Studien undersöker förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av det första sprututbytet i Stockholms lÀn. I studien ges en bakgrund till Sveriges narkotikapolitik och hur dess utvecklingen har sett ut frÄn 70- talet fram till idag. I bakgrunden till studien presenteras ett governace-perspektiv pÄ brukarinflytande och de deliberativa processer dÀr brukarinflytande Àr en naturlig del av policyprocessen.Syftet med studien Àr undersöka förekomsten av brukarinflytande i implementeringsdelen av den besluts- policyprocess som ledde fram till sprututbytets öppnande i april 2013.Studiens teoretisk ramverk bestÄr av teorier som ifrÄgasÀtter givenheten i governance-synsÀttet pÄ brukarinflytande genom hÀnvisning till svÄrigheter med aktörskap och risken med konstruerat brukarinflytande.Forskningsstrategin som studien utgÄr ifrÄn Àr intervjuer med utvalda respondenter som har varit delaktiga vid implementeringen av sprututbytet samt brukarorganisationer som representerar och företrÀder sprututbytets mÄlgrupp.Resultatet av studien visar pÄ en svag förekomst av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet. Det brukarinflytande som kan anses har förekommit har varit pÄ en individuell nivÄ och icke-formaliserat.I analysen presenteras tre möjlig förklaringar till den svaga förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet samt en analys om svÄrigheter med aktörskap vid implementeringen kopplat till studiens teoretiska ramverk..

Syftet med studien Àr att analysera hur engagemang och underkastelse upprÀtthÄlls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur vÀrvningsprocessen pÄverkar upprÀtthÄllelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll pÄverkar medlemmarna. Studien belyser Àven hur Jehovas vittnen förhÄller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgÄr frÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer dÀr sju avhoppare frÄn Jehovas vittnen medverkade.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mĂ„n att det Ă€r uppfattningar den Ă€r intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever pĂ„ ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultatet Ă€r indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lĂ€randet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrĂ„n dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra Ă€r goda relationer, bĂ„de med lĂ€rarna och andra elever. Även att fĂ„ vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien Ă€r att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som pĂ„verkar elever i behov av stöds skolsituation beroende pĂ„ hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Denna studie belyser hur barn i förskolan anvÀnder sina tidigare erfarenheter nÀr de samtalar om genus utifrÄn illustrationerna i tvÄ utvalda barnböcker. De tvÄ barnböcker som anvÀnds i studien Àr "Grodan och fÄgelsÄngen", och "Hej och godnatt-vi har lekfnatt". Syftet med studien Àr att undersöka hur barnen i förskolan anvÀnder sina tidigare erfarenheter nÀr de samtalar om genus. Med detta syfte lyfts Àven frÄgestÀllningarna vilka yttre faktorer fokuserar barnen pÄ nÀr de beskriver genus utifrÄn illustrationerna i barnböckerna samt vilka erfarenheter anvÀnder barnen nÀr de samtalar om genus. Studien Àr genomförs pÄ tvÄ olika förskolor och barnen som ingÄr i studien Àr 3-5 Är.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilka funktioner en mobilapplikation frÄn ett bilhandelsföretag, ocksÄ som sjÀlvstÀndigt serviceföretag, behöver ha för att konsumenter ska kunna skapa och uppleva vÀrde. Undersökningen Àmnar Àven att förstÄ och analysera hur företaget borde möjliggöra ett högre vÀrde för konsumenterna genom en mobilapplikation.Metodik:Studien Àr i sammarbete med Holmgrens Bil och antar en abduktiv ansats, med en kvalitativ forskningsstrategi. Dataproduceringen har skett genom intervjuer med tvÄ personer pÄ företaget och flertalet konsumenter.Slutsats:Studien visar att ett bilhandelsföretags mobilapplikation behöver vara uppdelad pÄ innan bilköp och efter bilköp dÄ funktionerna uttryckligen skiljer sig Ät. Studien har vidare visat att ett högre vÀrde möjliggörs ifall konsumenterna kan integrera och förenkla sina billiv i en rums- och tidsoberoende funktion..

