Förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet Àr grunden i förskolan. Tempus Àr det system vÄr studie kommer att handla om. Tempus Àr ett system för schemalÀggning pÄ förskola och fritidshem. PÄ Tempus hemsida kan man lÀsa kommentarer frÄn förskollÀrare, förÀldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Syftet med studien Àr att se om grundskollÀrare i en kommun i Uppsala lÀn tar tillvara pÄ den tillgÄng som TekNO kanske kan vara samt se hur lÀrare och elever ser pÄ TekNO. Metoderna som anvÀnts Àr enkÀt och kvalitativ intervju. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningarna:-           Hur marknadsförs TekNO?-           KÀnner lÀrare i en viss kommun i Uppsala lÀn till projektet TekNO?-          AnvÀnder sig lÀrare i kommunen av TekNO?-          Vad tycker lÀrarna om TekNO?-          Vad tycker eleverna om TekNO?Resultatet visar att lÀrare och elever har positiva Äsikter om TekNO:s arbete och att de lÀr sig nya saker av TekNO. Flertalet lÀrare i studien som undervisar i teknik och naturvetenskap vet vad TekNO Àr och har arbetat med nÄgot tema tillsammans med TekNO genom skolbesök.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om ungdomar vet skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler. Vi ville Àven ta reda pÄ vad det Àr som skiljer public service och kommersiella kanaler Ät i medvetandet hos ungdomarna, som speglas ireceptionen av olika typer av serier?I studien har vi tillÀmpat kvalitativ metod i form av receptionsforskning, dÀr intervjuer och observationer har utförts.Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent nÄgot medveten. Resultaten visar att ungdomar Àr medvetna om vad skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler Àr. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀsarkommentarer i förhÄllande till nyhetstexten i tvÄ svenska nÀttidningar. MÄlet med studien Àr att fÄ djupare förstÄelse om hur kommentarfunktionen anvÀnds av lÀsare.För att studien ska vara möjlig att genomföra anvÀnds kvalitativ forskningsmetod detta för att kunna fÄ fram mer djupgÄende kunskap.Det empiriska materialet bestÄr i första hand av lÀsarkommentarer frÄn Dagens Nyheter och Aftonbladet. Men Àven nyhetsartiklar frÄn dessa tidningar har analyserats.Resultatet visar att kommentarfunktionen inte enbart Àr en plats i det offentliga dÀr lÀsare kan konversera, dela med sig av Äsikter och tankar. Kommentarfunktionen Àr ocksÄ en plats dÀr Äsikter kan bildas och formeras. Men frÄgan om huruvida lÀsare med hjÀlp av kommentarfunktionen kan pÄverka nyheter Àr svÄrt att sÀga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vÀgledningssamtalet och vÀgledares yrkesroll pÄ högskolan. Undersökningen utgÄr frÄn rollteorier som genomgÄende stÀlls mot det empiriska materialet dÀr vÀgledarrollen pÄ olika sÀtt kommer in. Studien tydliggör Àven begreppet projekt som beskriver hur ett vÀgledningssamtal kan analyserar beroende pÄ vilka förvÀntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativ och studien utgÄr ifrÄn sammanlagt sex informanter, varav fyra med vÀgledningssökande och tvÄ med vÀgledare. Studien visar pÄ att samtliga vÀgledningssökande har rollförvÀntningar som till stor del handlar om att fÄ information, och det Àr just informationsbiten som de ser som viktigast nÀr det handlar om vÀgledningssamtalen. BÄda vÀgledarna berÀttar Àven att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten.

Följande studien handlar om pedagogers uppfattningar om bild- och teckenkommunikation i förskolan. Studien utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex förskollÀrare. Syftet med denna studie Àr att undersöka och fÄ en fördjupad kunskap kring hur en strategiskt utvald grupp förskolepedagoger uppfattar det egna arbetet med bild- och teckenkommunikation med sprÄkutvecklande syfte. Följande studie tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, dÀr fokus ligger pÄ Vygotskij teorier om sprÄk, samspel och lÀrande. En betydande slutsats vi drar Àr att bild och tecken Àr stora potentiella kÀllor, som hjÀlpmedel till sprÄket.

