Denna kvalitativa studie undersöker vilken funktion det anorektiska beteendet fyller och huruvida det finns en koppling till hantering av adolescensens utvecklingsuppgifter. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor från en icke-klinisk population som hade haft en ätstörning i tonåren. Studien visar att ätstörningen används för att hantera känslor, få en känsla av självkontroll, identitet, trygghet och självförtroende, kommunicera att man inte mår bra, få uppmärksamhet, skapa gränser samt frigöra sig eller undvika att frigöra sig från föräldrarna. Resultatet pekar på att flera av dessa sjukdomsvinster kan användas för att hantera adolescensens utvecklingsuppgifter. I studien ingår även en screeningundersökning bland universitetsstuderande (n= 406), som fann en prevalens på 6.5 % hos kvinnor respektive 2.8 % hos män för anorexia nervosa i tonåren..

Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst.

In this paper the authors are focusing on people that work in psychiatric acute care. How do they identify the individual that is in most need of acute care? How do they judge in this kind of cases?    The foundation in this study is in the qualitative method. The material to this study has been collected by doing qualitative interviews with six people in different professions and positions in psychiatric acute care.   The material that we collected from these six qualitative interviews has been analysed with help from Sherif?s and Hovland?s (1961) Social judgement theory.

Bakgrund: Intresset för att använda hundar inom vården har ökat bland patienter och personal. Forskning har påvisat fysiologiska, psykologiska, emotionella och sociala effekter genom användning av vårdhundar. I dagsläget finns ingen sammanställd forskning om hur detta påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdhundar påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestående av 20 vetenskapliga artiklar, 16 kvalitativa och fyra kvantitativa studier, publicerade mellan åren 1989 och 2011.

Arbetsterapeuter inom psykiatrin använder i stor utsträckning bild som terapeutiskt medel i behandlingen. Trots detta finns begränsat med forskning inom ämnet. Stftet med denna studie var att identifiera arbetsterapeuters erfarenheter av verksamma komponenter hos bild som terapeutiskt medel. Intervjuer har gjorts med arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet som använt bild inom behandlingen i minst ett år. Intervjuerna har byggt på att informanterna fått berätta om ett patientfall där bilden varit ett lyckat inslag i behandlingen.

Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer.

Inom psykiatri används direkt arbetsterapi som syftar till att behärska själva görandet i aktiviteten och indirekt arbetsterapi som syftar till att utveckla varandet i aktiviteten. Studiens syfte var att beskriva hur fyra personer med psykiska funktionshinder upplevde sitt deltagande i en teaterterapigrupp. I teaterterapin gestaltade de en scenisk rollkaraktär, vilket innebar att klienten gick in i en annan persons sätt att handla, tänka och känna. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom att informanterna upplevde att de utvecklade sina underliggande förmågor såsom koncentrationsförmåga, självförtroende och att de fått ökad livsglädje. De uppgav också att de genom att gestalta de sceniska rollkaraktärerna hade lärt känna sig själva bättre.

The aim of this study was to map out the quality of the treatment in the forensic outpatient care unity in Malmoe from a patient point of view. This target group, seriously mentally disordered law-offenders, has been neglected in the scientific research. This investigation will hopefully contribute to a positive change in this subject. To achieve a good understanding of this field a methodological triangulation was conducted which included an observational study, a pilotstudy and semistructured interviews. 14 patients and 10 staff members were interviewed.

According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project.

Syftet med studien var att undersöka hur psykiatriker uppfattar de etiska värderingar som ligger till grund för deras dagliga arbete och ifall det finns situationer då dessa etiska värderingar kommer i konflikt med det praktiska agerandet. Studiens syfte var även att undersöka om psykiatrikerna anser att det finns ett behov av en gemensam värdegrund för psykiatrin.Sju psykiatriker intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en modifierad innehållsanalysmetod av Graneheim och Lundman.I resultatet framkom att den grundläggande läkaretiken göra gott, inte skada och främja hälsa alltid finns med i mötet med patienten. Individanpassad vård är viktigt. Psykiatrikerna värdesatte sekretess och autonomi högt, men begränsningar av autonomin var nödvändiga i vissa situationer. Tvångsåtgärder användes i syfte att göra gott och alla ansåg att dessa var rättfärdigade när det räddar liv eller det finns stor risk för skada av patienten.

This retrospective study reviews and investigates type of dementia, related to co morbidity, symptoms of dementia, previus anaesthesia/surgery, intraoperative events and postoperative cognitive symptoms. The patient co morbidity was compared to occurrence in an age-matched population of 1095 individuals. Fifty-two patients with different types of dementia participated. Data was collected from patient journals.Compared to population, heredity for dementia, heart insufficiency, hypertension, depression and B12- deficiency was more frequent in the patients. B12- deficiency was common in vascular dementias and "burn-out syndrome" in early-onset AD.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Trots Hälso- och sjukvårdslagens krav på vård på lika villkor finns det studier som visar att det till stor del är individuella värderingar och attityder som styr vilken vård den enskilde patienten får och det finns ett behov av att få en djupare förståelse för hur dessa värderingar ser ut inom akutpsykiatrisk vård. Syftet med studien var att belysa personals värderingar i omvårdnadsarbetet på en akutpsykiatrisk avdelning. Studien har kvalitativ ansats och sju deltagare som arbetar på samma akutpsykiatriska vårdavdelning intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema: ?Att välja det som bekräftar en själv? och tre subteman: ?Att vilja ägna tid åt patienter som inte kräver det?, ?Att välja det konkreta och det som kräver uppmärksamhet? och ?Att välja de patienter där ens engagemang gör skillnad?.

Utgångspunkten för studien var att sjuksköterskor inom psykiatrin är en yrkesgrupp som konfronteras med olika etiska dilemman inom vardagen. Det undersöktes sjuksköterskornas upplevda etiska dilemman inom deras verksamhetsområde som var psykiatrisk sluten- och öppenvård samt kommunal psykiatri för att få djupare förståelse om vad de som erfarna psykiatrisjuksköterskor ansåg som generella etiska dilemman och vilka tankar de hade kring potentiella lösningar.Sju sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatrin intervjuades om sina erfarenheter av etiska dilemman. Intervjuerna analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA).De två huvudteman som identifierades var lojalitetskonflikter och samarbete inom hierarkiska strukturer. Respondenterna upplevde etiska dilemman i situationer där de kände sig tvungna att välja mellan lojaliteten med patienten, mot organisationen eller mot sig själv som sjuksköterska. Som svårast uppfattades det att behöva agera i strid med egna värderingar.