Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Syftet med studien var att undersöka hur den psykosociala boendemiljön Àr för personer som bor i sÀrskilt boende som insats via LSS med sÀrskilt fokus pÄ förekomsten av hot- och vÄldsituationer. Studien har genomförts vid sÀrskilda boenden i en kommun i mellersta Sverige. För att fÄ svar pÄ syftet samlades data in genom kvalitativa intervjuer med personal som grundade sig pÄ öppna frÄgor. ForskningsfrÄgorna i studien har varit: I vilken utstrÀckning kan de boende pÄverka sin psykosociala boendemiljö? Hur arbetar personalen för att minska hot- och vÄldsituationer? Hur stor insyn ger personalen de boendes företrÀdare i hot- och vÄldsituationer som uppstÄr pÄ boendet? Som stöd vid intervjuerna har jag haft en intervjuguide med frÄgor som var kopplade till forskningsfrÄgorna.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att synliggöra hur litteracitetshÀndelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhÄller sig till dessa. UtgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrÄn en etnografisk metodansats. Empirin bestÄr av tre dagars videofilmande aktiviteter pÄ en förskola. Den insamlade empirin Àr sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ vad som hÀnder i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet frÄn studien visar pÄ att barn i mÄnga fall skapar och bjuder in till litteracitetshÀndelser pÄ eget initiativ.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka grammatiska strukturer i andrasprÄksutvecklingen som Àr mest relevanta vid bedömning av elevtexter pÄ gruppnivÄ. Resultaten i studien bekrÀftar att det Àr möjligt att följa grammatisk utveckling genom att fokusera pÄ utvalda grammatiska strukturer. En jÀmförelse av de resultat som framkommer genom bedömningsmaterialet performansanalys och resultaten i det i studien framtagna bedömningsmaterialet visar att informationen gÀllande de utvalda strukturerna överensstÀmmer. Performansanalys anvÀnds vid bedömning av individuell sprÄkutveckling medan det i studien framtagna bedömningsmaterialet kan anvÀndas för screening/bedömning av elevergruppers utveckling..

Syfte: Tidigare forskning visar att de nyckeltal som företag presenterar i sina hĂ„llbarhetsredovisningar Ă€r svĂ„ra att jĂ€mföra, dessutom uttrycker nĂ€ringslivet en svĂ„righet vid val av nyckeltal dĂ„ flertalet motstridiga intressen beaktas. PĂ„ basis av problemet med jĂ€mförbarhet samt den svĂ„righet som nĂ€ringslivet uttryckt vid val av nyckeltal syftar denna studie till att klargöra vilka typer av avvĂ€gningar som görs vid val av nyckeltal. Ändrade lagkrav kommer leda till att 2 000 svenska företag blir tvungna att hĂ„llbarhetsredovisa, vilket stĂ€rker relevansen för studien. Det primĂ€ra syftet med studien Ă€r att undersöka vilka subjektiva avvĂ€gningar som görs vid framtagande av nyckeltal. Studiens delsyfte Ă€r att klargöra om redovisningens VD-brev Ă„terspeglar de avvĂ€gningar som görs vid framtagandet av nyckeltal.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallÀrare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgÄr frÄn den sociokulturella lÀrandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv dÀr grundtanken enligt Strandberg (2006) och SÀljö (2000) Àr att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgÄr ifrÄn Àr det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benÀmner som det relationella perspektivet, vilket karaktÀriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus pÄ inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna uppfattningar om fenomenen Àr viktig. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

Syftet med studien Àr att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillÀmpas i en mÄngkulturell skola. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmodell med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att anvÀndningen av interkulturell pedagogik Àr varierande ute i den mÄngkulturella skola som undersöks och att ungefÀr hÀlften av lÀrarna utgÄr ifrÄn ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lÀrarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplÀgget av denna. En av lÀrarna berÀttade att hon anvÀnder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgÄngspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de Àr betydelsefulla. Den andra hÀlften utgick inte utifrÄn elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lÀt det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förÀndring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

Antalet Àldre ökar och lever lÀngre och hÀlsosammare liv. I takt med att Àldre blir hÀlsosammare och lever lÀngre, kommer fler resurser behövas tillÀgna Àldre. Detta innebÀr att forskning gÀllande Àldres vardagliga livsvillkor och livskvalitet blir allt mer relevant. Vilket i sin tur innebÀr att fler studier behövs för att kartlÀgga alla behov som dagens mer aktiva och hÀlsosammare Àldre faktiskt har. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn intervjuer med Àldre personer som varit pensionerade i minst fem Är, undersöka hur deras livsvillkor i det dagliga livet pÄverkar deras livskvalitet.

