Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar Àr eller kÀnner sig övervakade och kontrollerade. PÄ grund av sÀrskilda regler och normer begrÀnsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka Àr dÄ dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen Àr ungdomar som Àr placerade pÄ institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i sÀrskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instÀngd institutionell sfÀr pÄverkar dessa ungdomar och deras liv pÄ olika sÀtt.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till Àkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och Àkthet. Studien barhandlar omrÄdet ?hur och varför anvÀndare presenterar sig och för sig pÄ ett visst vis i sociala medier?. Detta förstÄs och diskuteras med hjÀlp av de tvÄ Àndpunkterna Àkthet och profilering. Studien berör Àven designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker omrÄdet genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

Studien har haft som syfte att undersöka hur införlivandet av en Migrationsdomstol i Malmö pÄverkat det asylrÀttsliga förfarandet samt att undersöka hur yrkesverksamma personer inom det asylrÀttsliga omrÄdet i Malmö förhÄller sig till den nya instans- och processordningen. Studien vilar frÀmst pÄ ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. Arbetet har utförts med en induktiv ansats och uppsatsens empiri har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Studien visar dels att sÄvÀl rÀttsÀkerheten som förtroendet för instans- och processordningen ansetts öka och att möjligheten till ett muntligt förfarande vid Migrationsdomstolen uppskattas av de asylsökande. Studien visar Àven att det finns offentliga ombud inom det asylrÀttsliga omrÄdet som helt pÄvisar en total avsaknad av förtroende för det asylrÀttsliga förfarandet och som pÄvisar en rad brister och problem.

Denna studie handlar om hur lÀrare uppfattar lÀxor och dess betydelse för lÀrande. Studien, som Àr en kvalitativ undersökning, Àr baserad pÄ nio lÀrare som undervisar pÄ gymnasiet i skilda Àmnen och med olika antal Ärs erfarenhet av lÀraryrket. Det pÄgÄr en debatt i skolvÀrlden idag ifall lÀxor Àr nödvÀndiga eller inte. Eftersom debatten frÀmst riktar sig till grundskolan valde vi att lyfta den till gymnasial nivÄ. Vi har med hjÀlp av litteratur och lÀrares medverkan i intervjuer kommit fram till olika orsaker till varför lÀrare ger lÀxor.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre sjÀlvbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppvÀxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien anvÀndes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre sjÀlvbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys anvÀndes för att fÄ tillgÄng till författarnas subjektiva upplevelser av att vÀxa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrÄn ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv.

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhÄllande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat pÄ frÄgor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat pÄ Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet Àr att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier Äterfunnits hos privatsparare..

Syftet med studien har varit att undersöka hur anstÀllda inom psykiatrins vÄrdavdelningar ser pÄ relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt Àven undersöka hur de arbetar i relationen för att frÀmja patientens utsikter till ÄterhÀmtning/tillfriskning. Studien Àr uppbyggd pÄ kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken anstÀllda sjuksköterskor/undersköterskor frÄn olika avdelningar inom psykiatrivÄrden frÄn en mellanstor stad i Sverige. För att underlÀtta sammanstÀllning av resultat har en intervjuguide anvÀnts och genom den har teman tagits ut som anvÀnts som rubriker. I analysen har tolkningsramen anvÀnts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrÄn studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar pÄ att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut Àr viktig för vÄrdarbetet samt att det Àr önskvÀrt att strÀva efter bra och stabila (bÀrande) relationer. Studien tar Àven upp vad respondenterna kallar svÄrigheter för att skapa bra relationer till patienten samt Àven de risker som kan förekomma nÀr man strÀvar efter att skapa nÀra relationer med sina patienter..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa dokumenterar elevers prestationer utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var vilka metoder och verktyg anvÀnder sig lÀrarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lÀrarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lÀrarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrÄn kunskapskraven i lÀroplanen?För att besvara frÄgestÀllningen har vi anvÀnt oss av intervju som metod. Vi har genom anvÀndningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades pÄ sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att mÄnga olika sorters dokumentation som bÄde innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

Studien belyser Öland som turismdestination, dĂ€r författarna har uppfattat en sĂ€songsfokusering till sommarmĂ„naderna. Syftet med denna studie Ă€r att presentera tre olika scenarier som visar hur Öland kan bli en destination med turistflöde Ă„ret runt. Det görs genom att i huvudsak undersöka Öland. Det empiriska materialet i studien grundas ur nyckelinformantintervjuer med turismaktörer frĂ„n Öland. Vid sidan av det undersöks Ă€ven hur andra svenska turismdestinationer arbetar med sĂ€songsindelning.

Bakgrund: Inspirationen till denna studie uppkom av fo?rfattarnas intresse kring identiteter och deras intresse fo?r skapelseprocessen kring deras egna identiteter. Fra?gan som uppkom i samband med starten fo?r studien var vilka vi sja?lva har utvecklas till som blivande civilekonomer och vilka faktorer som hade pa?verkat oss.Syfte: Studiens syfte var att underso?ka skapelse- och fo?ra?ndringsprocessen av en civilekonoms professionsidentitet under studietiden.Metod: Studien a?r genomfo?rd pa? ett kvalitativt tillva?gaga?ngssa?tt. Studien har utfo?rts med en autoetnografisk teknik fo?r att presentera studiens empiri da?r a?ven fo?rfattarnas reflektioner presenteras som en empirika?lla.

Sjuksköterskor pÄ sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lÄgt stöd frÄn arbetsgivaren, lÄg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den hÀr studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor pÄ sjukhus och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera stressen. FrÄgestÀllningar till studien Àr: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus? Vilka copingstrategier anvÀnder sjuksköterskor pÄ sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod Àr systematisk litteraturstudie. Analysmetoden Àr latent innehÄllsanalys.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om det gÄr att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebÀra för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehÄller en sammanfattning av aktuell forskning pÄ omrÄdet. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkÀt med elevgruppen för att ta reda pÄ deras Äsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.   Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik Àr en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen.

I denna studie fokuserar vi pÄ hur lÀrare kan öka inlÀrningen för elever med ett andrasprÄk. Studien Àr huvudsakligen indelad i tvÄ delar, dÀr den innehÄllsliga och metodlogiska delen ingÄr. OmfÄnget pÄ studien Àr tolv artiklar med olika typer av inriktning och resultat. UtgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet med sÀrskild teoretisk förankring i Vygotskij och Hundeide. I resultatet kan vi se att det finns flera metoder som har en positiv inverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.

Sammanfattning: Det övergripande syftet med studien var att undersöka vad det innebÀr för förÀldrar att formellt ha rÀttighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien hade tre frÄgestÀllningar: Vad vill förÀldrarna ha inflytande över i förskolan? Hur mycket vill förÀldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten? samt PÄ vilket sÀtt vill förÀldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten?Som datainsamlingsmetod anvÀndes bÄde en kvantitativ metod och en kvalitativ metod, i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀter skickades ut till 126 förÀldrar varav 52 deltog, 9 intervjuer genomfördes varav en var skriftligt genomförd genom e-post. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen dÄ jag ville ta reda pÄ förÀldrars uppfattningar om inflytande som fenomen.Resultatet visade att förÀldrarnas kunskap om vad förÀldrainflytande i förskolan innebÀr Àr bristfÀllig.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.