄ stor utstrÀckning.

Syftet med den hÀr studien var att ge en bild av vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och skönlitterÀra texter i grundskolans senare Är. Jag ville undersöka hur lÀrarna planerar sina lektioner utifrÄn skönlitteraturen och kursplanen i svenska och vad som hÀnder under sjÀlva processen. För att samla in data anvÀnde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra svensklÀrare pÄ fyra olika grundskolor. Resultatet pÄvisar att lÀsning av skönlitterÀra böcker har en given plats i skolan och att lÀrarnas frÀmsta syfte Àr att motivera och inspirera elever till lÀsning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framstÀllandet av islam i tre stycken lÀromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas Àr ny kunskap eller om det Àr en reproduktion av gamla etablerade stereotypa förestÀllningar. Bidrar framstÀllningen/kunskapen i lÀroböckerna till upprÀtthÄllandet av den islamofobi som förekommer i samhÀllet?Undersökningsmetoden har bestÄtt i kvalitativa textanalyser utav tre stycken lÀroböcker i religionskunskap Àmnade för grundskolans senare Är.Resultatet visar att de nya lÀromedlen tar efter de Àldre och man bibehÄller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa förestÀllningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa förestÀllningar om islam har författarna tolkat frÄn ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vÄrt samhÀlle förstÀrks istÀllet för att nyanseras.

Syftet Ă€r att arbeta fram förslag pĂ„ ett antal musik- och rytmikövningar med sexĂ„ringar i förskoleklass som mĂ„lgrupp. Övningarna syftar till att ge sexĂ„ringar goda förutsĂ€ttningar att utvecklas till starka, sjĂ€lvstĂ€ndiga och trygga personer och baseras dels pĂ„ tidigare forskning om sexĂ„ringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels pĂ„ valt strĂ€vansmĂ„l för normer och vĂ€rden i Lpo 94 och valda strĂ€vansmĂ„l i grundskolans kursplan i musik. Övningarna Ă€r indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmĂ„ga att respektera andra mĂ€nniskors egenvĂ€rde och ta ansvar för andra mĂ€nniskor. De ska bidra till att bygga upp en kĂ€nsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmĂ„ga i sexĂ„rsgruppen. Övningarnas innehĂ„ll ska Ă€ven bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sĂ„ngförmĂ„gan och pĂ„ sĂ„ vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sĂ„ngförmĂ„gan har.

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lÀrare, specialisering 2Ht 2011Handledare: Anna Lyngfelt.