En god munvÄrd har betydelse bÄde för hÀlsa och det allmÀnna vÀlbefinnandet och brister kan leda till lidande sÄsom sjukdom, undernÀring och försÀmrad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa det vÄrdande teamets förhÄllningssÀtt till munhÀlsovÄrd för vÄrdtagare i sÀrskilt boende. Litteraturstudien baserades pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Studien visade pÄ en komplex problematik och det framkom att munvÄrden kan innebÀra ett etiskt dilemma pÄ grund av det starka integritetsomrÄde som munnen utgör.

Första mötet med sjukvÄrden sker ofta pÄ en akutmottagning. Det Àr viktigt att patienten fÄr ett sÄ bra omhÀndertagande som möjligt för att patienten ska fÄ en positiv erfarenhet av vÄrden. Författarna anvÀnde sig av omvÄrdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vÄrdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vÄrdaren pÄ en akutmottagning. Studien baserades pÄ en litteraturstudie.

Enligt socialtjÀnstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. Det finns dock mÀnniskor dÀr det inte Àr sjÀlvklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjÀnstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillÀmpas, vilka faktorer som vÀgs in i besluten samt om det finns motsÀttningar mellan rollen som rÀttstillÀmpare och rollen som socialarbetare hos de socialsekreterare som utreder kommuntillhörighet. För att besvara studiens syfte anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer med tre socialsekreterare i mottagningsgrupper i olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien utgick frÄn ett rÀttssociologiskt perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om elevers och lÀrares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr ifrÄn en aktionsforskningsinsats som Àr gjord under en femveckorsperiod vÄrterminen 2015 tillsammans med fyra elever i Ärskurs nio med erfarenheter av undervisning i sÀrskild undervisningsgrupp och en lÀrare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förÀndrat arbetssÀtt i praktiken? handlade om att genom ett förÀndrat arbetssÀtt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lÀrarens upplevelser och erfarenheter skall kunna Äterges med en god detaljrikedom.

Syftet med studien var att undersöka om anstÀlldas arbetsmotivation var beroende av hur mÄnga timmar de reste i tjÀnsten under en vanlig arbetsvecka. Studien genomfördes med hjÀlp av tvÄ grupper anstÀllda inom det statliga bolaget Vattenfall. MÀtinstrumentet som anvÀndes i studien var Basic Need Satisfaction at work scale som mÀter arbetsmotivation i tre grundlÀggande faktorer; autonomi, kompetens och samhörighet. Totalt deltog 123 respondenter i undersökningen. Resultatet visade att det i kompetens och samhörighet förekom signifikanta skillnader mellan de tvÄ grupperna, dÀr de som reser mycket skattade upplevelsen av kompetens och samhörighet högre Àn i gruppen som reser lite.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begrÀnsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts dÀr sex mellanchefer intervjuats pÄ organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas förestÀllning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier anvÀnts, dÀr relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stÄtt i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har Àven behandlats.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 Är i storstÀder, stÀder och landsbygd uppfattade sitt psykiska vÀlbefinnande samt se om resultatet gÀllde för bÄda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska CentralbyrÄn under Ären 2000-2003..

Den hÀr studien syftar till att beskriva fyra gravt synskadade personers syn pÄ punktskriftens betydelse för delaktighet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att fÄ fatt i deltagarnas berÀttelser och erfarenheter. Resultaten har tolkats med hjÀlp av min egen förförstÄelse samt tidigare forskning och annan relevant information. Resultatet visar att delaktighet Àr ett mycket komplext fenomen som Àr situationsbunden och pÄverkas av personliga och miljömÀssiga faktorer. TillgÀnglighet, normalitet och autonomi Àr genomgÄende teman i studien.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld dÀr aktiemarknaden Àr en komplex miljö. Att fatta vÀlgrundande beslut pÄ aktiemarknaden Àr svÄrt för investerare, som  dÀrmed samlar in all den information som finns tillgÀnglig. Den redovisning och information som företag lÀmnar ifrÄn sig Àr utformad genom en avvÀgning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvÀgning som företag anvÀnder sig av gÀllande upprÀttandet av redovisning Àr att inte ge ut för mycket information och dÀrmed ?skydda? sig frÄn konkurrenter.Studiens huvudsakliga syfte Àr att kartlÀgga och jÀmföra hur investerare och banker tar beslut baserat pÄ den redovisning som företag publicerar, som kan vara pÄverkad av Cost Constraint.