Detta Àr en studie om konflikter mellan barn i förskola och skola. Syftet med studien Àr att belysa vilka uppfattningar som finns bland lÀrare och barn om begreppet konflikt. Vilka typer av konflikter uppstÄr mellan barn och hur hanteras konflikter mellan barnen? I studien har en kvalitativ metod anvÀnts dÀr barn samt lÀrare har intervjuats. Det resultat som framkommit Àr att konflikter Àr ett stort och komplext begrepp samt att det inte finns nÄgon entydig definition.

Lagstiftningen skall garantera att alla Àr lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhÀndertas utifrÄn olika grunder och enligt olika normer. Den hÀr studien har fokuserat pÄ skillnader i bedömningar av insatser utifrÄn ett könsperspektiv. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka socialsekreterares Äsikter, normer, vÀrderingar och erfarenheter gÀllande sin egen syn pÄ tvÄngsomhÀndertaganden utifrÄn ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkÀt som vart kopplad till tvÄ identiska vinjetter.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Denna studie utgÄr frÄn en poststrukturalistisk teori med feministiskperspektiv och har som syfte att förstÄ och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för lÀraren i grundskoleÀmnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lÀrare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lÀrarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstÄs.Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur lÀraren i hem och konsumentkunskap, förvÀntas vara och agera. En bild som beskriver en prÀktig, lite gnÀllig och petig kvinna, en praktisk person som lÀgger sig i det mesta och dessutom Àr nÄgot fyrkantig. I studien framkom att HK-lÀraren kÀnner till schablonens existens men kÀnner varken igen sig eller kollegor genom den.Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhÄllningssÀtt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-lÀraren lÀrsig att vara. Med andra ord diskuteras i studien pÄ vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lÀrarens subjektivitet Àr konstruerad..

Studien fokuserar pÄ problematiken kring redovisningskvaliteten i banksektorn. Banker somundersöks Àr verksamma och registrerade inom lÀnderna Danmark, Finland, Norge ochSverige. Genom att korrelera posterna gross charge-offs och loan loss provisions i denfinansiella rapporten bekrÀftas redovisningskvalitet utifrÄn tre olika Àgarstrukturer; privatÀgdbank, sparbank och statligt Àgd bank. Datainsamlingen görs genom databasen Bankscope ochden forskningsmetod som anvÀnds bygger pÄ Altamuro och Beattys (2010) modell. Tidigareforskning Àr grunden till de hypoteser som studien bygger pÄ.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa om och pÄ vilket sÀtt som en grupp mÀnniskor meddiagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fÄtt eller kommit i kontakt med studieochyrkesvÀgledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att fÄ svar pÄ dettasÄ genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger pÄanalysen av intervjuerna och pÄ olika vÀgledningsteorier samt pÄ tidigare forskning i de Àmnensom anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvÀgledning inte var nÄgot som dehÀr mÀnniskorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de dÀremot pÄvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- ochyrkesvÀgledare kan erbjuda.

För att uppfylla kraven pÄ kvalitetssÀkring samt evidensbaserad praktik mÄste hörapparatanpassning utvÀrderas objektivt. Syftet med studien Àr att redovisa nya forskningsresultat gÀllande objektiv utvÀrdering av hörapparater med hjÀlp av hörselgÄngsmÀtning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt anvÀndbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien bestÄr av en allmÀn litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie dÀr nya rön gÀllande metodiken vid hörselgÄngsmÀtning presenteras. UtifrÄn hörselgÄngsmÀtningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgÄngsmÀtning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvÀrdering av moderna hörapparater..

Hot och vÄld mot tjÀnsteman, en uppmÀrksammad företeelse som tas pÄ allvar men som i vardagen glöms bort pÄ socialkontoren i samma takt som högarna med klientÀrenden vÀxer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda pÄ vad lagen sÀger om vÄld och hot mot tjÀnsteman samt att belysa hur arbetsmiljön pÄverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hÀnger ihop med företeelsen hot och vÄld mot tjÀnsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att fÄ svar pÄ den empiriska delen av arbetet anvÀndes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare pÄ socialkontor i VÀstra Götaland intervjuades.

