Studien Àr en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning pÄ gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet som teoretisk utgÄngspunkt. Materialet som samlades in bestÄr av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fÀltanteckningar och en lÀrarintervju.Studien fokuserar pÄ att synliggöra kommunikativa mönster och deras pÄverkan pÄ möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehÄll. Analysen utgÄr frÄn transkriberat material av samtal mellan lÀrare och elever i plenarundervisning.

Denna studie behandlar det upplevda innovativa arbetsklimatet hos en projektgrupp vid Eskilstuna Energi och Miljö (EEM). För att studera detta har undersökningsledarna anvÀnt sig av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Det i form av en enkÀtundersökning med fem deltagande personer ur projektgruppen och intervjuer med samma fem personer. Det övergripande syftet Àr att undersöka hur arbetsklimatet upplevts i en projektgrupp vid EEM. Fokus inom studien ligger pÄ in-novation och gruppklimat.

Employer branding Àr ett begrepp som Àr aktuellt bland företagen just nu och allt fler vÀljer att satsa pÄ employer branding som marknadsföringsstrategi.Den hÀr studien handlar om employer branding pÄ Sandvik och begreppet employer branding.Syftet med denna fallstudie av en global koncern Àr att förklara och beskriva begreppet employerbranding, samt hur man arbetar med detta och vilka framtidsvisioner man har pÄ Sandvik.Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med ett antal nyckelpersoner pÄ Sandvik som arbetar med employer branding. Resultatet presenteras utifrÄn de frÄgestÀllningar jag valt att besvara:Hur förklaras begreppet employer branding av ett antal nyckelpersoner pÄ Sandvik? Hur ser dessa pÄ arbetet med employer branding pÄ Sandvik idag? Vilka satsningar inom employer branding anser nyckelpersonerna kommer att behöva prioriteras pÄ Sandvik i framtiden? Studien visar att Sandvik har inlett ett omfattande employer branding arbete i samband med en ny strategi som gÀller för företaget frÄn och med första januari 2012. Studien visar ocksÄ att informanterna har en tydlig bild av begreppet employer branding och vilka aktiviteter som kan sammankopplas med begreppet. Informanterna delger ocksÄ vilka satsningar man ser att Sandvik behöver göra inom omrÄdet employer branding..

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Med bakgrund i rÄdande finanskris och lÄgkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring vÀrdering till verkligt vÀrde och den specifika tillgÄng som fokuseras Àr förvaltningsfastigheter. Syftet med studien Àr att öka insikten i hur fastighetsbolag vÀrderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde i den aktuella finansiella krisen och lÄgkonjunkturen samt att synliggöra osÀkerheten som finns i tillÀmpade vÀrderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod anvÀnts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv pÄ problematiken i studien har Àven tvÄ sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjÀlp av en komparativ analysmetod.

Denna studie tar upp olika faktorer som spelar in i familjedaghem och dess verksamhet och hur/om familjedaghem kan vara ett alternativ till förskolan utifrÄn förÀldrars och dagbarnvÄrdares erfarenhet. Studien tar upp skillnader i de pedagogiska verksamheterna och skildrar dessa i texten. De frÄgestÀllningar som studien baseras pÄ Àr: Hur kommer det sig att förÀldrarna har valt att ha sina barn pÄ familjedaghem istÀllet för förskola och Finns det nÄgra tydliga skillnader i den pedagogiska verksamheten pÄ familjedaghem och förskola utifrÄn dagbarnvÄrdarens och förÀldrars erfarenheter? Tidigare forskning inom detta omrÄde har bland annat tagit upp dagbarnvÄrdares yrkesstatus, olika typer av barnomsorg samt förÀldrarnas syn pÄ verksamheten i familjedaghem. Studien Àr utförd utifrÄn kvalitativa metoder med intervjuer och enkÀtundersökning.

