Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella portrÀtteringen av pojkar/mÀn och flickor/kvinnor i en lÀsebokserie bestÄende av tre lÀseböcker. LÀseboksserien anvÀnds vid lÀsinlÀrning i svenska i grundskolans tidigare Är och Àr utformad efter lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de förestÀllningar om manligt och kvinnligt, sÄsom de förmedlas genom lÀseböckerna befÀster eller bryter mot den rÄdande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med bÄde kvantitativa och kvalitativa inslag, dÀr fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhÀllsomrÄden mÀn och kvinnor avbildas, vilka kÀnslor och egenskaper mÀn och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som anvÀnds i portrÀtteringen av mÀn och kvinnor. Studiens resultat Àr inte entydigt dÄ de förestÀllningar om mÀn och kvinnor som synliggörs i lÀseböckerna bÄde kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befÀsta dem.

I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgÄr det att skolans uppdrag Àr att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vÄrt arbete var att ge en förstÄelse för hur pedagoger i skolans tidigare Är uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare Är verksamma i norr- och vÀsterbotten. VÄrt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillÀgget ska tolkas och tillÀmpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet pÄ skolorna ser olika ut.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför lÀxor ges samt om dem bidrar till lÀrandet. Tidigare forskning visar pÄ att lÀxor kan ha bÄde positiva samt negativa effekter pÄ lÀrandet. De negativa effekterna Àr de mest förekommande i bÄde internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig pÄ en intervjustudie med sex verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är och besvarar följande frÄgestÀllningar: I vilka syften ger lÀrare i grundskolans tidigare Är lÀxor till elever? PÄ vilka sÀtt bidrar lÀxor till elevers lÀrande enligt verksamma lÀrare? Studien visade att lÀrarna har ett tydligt syfte med lÀxor samt ger en bild av lÀxor som en lÀrande del i skolarbetet förlagt till hemmet.

Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur ondskan framstÀlls i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan anvÀndas i religionsundervisning pÄ grundskolans senare del och gymnasiet för att fÄ till stÄnd en diskussion om ondska med elever.För att uppfylla mitt syfte tÀnker jag svara pÄ följande frÄgor:1. Hur vet man som tittare vilka som Àr onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gÀrningar, dialoger, miljöer och fÀrger visar vem som Àr ond?2. Hur kan man anvÀnda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning pÄ grundskolans senare del och pÄ gymnasiet?I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att fÄ makt.

Syftet med detta examensarbeteÀr att undersöka nÄgra grundskolelÀrares instÀllning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjÀlp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lÀrare i grundskolans Ärskurser 6?9 har jag undersökt i vilken utstrÀckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar Àven upp problemet talÀngslan, skillnader mellan lÀrares och elevers tal i klassrummet vad gÀller exempelvis taltid och talets innehÄll samt synen pÄ muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende pÄ hur lÀnge de fyra lÀrarna varit verksamma inom yrket och vilken Ärskurs de undervisar i.

Syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen om att det finns ett kunskapsglapp mellan utlÀrd kunskap i tvÄ grundskolor och förvÀntad förkunskap nÀr man börjar pÄ gymnasiet ? frÄn textilslöjd till hantverksprogrammet inriktning skrÀdderi/ mode/ design. Min hypotes var att det Àr ett kunskapsglapp. Det framkom under arbetets gÄng att det framför allt var ett informationsglapp mellan grundskolans textillÀrare och hantverksprogrammets yrkeslÀrare, men Àven ett kunskapsglapp.  Denna uppsats Àr Ä ena sidan hypotetiskt deduktiv, dÄ det fanns en hypotes om att det finns ett kunskapsglapp frÄn grundskolans textilslöjd till gymnasiets hantverksprogram. Hypotesen kom att prövas genom ett explorativt induktivt sÀtt, genom anvÀndning av en fenomenografisk ansats med drag av kontextuell analys.

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielÀrare. Det kan Àven vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som Àr intresserade av hur elevinflytande ser ut och pÄverkar sÄvÀl historieundervisningen som de andra samhÀllsorienterande Àmnena. UtgÄngspunkten i vÄr undersökning har varit tvÄ skolor med inriktning pÄ grundskolans tidigare Är, Ärskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger pÄ frÄgestÀllningar till elever och pedagoger. UtifrÄn dessa intervjuer har vi fÄtt en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i Àmnet.

Undersökningens syfte var att granska vilket innehÄll samhÀllskunskapslÀrare i grundskolans senare Är tillskrev hÄllbar utveckling. Arbetets utgÄngspunkt var en kvalitativ fallstudie. DÀr-med utfördes kvalitativa intervjuer av fem utbildade och verksamma samhÀllskunskapslÀrare inom grundskolans senare Är. Intervjuer som sedan analyserades med hjÀlp av intentionell analys. Undersökningen visade ett resultat av tre genomgripande och centrala teman i förhÄl-lande till undersökningens syfte.

I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare Är har en negativ attityd till naturvetenskapliga Àmnen. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjÀlp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning sÄ att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga Àmnen. Genom en gruppenkÀtsundersökning tillfrÄgades elever i Ärskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra elevers förstÄelse i fysikÀmnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkÀtundersökning och korta lÀrarintervjuer anvÀnts. Undersökningen genomfördes pÄ 56 elever i grundskolans senare Är. Resultaten visar att bÄde laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förstÄelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvÀndigt att som lÀrare vÀlja den metod som lÀmpar sig bÀst till varje undervisningssituation och tÀnka pÄ att demonstrationer mÄste planeras vÀl för att uppnÄ syftet med dem.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger gör de val kring litteratur som eleverna pÄ grundskolans senare Är lÀser i Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. I arbetet fÄr lÀsaren inblick i pedagogernas verklighet och det dras kopplingar till relevant forskning kring Àmnet. I resultatet framkommer det att de frÀmsta skÀlen bakom pedagogernas litteraturval handlar om textens innehÄll och sprÄkliga nivÄ samt elevernas erfarenheter, förförstÄelse och sprÄkliga nivÄ. Det Àr viktigt att textens och elevernas repertoarer samspelar för att eleverna ska kunna ta till sig och kÀnna igen sig i en text.

Sammanfattning Föreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frĂ„gor, men Ă€ven frĂ„gor som rör elevernas sociala nĂ€rmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplĂ€gget av undersökningen har jag bland annat hĂ€mtat frĂ„n tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen Ă€r utförd dels pĂ„ en skola belĂ€gen i Malmö, i en stadsdel prĂ€glad av kulturell mĂ„ngfald, den andra skolan i ett samhĂ€lle pĂ„ Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frĂ„gor som Ă€r mest aktuella för elever i Ă„rskurs Ă„tta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som Ă€r rĂ€tt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att fĂ„ arbete nĂ€r man Ă€r klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet Ă„skĂ„dliggör mĂ„nga likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar.

Syftet med denna studie Àr att studera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans Ärskurs 2 och Ärskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, dÀr det Àr centralt hur individer förstÄr och uppfattar det som ska lÀras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data frÄn inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. MÄlet med undervisningen var att utveckla en förstÄelse för: varför atmosfÀren och de gröna vÀxterna Àr förutsÀttningar för liv.