Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.

sustainable development, environment.

I examensarbetet ?Det ska vÀl leda till lika skolor för alla pÄ nÄtt vis?? ? En kvalitativ studie om skolpersonalens syn pÄ situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd i grundskolan Àr fokus pÄ fem personer som Àr verksamma i en grundskola som Àr specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd. FrÄgestÀllningen har sin utgÄngspunkt i en förÀndring i Sveriges skollag som innebÀr att elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd utan utvecklingsstörning inte lÀngre har rÀtt att gÄ i grundsÀrskola, alltsÄ mÄste de gÄ i grundskolan. UtgÄngspunkten Àr hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har pÄverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie Àr att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fÄtt en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd har mycket svÄrt att nÄ grundskolans mÄl.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.

Den hÀr uppsatsen undersöker elevers anvÀndning av och kunskap om svenska ordlistor samtlÀrares instÀllning till ordlistor. Uppsatsen bygger pÄ en undersökning utifrÄn en enkÀt, ett testsom en klass i Är sex, Ätta och nio har genomfört samt intervjuer med de olika klassernassvensklÀrare. EnkÀten visar att eleverna anvÀnder ordlistor sÀllan men att de fÄtt undervisningom ordlistor vilken de flesta anser vara tillrÀcklig. Testet tar sin utgÄngspunkt i en allmÀn del,en del baserad pÄ Libers Stora Ordlista samt en del baserad pÄ Svenska Akademiens ordlista.Resultatet pekar pÄ att eleverna kan hantera ordlistors mest elementÀra element. Resultatetskiftar dÀremot bland de mer specifika delarna tvÄ och tre pÄ testet.

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i grundskolans tidigare Är resonerar vid valet att undervisa lÀroboksbaserat eller lÀrobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lÀrarstudenter och verksamma lÀrare som arbetar med matematikÀmnet. Matematik Àr ett aktuellt Àmne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angÄende lÀrobokens vara eller icke vara i undervisningen. FrÄgestÀllningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, pÄverkar lÀrarnas val att undervisa lÀroboksbaserat eller lÀrobokslöst. Hur pÄverkar nÀmnda faktorer arbetssÀttet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀroboksbaserad och lÀrobokslös matematikundervisning.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterÀr kanon i skolan. Den föreslog upprÀttandet av en lista pÄ böcker som alla elever i svenska skolor skall lÀsa. De idag gÀllande styrdokumenten för skolan överlÄter bokvalet pÄ lÀrarna. Vi intervjuade tre svensklÀrare i grundskolans senare Är för att fÄ veta hur de förhöll sig till kanon och pÄ vilka premisser de vÀljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insikt i hur klasslÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus Àr inriktad pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring hur estetiska verktyg anvÀnds inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i Ärskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjÀlp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lÀrare frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att en övervÀgande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta sÄg mÄngainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svÄrigheter i de teoretiska Àmnena.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Friluftsliv kan utgöra allt ifrÄn att sitta intill solvÀggen en dag i maj till att Äka vattenskidor. LÀrare har ett samhÀllsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hÀlsa lÀrare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lÀrarnas attityder till omrÄdet friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning Àr utformad. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv Àr en sjÀlvklar del av Àmnet idrott och hÀlsa enligt samtliga intervjuade lÀrare.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare tÀnker om den fysiska klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ barns lÀrande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Jag har en övergripande frÄgestÀllning och fyra underfrÄgor för att precisera. Den övergripande frÄgan lyder: Vad tÀnker lÀrare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lÀrande? UnderfrÄgorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förÀndringens betydelse för barns lÀrande och vad lÀrarna tÀnkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrÄn min undersökning Àr · LÀrarna har tÀnkt pÄ att den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar barns lÀrande men inte alltid hur eller varför.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken mÄn ett urval arbetsuppgifter till skönlitterÀra texter i lÀroböcker skapar möjlighet för elever att nÄ de mÄl gÀllande skönlitteratur, som faststÀllts i lÀroplanen. Det empiriska underlaget bestÄr av de frÄgor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehÄllsanalys och analyserats dels utifrÄn ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrÄn begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att lÀroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att trÀna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frÄgor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock dÄ det Àr en övervikt av frÄgor som trÀnar ytlig lÀsförstÄelse.

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..