Med förskoleklassen i centrum Àr syftet att fÄ utökade kunskaper kring matematiksvÄrigheter samt vilken betydelse sjÀlvkÀnslan kan ha för matematiklÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer byggt pÄ Diamant samt en observation med materialet The Bears kopplat till testet. Tidigare studier tillsammans med vÄr empiriska undersökning visar att matematikkunskap och sjÀlvkÀnsla har ett samband och att de bÄda kan pÄverkas av undervisningens upplÀgg. I studien framkommer det att diagnoser och observationer samt lÀrarens roll Àr betydelsefulla pedagogiska redskap, bÄde för sjÀlvkÀnsla och matematikkunskaper..

Studien belyser Högskoleverkets utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning och avgrÀnsar sig till Mittuniversitetets lÀrarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet anvÀnder utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning som ett vÀrderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrÄn en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvÀrdering tycks ha en konformerande effekt pÄ den högre utbildningen, till stor del pÄ grund av hot om indragen examensrÀtt vid tecken pÄ bristande kvalitet. Vad som egentligen utvÀrderas vid kvalitetsutvÀrdering Àr dock oklart dÄ kvalitetsbegreppet förefaller svÄrdefinierat och innehÄllsmÀssigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföretrÀde att bestÀmma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad vÀrlds politiska pÄverkan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka beachvolleybollspelares upplevelse i samband med axelskada och vad som kan pÄverka tillbakagÄngen till beachvolleyboll efter en axelskada. Design: En kvalitativ ansats har anvÀnts dÀr djupintervjuer ligger till grund för studien. Urval: Fem medverkande som spelar eller har spelat beachvolleyboll pÄ elitnivÄ deltog i studien. Samtliga har drabbats av axelskada dÀr skadan hindrat dem frÄn att trÀna/tÀvla pÄ tilltÀnk nivÄ under minst 28 dagar. Resultat: Fynden av denna studie indikerar att den egna drivkraften hos individen, tillsammans med en tydlig mÄlsÀttning och stöd frÄn omgivningen Àr tre orsaker som bidrar till att öka chanserna att komma tillbaka till beachvolleyboll efter axelskada.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Bakgrund: Att anhöriga till nÀrstÄende med svÄr sjukdom upplever ett behov av stöd visar mÄnga studier pÄ. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna lÀmna detta stöd Àr det viktigt att ta reda pÄ hur de anhöriga upplever erhÄllet stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av stöd i samband med nÀrstÄendes svÄra sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad pÄ granskning av artiklar. Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att beskriva hur smÄbarnsförÀldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att fÄ en uppfattning om hur jÀmstÀlldheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien Àr dÀrmed avsedd att jÀmföra mÀnnens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien bestÄr av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrÄn handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, rÄder en ojÀmstÀlld arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förvÀntas i större utstrÀckning att ta hand om familj och hushÄllsarbete Àven om hon arbetar lika mycket som mannen.

God djurhĂ€lsa Ă€r en förutsĂ€ttning för avkastning och produktion. En viktig del i djurhĂ€lsan Ă€r djurhĂ„llningen och hur den bedrivs. Studien tar upp och jĂ€mför konventionell djurhĂ„llning i Sverige med den traditionella djurhĂ„llning som Massajer bedriver i Östra Afrika. Studien baseras pĂ„ genomgĂ„ng av vetenskapliga artiklar, myndigheters webbplatser och personliga intervjuer med djurĂ€gare och försöker identifiera de största bidragande risker för djuren som de olika djurhĂ„llningssĂ€tten utsĂ€tts för. Fokus vid identifiering av hĂ€lsorisker har hos bĂ„da djurhĂ„llningssĂ€tten legat pĂ„ vanliga sjukdomar, rovdjursproblematik och klimat.