SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjÀnster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, dÀr syftet Àr att samverka kring e-tjÀnsteutveckling. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien Àr hÀmtade frÄn förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket Àr en teori som fokuserar pÄ sociala omstÀndigheters pÄverkan av och pÄ teknikutveckling. Resultatet av studien pekar pÄ att kommuner i val av e-tjÀnster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det medborgarperspektiv som anvÀnds retoriskt mer framstÄr som en god bisak. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att nÀringslivet Àr en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lÀmnas helt utanför processen..

Denna explorativa studie Àmnar generera en hypotes om ett potentiellt samband mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. FrÄgor som stÀlls i studien Àr hur ett sÄdant samband ser ut och hur det skulle kunna mÀtas. Ett experiment designas dÀr försöksdeltagarna fÄr uppgiften att berÀtta en sammanhÀngande berÀttelse utifrÄn en serie bilder, sÄvÀl berÀttelsen som försöksdeltagarens ögonrörelsemönster spelas in. Data analyseras pÄ flera sÀtt; ögonrörelsemönstret jÀmförs mellan försöksdeltagarna och mellan stimuli, dessutom utförs en nÀrmare granskning av ögonrörelsemönstrens utseende just innan försöksdeltagaren anvÀnder ett mentaliseringsyttrande. Slutsatserna som dras i studien Àr att det finns ett flertal sÀtt att undersöka förhÄllandet mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden.

Syftet med studien Àr att jÀmföra pedagogers och lÀrares syn pÄ, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt Àr syftet att utifrÄn detta se vilka förutsÀttningar som skapades för barn och elever. Studien Àr kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lÀrare frÄn en skola och tre pedagoger frÄn en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes ocksÄ som essentiellt för att kunna skapa en jÀmstÀlld verksamhet.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förekomsten av aktierelaterade ersÀttningar har förÀndrats för svenska företag efter införandet av IFRS 2.Studien utgÄr frÄn en tidigare studie gjord Är 2000 av Rolf Rundfelt som visade att 80 % av Sveriges 30 största börsbolag hade aktierelaterade ersÀttningar till sina anstÀllda. Innan Är 2005 var det inte obligatoriskt för företag att kostnadsföra sina aktierelaterade ersÀttningar men frÄn och med Är 2005 och införandet av IFRS 2 blev det obligatoriskt. Det innebÀr att företagen, enligt IFRS 2, Àr tvungna att ta upp de aktierelaterade ersÀttningarna som en kostnad i de finansiella rapporterna. Inför införandet av IFRS 2 befarades det att antalet aktierelaterade ersÀttningar skulle minska.Metoden som anvÀnts i studien Àr en dokumentstudie och det material som anvÀnts Àr Ärsredovisningar. Data och information har plockats frÄn Ärsredovisningar för att ge underlag till studien.Resultatet av studien visade att en minskning av antalet program inte skett efter IFRS 2 införande, utan snarare en ökning efter Är 2005.

Syftet med studien var att kartlÀgga sjundeklassares fysiska kapacitet och livsstil. Försökspersonerna rekryterades pÄ Sandenskolan i Boden kommun. Sammanlagt 24 elever, varav 8 flickor och 16 pojkar, deltog i studien. Fysisk kapacitet bedömdes med ett steptest dÀr försökspersonerna fick kliva upp och ner pÄ en 30 cm hög lÄda under 6 minuter. Puls och skattad anstrÀngning enligt Borgs RPE-skala registrerades.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken uppfattning elever i Ärskurs 9 har om hÀlsa och vad de upplever som viktigt att lÀra sig om hÀlsa samt vad de har fÄtt lÀra sig om hÀlsa. Studien syftar Àven till att granska lÀroböcker gÀllande hÀlsa. Detta syfte ger följande frÄgestÀllningar: Hur definierar eleverna hÀlsa? Vad har eleverna fÄtt lÀra sig om hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lÀra sig om hÀlsa i undervisningen i Idrott och hÀlsa? Hur framstÀlls hÀlsa i lÀroböcker för Idrott och hÀlsa? Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr 18 elever i Ärskurs 9 pÄ tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har ocksÄ genomförts för att svara pÄ frÄgestÀllningen gÀllande lÀroböckerna.

Under senare Ă„r har den svenska Försvarsmakten varit under snabb utveckling och förĂ€ndring, det byggs nu upp en ny flexibel insatsorganisation. Även logistikfunktionen Ă€r under förĂ€ndring och man Ă€r pĂ„ vĂ€g att implementera en ny logistikorganisation, Forgus.Syftet med studien Ă€r att förklara och förstĂ„ hur logistikfunktionen skall understödja insatsorganisationen vid hot om vĂ€pnat angrepp. Den övergripande frĂ„gan Ă€r hur, man inom ett Ă„r, avser att understödja/försörja insatsorganisationen. Studien sker bĂ„de deskriptivt och empiriskt i form av intervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r systemteorin.

Denna studie syftar till att granska forskning och litteratur kring skuld och skam med utgÄngspunkt i skuld- och skamkÀnslor och dess effekter. Problem som har uppkommit undervÀgs kommer att belysas, bÄde hur studiens resultat formades och hur hela processen med studien pÄverkade mig rent personligen. Teorierna i studien Àr kopplade till skuld och skam med syfte att undersöka vad som pÄverkar och hÀnder inom oss nÀr vi kÀnner och upplever skuld- och skamkÀnslor, samt vilka följder det kan medföra. Studien kommer att presentera metoder som skulle kunna bidra till skolans-, individens personliga- och samhÀllets utveckling, och avslutas med ett resonemang kring hur dessa metoder tillsammans med empati kan lösa upp kÀnslor av skuld och skam..

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lÀrande. Studien fokuserar pÄ dansens betydelse för lÀrandet i matematik samt lÀrares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklÀrare som arbetar med dansmatte samt lÀst relevant litteratur som rör matematik och lÀrande, estetiska lÀrprocesser och dans som verktyg för lÀrandet. NÄgra av intervjuerna utfördes pÄ en skola som arbetar med dansmatte och nÄgra via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, Àr eniga om att dansmatte Àr ett bra medel för lÀrande i matematik och eleverna pÄstod att de lÀr sig lÀttare genom att anvÀnda kroppen.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser lÀromedlet "Insikter i svenska" anvÀnder sig av. LÀromedlet Àr riktat mot ungdomar i första Äret pÄ gymnasiet som lÀser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgÄngspunkter för multimodal bildanalys och pÄvisar Àven att lÀrmedlet innehÄll ett antal av dessa resurser. .

Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger pÄ en allmÀn litteraturstudie som sammanstÀller aktuell forsk-ning inom det valda ÀmnesomrÄdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras pÄ 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den frÀmsta beteendemÀssiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohÀlsosamt beteende och negativ attityd till allmÀn hÀlsa.

Dagens sjukvÄrd blir allt mer beroende av en god samverkan mellan aktörer dÄ dagens patienter lider av flera sjukdomar som krÀver god förstÄelse för patientens sjukdomsproblematik. Denna studie tar upp fördelar med att samverka inom och utanför organisationer. Vad man skall tÀnka pÄ samt vad som kÀnnetecknar bra och dÄlig samverkan. Studien tar fÀste vid Angereds nÀrsjukhus (ANS) dÄ detta Àr ett nytt sjukhus, som har som mÄl att anvÀnda sig av ett annat arbetssÀtt Àn de traditionella som anvÀnds pÄ sjukhusen idag.För att undersöka detta har tre respondenter frÄn ANS intervjuats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I intervjuerna har respondenterna fÄtt beskriva ett vanligt fall hur samverkan kan ske pÄ olika nivÄer.