För att uppfylla kraven pÄ kvalitetssÀkring samt evidensbaserad praktik mÄste hörapparatanpassning utvÀrderas objektivt. Syftet med studien Àr att redovisa nya forskningsresultat gÀllande objektiv utvÀrdering av hörapparater med hjÀlp av hörselgÄngsmÀtning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt anvÀndbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien bestÄr av en allmÀn litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie dÀr nya rön gÀllande metodiken vid hörselgÄngsmÀtning presenteras. UtifrÄn hörselgÄngsmÀtningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgÄngsmÀtning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvÀrdering av moderna hörapparater..

Homosexuellas rÀttigheter i samhÀllet Àr ett omdebatterat Àmne och en viktig rÀttighetsfrÄga av relevans för socialt arbete. Denna studie syftar till att genom narrativ analys undersöka hur svenska textmedier rapporterar om homosexuella förÀldrar. Studien bygger pÄ artiklar rörande homosexuella förÀldrar i svensk dagspress. FrÄgorna som studien fokuserar pÄ Àr; Hur ser mediernas framstÀllning av homosexuella förÀldrar ut? Vilka ges möjlighet att uttala sig i rapporteringen vi studerat? Hur upplever homosexuella förÀldrar, i mediernas rapportering, kontakten med mÀnniskovÄrdande yrken? I studien framtrÀder bland annat tre olika aktörer, som ges möjlighet att uttrycka sig i medierna nÀr det rör homosexuella förÀldrar, dÀr den politiska och religiösa debatten Àr den som fÄr störst utrymme..

MÀnniskans exponering för massmedia gör att kvinnor och mÀn dagligen pÄminns om hur idealmÀnniskan bör se ut. Detta kan för mÄnga individer leda till ett utbrett kroppsmissnöje. Syftet var att undersöka implicita och explicita attityder till det kvinnliga kroppsidealet. De explicita attityderna mÀttes med en enkÀt och de implicita attityderna mÀttes med implicit associations test (IAT). För att försöka fÄ en attitydpÄverkan av kontext effekt fick försöksdeltagarna lÀsa antingen en positivt eller negativt riktad tidningsartikel till kroppsidealet.

Undersökningen bygger pÄ intervjuer av fem lÀrare pÄ tre olika skolor om hur de anvÀnder Internet i sin SO-undervisning. Studien Àr gjord i BorÄs pÄ skolor med varierande grad av tillgÄng pÄ datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lÀrare anvÀnder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebÀr..

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .

Studien syftar till att underso?ka om de ansta?lldas skattning av chefers konflikthanteringsfo?rma?ga kan prediceras baserat pa? chefens emotionsigenka?nningsfo?rma?ga och sja?lvskattade emotionsreglering. Studien genomfo?rdes genom att 32 chefer utfo?rde ett datoriserat emotionsigenka?nningstest (Geneva Multimodal Emotion Portrayal Set) och en emotionsregleringsenka?t (Emotion Regulation Questionnaire). 181 medarbetare till cheferna svarade pa? en webbaserad enka?t ga?llande chefens konflikthanteringsfo?rma?ga (Conflict Resolution Questionnaire).

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna pÄ ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv dÀr interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frÄgestÀllningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och pÄ vilka olika sÀtt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivÄer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartlÀggningen av kulturens uttryckssÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka om/hur förskollÀrare anvÀnder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser pÄ kombinationen av dessa Àmnen. För att ta reda pÄ detta har observationer och intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd trÄd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollÀrarna ser kombinationen musik och matematik som nÄgot naturligt, som hör ihop och de Àr samtidigt hungriga att lÀra sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den hÀr studien Àr att musik och matematik hör ihop och att det gÄr att kombinera de tvÄ Àmnena tillsammans.

Äldre och sexualitet har bĂ„de inom vĂ„rden och i samhĂ€llet varit ett tabubelagt omrĂ„de med mĂ„nga fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro ocksĂ„ psykosociala aspekter som kĂ€nslor, attityder och relationer. Sexuella kĂ€nslor och behov finns med genom hela livet och mĂ„nga Ă€ldre Ă€r sexuellt aktiva lĂ„ngt upp i Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att beskriva nĂ„gra Ă€ldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod.

Den hÀr studien handlar om vilken pÄverkan omstÀllningen frÄn versaler till gemener har pÄ den tidiga inlÀrningen av bokstÀver i skrift och lÀsning. Studien handlar Àven om det pedagogiska material som affÀrer som tillexempel lÄgprisvaruhus och bokhandeln sÀljer och vilken effekt ett material som lekmÀn utformat har pÄ ett barns inlÀrning av skrift och lÀsning. Studien berÀttar Àven om vilket pedagogiskt material som förskolan och skolan anvÀnder sig av och det materialets pÄverkan pÄ inlÀrningen av bokstÀver. Den metod som anvÀnts Àr att jag lett gruppdiskussioner dÀr vi arbetat med semistrukturerade frÄgor för att pÄ det sÀttet komma djupare in i Àmnet. FrÄgestÀllningen har varit hur dagens aktiva pedagoger resonerar om versaler (stora bokstÀver) och gemener (smÄ bokstÀver), dessutom behandlas hur pedagogerna resonerar om elever som blandar versaler och gemener i en mening eller ett ord.

Är korslaminerat trĂ€ ett bra alternativ för pĂ„byggnader? Studiens syfte Ă€r att utreda hur vĂ€l pĂ„byggnader i CLT stĂ„r sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostĂ€der inom tĂ€tort dĂ€r ett behov av förtĂ€tning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem.Kvartert Höken 1 Ă€r uppfört i början pĂ„ 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell pĂ„byggnad Ă€r tre hus om tvĂ„ vĂ„ningsplan och kĂ€llare. Dessa byggnader benĂ€mns: B, D och F.

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förÀndrats pÄ ett företag i samband med en organisationsförÀndring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att tvÄ valda teoretiska ramverk anvÀnds, och att aspekter som tid och förÀndring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie pÄ ett enskilt företag, dÀr semistrukturerade intervjuer av anstÀllda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bÀttre förstÄelse av organisationskultur kan erhÄllas nÀr en kombination av tvÄ teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförÀndring har skett, dÀr det bÄde tas hÀnsyn till interna nivÄer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förÀndringar gÀllande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförÀndringen har Àgt rum. Studien kan sÀgas ha bidragit till en djupare förstÄelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet pÄ olika sÀtt kan pÄverkas. .

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik pÄ förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhÄllningssÀtt har de till Àmnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lÀr matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, pÄvisas att pedagoger Àr de förebilder som kan fÄ barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lÀrande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring Àmnet matematik i interaktion och mediering.

Att Àga kunskap om hantering av hot och vÄld Àr alltid en vÀrdefull egenskap, speciellt för personal pÄ HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och vÄld definieras, gestaltas, uppstÄr och hanteras pÄ HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal pÄ HVB-hemmen redovisas. Hot och vÄld Àr nÄgot som Àr oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot Àr vanligare, mer svÄrdefinierat och oftare förekommande Àn vÄld.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer pÄ gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, nÀr det gÀllde elever som hamnat i nÄgon form av skolsvÄrigheter. Med skolsvÄrigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tÀnkas behöva lite mer stöd av mentorerna Àn övriga elever i mentorsgruppen. FrÄgestÀllningarna sökte svar pÄ hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvÄrigheter. Studien utfördes under vÄren 2011 i form av en webbenkÀt och avgrÀnsades till tio gymnasielÀrare utspridda pÄ fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell referensram som grund.