Studien visar hur det Àmnesövergripande arbetet ser ut i skolan i Är 4-6 och i Är 7-9 samt hur det arbetet förÀndras frÄn Är 4-6 till Är 7-9, i en kommun i Sverige. Studien visar Àven pÄ vad lÀrarna, som intervjuats, anser vara för och nackdelar med att arbeta Àmnesövergripande samt om dessa lÀrare ser en vinst för bÄde lÀrare och elever med att arbeta Àmnesövergripande i skolan.Studien utgÄr frÄn dessa frÄgestÀllningar:- Vilka Àmnen förekommer mest frekvent i det Àmnesövergripande arbetet?- Hur ser planering, organisation och utförande ut för det Àmnesövergripande arbetet i Är 4-6 samt i Är 7-9?- Vilka för- och nackdelar kan lÀrarna se med att arbeta Àmnesövergripande? Det som kommit fram i studien Àr att man, i kommunen studien bedrevs i, arbetar mer Àmnesövergripande i Är 4-6 Àn i Är 7-9. Det kommer ocksÄ fram att man i bÄda grupperna, Är 4-6 och Är 7-9, ser Àmnesövergripande arbete som en fördel dÄ det gÀller att samarbeta lÀrare emellan samt att sambedöma elev resultat. LÀrarna i studien upplever att eleverna ser kopplingar mellan Àmnena bÀttre vid ett Àmnesövergripande arbetssÀtt, trots att eleverna ibland ser det som en genvÀg och forcerar ett arbetsomrÄde.Fördelarna med ett Àmnesövergripande arbetssÀtt Àr mÄnga och nackdelarna fÄ, enligt lÀrarna som intervjuades i just denna studie.

Hur kan testprotokoll anvÀndas för att mÀta datorspels underhÄllningsvÀrde pÄ ett metodiskt sÀtt? Studien bygger pÄ metodisk testning av datorspel med hjÀlp av anvÀndandet av testprotokoll, och inleds med att presentera vad testning Àr samt hur den anvÀnds inom bÄde generell mjukvaruutveckling och datorspelsutveckling. I studien framstÀlls tvÄ testprotokoll baserade pÄ testmetoderna "fokusgrupper" samt "speltestmetoden". Dessa testprotokoll anvÀnds i test ledda av en extern högskolestudent inom datorspelsutveckling. Studien ger praktiskt anvÀndbara exempel pÄ testningsprotokoll och resulterar i en diskussion som visar pÄ vikten av strukturerad testning.I diskussionen pekas pÄ vikten av att utföra mÀtningar konsekutivt för att fÄ fram testernas fördelar.

Statistik har visat att vÀxelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att förÀldrar har separerat. Det Àr viktigt att klarlÀgga detta omrÄde för bÄde socialarbetare, förÀldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vÄrt samhÀlle. Syftet med studien har varit att fÄnga upp barns egna upplevelser av vÀxelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger pÄ tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jÀmförts med tidigare forskning. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts under intervjuerna sÄvÀl som vid analysprocessen, Àr begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur FörÀldrabalken.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syfte med det hÀr arbetet var att försöka förstÄ och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka Àr det som mobbar och vilka Àr det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning pÄverkar den utsattes lÀrande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den hÀr studien har utförts pÄ fyra skolor.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som Àmnar till att belysa olika pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande av regnbÄgsfamiljer i förskolan utifrÄn de normer och vÀrderingar som finns i samhÀllet. Studien undersöker hur nÄgra pedagoger i förskolans verksamhet förhÄller sig till familjer med samkönade vÄrdnadshavare, i studien Àven refererade till som regnbÄgsfamiljer, samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi ocksÄ gjort en liten förstudie pÄ en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbÄgsfamilj. För att nÄ en djupare förstÄelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhÀllelig bakgrund till synen pÄ homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar Àr relevant i förhÄllande till studien. UtifrÄn detta diskuterar vi hur normer, vÀrderingar och heteronormativiteten i samhÀllet, det vill sÀga hur samhÀllet Àr uppbyggt kring en syn pÄ heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans vÀggar.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva processen i skapandet av en matematikverkstad.I beskrivningen av processen kring ett bestÀmt förÀndringsarbete pÄ en skola har jag genomfört en kvalitativ studie. De undersökningsmetoder som anvÀnts Àr ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer.I resultatet visas de faktorer som har en betydande roll i den undersökande skolans förÀndringsarbete. Studien belyser ocksÄ vad som kan pÄverka en process utifrÄn de deltagandes tidigare kunskaper och erfarenheter kring Àmnet matematik. I resultatet redovisas Àven viktiga aspekter att beakta i uppyggandet av en matematikverkstad, utifrÄn vad som framkommit i studien sÄsom tid, förvÀntningar, delaktighet, ledning, utrymme och ekonomi. .

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.