Den hÀr studien handlar om pedagogens roll i muntligt berÀttande i förskolan utifrÄn Merleau- Pontys livsvÀrldsteori dÀr kroppen Àr central. Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra pedagogers agerande i deras muntliga berÀttande; hur de anvÀnder kroppssprÄk, mimik, röst men Àven hur de anvÀnder rekvisita nÀr de berÀttar sagor muntligt. För att synliggöra pedagogernas roll i muntligt berÀttande anvÀndes observation som metod. TvÄ pedagoger har observerats vid tre olika tillfÀllen, och en av pedagogerna observerades vid tvÄ tillfÀllen med tvÄ olika barngrupper.Resultatet av studien visar att pedagogerna i hög utstrÀckning anvÀnder sig av bÄde kroppssprÄk och mimik, Àven om rösten anvÀnds allra mest. Pedagogerna anvÀnder Àven sin blick för att fÄnga barnens intresse i lyssnandet, och det har framkommit att ögonkontakt Àr viktigt för att fÄ barnen att lyssna och fokusera pÄ sagan..

I det hÀr arbetet Àr syftet att lÀra mer om lÀrares strategier för att hantera elever som utmanar skolan. BÄde förebyggande arbete och kortsiktiga tillvÀgagÄngssÀtt som olika lÀrare arbetar med kommer att utforskas. I arbetet finns Àven syftet att undersöka hur man som lÀrare kan fÄ hjÀlp och stöd av skolan som organisation vid problem som uppstÄr med elever som utmanar skolan.Arbetet innehÄller en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med lÀrare. Sex lÀrare i som arbetar i Ären 7-9 har deltagit i studien. Urvalet gjordes genom bekvÀmlighetsurval.I studien har jag sett en uppdelning av lÀrarnas handlande i förebyggande strategier och spontana handlingar.

Syfte: Syftet Àr att skapa förstÄelse för hur offentliga sjukvÄrdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende pÄ kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsÀtt. Data har samlats in frÄn ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjÀlp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard Àr begrÀnsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv Àr lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet Àr begrÀnsat eftersom sjukvÄrden inte kan pÄverka budget.

SkilsmÀssor Àr vanligt förekommande och barns upplevelser av förÀldrarnas separation handlar ofta om att de kÀnner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmÀssan medförde stora förÀndringar för barnen. PÄfrestningar i familjesituationen efter skilsmÀssan pÄverkade barnens kÀnslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj lÀngre. Syftet med studien var att belysa barnens upplevelser nÀr förÀldrarna genomgÄtt skilsmÀssa. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

En allmÀn uppfattning bland lÀrare i skolan Àr att mycket tid lÀggs pÄ konflikthantering. Studien lyfter lÀrares uppfattningar kring konflikter och konflikthantering, dÄ syftet Àr att studera konflikthanteringen i tvÄ klassrum. Syftet Àr Àven att se vilka uppfattningar lÀrare har kring förebyggandet av konflikter samt hanterandet av dessa. Studien bygger pÄ observationer samt kvalitativa intervjuer dÀr tvÄ lÀrare har intervjuats. Uppfattningen bland lÀrarna i studien Àr att en konfliktfri skola Àr till fördel för eleverna och undervisningen.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Studien belyser Öland som turismdestination, dĂ€r författarna har uppfattat en sĂ€songsfokusering till sommarmĂ„naderna. Syftet med denna studie Ă€r att presentera tre olika scenarier som visar hur Öland kan bli en destination med turistflöde Ă„ret runt. Det görs genom att i huvudsak undersöka Öland. Det empiriska materialet i studien grundas ur nyckelinformantintervjuer med turismaktörer frĂ„n Öland. Vid sidan av det undersöks Ă€ven hur andra svenska turismdestinationer arbetar med sĂ€songsindelning.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.

Har personligheten och genus nÄgon inverkan pÄ sjÀlvförtroendet hos individer? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och en enkÀt som omfattade tre skalor för personlighet och en skala för sjÀlvförtroendet. De tre personlighetsvariablerna hÀmtades ur Goldbergs ?the five factor model?. De bestod av openess, neuroticism och extraversion.