Syftet med studien Àr att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur förÀldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om förÀldrarna har nÄgon möjlighet att pÄverka inskolningsmetoden.Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor med olika inskolningsmetoder, förÀldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning pÄ tvÄ veckor. Studiens utgÄngspunkt Àr utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. MÄlsÀttningen har varit att undersöka hur förÀldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att fÄ inblick och förstÄelse i detta anvÀndes en enkÀtundersökning. FrÄgorna delades personligen ut till de förÀldrar som ingick i studien.

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter under rÀkenskapsÄret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gÀllande redovisning av informationen kring verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter Studien Àr genomförd med en kvantitativ metod dÀr en dokumentstudie anvÀnts för att studera Ärsredovisningar frÄn företag som ingÄr i studien. Resultatet i denna studie visar pÄ ett flertal faktorer som pÄverkar i vilken utstrÀckning K3-företagen vÀljer att lÀmna ytterligare upplysningar utöver vad som stÄr i K3-regelverket i noten om verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter. Studien visar Àven pÄ faktorer som pÄverkar företagens val av vÀrderingsmetod vid faststÀllandet av verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter. Vidare forskning inom omrÄdet kan innebÀra att en undersökning görs för att ta reda pÄ vad redovisare anser om K3-regelverket i allmÀnhet och upplysningsnoten pÄ verkligt vÀrde i synnerhet. Forskning kan Àven göras gÀllande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt vÀrde per kvadratmeter. .

Att vara ofrivilligt barnlös Àr för mÄnga förenat med nÄgot negativt och sorg. Idag lever ungefÀr 7-8 procent av Sveriges kvinnor som ofrivilligt barnlösa. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen av kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet och pÄ sÄ sÀtt skapa en större kunskap om de drabbades subjektiva situation. Som en del av syftet Àr ocksÄ att sÀrskilt fokusera pÄ den ofrivilliga barnlöshetens betydelse för kvinnors identitet. Studien har analyserat 8 kvinnors berÀttelser dÀr de har fÄtt konstruera en berÀttelse om deras upplevelse av att vara ofrivilligt barnlös.

ABSTRACT: Denna studie Àr en kvalitativ komparativ forskningsdesign. En jÀmförande metod för att analysera likheter och skillnader mellan studieobjekten men ocksÄ i relation till tidigare forskning. Syftet med studien var att undersöka kunskapslÀget samt hur kompetenssatsningen ser ut i JÀmtlands kommuner bland socialtjÀnsthandlÀggare kring neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning ur ett förvaltningsetiskt och professionsetiskt perspektiv. Studien visar att de kommuner som ingÄtt i studien Àr medvetna om dessa funktionsnedsÀttningar och har en mer eller mindre utarbetad strategi i bemötandet av personer med NPF och att de respondenter som hade goda kunskaper i Àmnet ansÄg att de behövde mer kunskap och kompetenssatsning, vilket Socialstyrelsen har efterfrÄgat i ett flertal utvÀrderingar och vÀgledningsdokument..

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Syftet med studien var att undersöka vad lotsar, befÀlhavare och bogserbÄtsbefÀlhavare ansÄg om den verbala kommunikationen med hÀnsyn till sÀkerhet och effektivitet. Detta eftersom majoriteten av alla fartygsolyckor intrÀffar pÄ grund av den mÀnskliga faktorn, dÀr kommunikationen Àr en stor del. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med tvÄ lotsar, tvÄ befÀlhavare och tvÄ bogserbÄtsbefÀlhavare. Genom de sex intervjuerna i studien gick det bland annat att utlÀsa att anvÀndandet av standardfraser och closed loop communication varierar. Om anvÀndandet inom dessa tvÄ omrÄden blev bÀttre skulle sÀkerheten kunna ökas.

Att Àga kunskap om hantering av hot och vÄld Àr alltid en vÀrdefull egenskap, speciellt för personal pÄ HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och vÄld definieras, gestaltas, uppstÄr och hanteras pÄ HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal pÄ HVB-hemmen redovisas. Hot och vÄld Àr nÄgot som Àr oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot Àr vanligare, mer svÄrdefinierat och oftare förekommande Àn vÄld.