Syftet med studien Àr att undersöka barnens delaktighet i temaarbetet pÄ en förskola som arbetar utifrÄn ett Bifrostinspirerat arbetssÀtt. Jag har försökt beskriva, analysera och förstÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnens delaktighet, barnens pÄverkansmöjlighet vid temaarbetet och hur delaktiga barnen Àr i verksamheten. För att fÄ ett underlag att bearbeta har jag inledningsvis genomfört en litteraturstudie, dÀrefter observerat och slutligen intervjuat pedagoger som Àr verksamma pÄ förskolan dÀr studien genomfördes. Studien visar att de faktorer som skapar förutsÀttningar för barnens möjlighet till pÄverkan i temaarbete samt delaktigheten i verksamheten frÀmst Àr beroende av pedagogernas förutsÀttningar för planering och barnens Älder. Pedagogernas förhÄllningssÀtt till barns delaktighet i verksamheten Àr positiv och intervjuerna visar att deras intentioner Àr att utmana och fÄnga barnens intresse vid temaarbetet.

Med utgÄngspunkt ur internationellt samarbete i Arktisregionen, analyserar och jÀmför denna studie de tvÄ samarbetsinstitutionerna Arktiska rÄdet och BarentsrÄdet. Syftet med studien Àr att analysera vilka ÄtgÀrder och riktlinjer som institutionerna vidtagit och beslutat om för att hantera frÄgor gÀllande regionens ursprungsbefolkning, samt att analysera och bedöma samarbetets effektivitet. Studien bygger pÄ ett etablerat teoretiskt ramverk om internationella regimer och analysen tÀcker tidsperioden frÄn institutionernas grundande till och med Är 2011. Studien anvÀnder sig av kvalitativ textanalytisk metod för att undersöka och analysera de bÄda institutionernas officiella dokument. Resultatet av studien visar att Arktiska rÄdets samarbete gÀllande ursprungsbefolkning bedöms som effektivt, medan BarentsrÄdets samarbete kring ursprungsbefolkning bedöms som ineffektivt..

Studien syftar till att utreda chefrekryterarnas uppfattningar om vad som kÀnnetecknar en god chef. GÄr det att utlÀsa en generell bild av hur en god chef ska vara, har ledarrollen förÀndrats? Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod utifrÄn fyra personliga intervjuer och tre telefonintervjuer med chefsrekryterare. I studien tillÀmpar vi vetenskapliga samt spontana teorier. De innefattar egenskapsbaserad-, situation-, efterföljar samt de spontana ledarskapsteorierna.

I denna uppsats undersöker jag vilan pÄ en förskola och analyserar detta ur ett maktperspektiv. FrÄgestÀllningarna jag utgÄr frÄn Àr ?hur talar barnen om vilan?? och ?hur talar pedagogerna om vilan??. Studien Àr av kvalitativ metod dÀr jag har anvÀnt mig av intervjuer och fÀltanteckningar, som jag sedan har analyserat i koppling till Michel Foucaults teori om makt och styrning. Jag har anvÀnt mig av begrepp som styrning, tid och rutiner.

Den hÀr studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsÀttningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. UtifrÄn teoretiska antaganden gÀllandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering pÄ lokal nivÄ. Metoden som anvÀnds Àr samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjÀlp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer pÄ lokal förvaltningsnivÄ Àr relativtsituationsberoende, avhÀngigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det rÄder en relativt bra förstÄelse pÄ lokal nivÄ för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen Àr hög i de lokala förvaltningarna..

Studien syftar till att öka förstÄelsen kring institutionella mekanismer, styrsystem och work passion i symbios till varandra. Genom att förklara de institutionella mekanismerna bryter studien ner den kulturkognitiva pelaren i form av det kÀnda fenomenet kring isomorfism. Vidare redogör studien för hur isomorfismen kopplas mot en organisation och huruvida man stÀller sig till den styrform som förekommer. Studien redogör Àven för work passion som Àr ett fenomen som föreslÄr att individens tillfredsstÀllelse Àr viktig för en organisations vÀlmÄende och funktion (Vallerand 2012). Dock utelÀmnar work passion medel som styrmodeller och affÀrsidé.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av de gÀllande uppnÄendemÄlen i svenska i Är 3. Vidare var syftet att undersöka hur lÀrarna uppger sig arbeta med tal och samtal, lÀsning och skrivning som Àr de delar uppnÄendemÄlen avser. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr sju grundskollÀrare som arbetar i Är 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lÀrarna Àr övervÀgande positiva till uppnÄendemÄlen i Är 3. Trots att lÀrarna var övervÀgande positiva till uppnÄendemÄl i Är 3 riktades en viss kritik mot mÄlen som exempelvis att de Àr nÄgot diffusa.

Statistik har visat att vÀxelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att förÀldrar har separerat. Det Àr viktigt att klarlÀgga detta omrÄde för bÄde socialarbetare, förÀldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vÄrt samhÀlle. Syftet med studien har varit att fÄnga upp barns egna upplevelser av vÀxelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger pÄ tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jÀmförts med tidigare forskning. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts under intervjuerna sÄvÀl som vid analysprocessen, Àr begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur FörÀldrabalken.

Den hÀr studien utgÄr frÄn syftet att studera pedagogernas syn pÄ mobbning i förskolan samt hur förskolorna arbetar med att förebygga mobbning. Resultatet har visat att samtliga förskolor som deltagit i undersökningen arbetar med att förebygga mobbning. ArbetssÀttet pÄ förskolorna i studien har visat sig vara lika, dÄ samtliga förskolor i studien utgÄr frÄn likabehandlingsplanen i arbetet med att förebygga mobbning. Att arbeta med att tidigt förebygga mobbning Àr nÄgot samtliga pedagoger i studien ansett Àr viktigt. Resultatet har Àven visat hur en del att pedagogerna tycker sig se svÄrigheter med att lÄta det förebyggande arbetet vara synligt och medvetet för barnen.

?Children who are a little special and unusual? ? Pre school teachers' conception ofchildren in need of special support.Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares förestÀllningar kring begreppet Barn ibehov av sÀrskilt stöd i förskolan. Vidare Àr syftet att undersöka vilka stödinsatser somerbjuds i verksamheten. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka barndefinierar förskollÀrarna som barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka stödinsatser erbjuderverksamheten barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur kan stödinsatserna som erbjuds kopplastill perspektiv pÄ specialpedagogik?Studien genomförs i form av semistrukturerade personliga intervjuer.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen av argumentationen kring könsdifferentierad respektive könsblandad vÄrd, samt att fÄ ökad förstÄelse av vad argumenten grundas i och vad som kommer till uttryck i SiS:s (Statens institutionsstyrelse) publikationer. Studien genomfördes som en innehÄllsanalys, av ett urval av SiS:s publikationer. En central teoretisk anknytning i studien Àr poststrukturalism. Det kunde konstateras att det finns en övervÀgande stor del argument som motiverar enkönade avdelningar samt fÄ argument som talar för könsblandade avdelningar. Det fanns Àven yttrande och resonemang som tyder pÄ ett utprÀglat tÀnkande om heteronormativitet, manlig normativitet och könsstereotypa tankegÄngar..

Design Àr en stor del av vÄrt samhÀlle. Som studenter pÄ slöjdlÀrarutbildningen vid Göteborgs universitet har vi upplevt att design fÄr en allt större plats i undervisningen. Studien undersöker vilka kopplingar det finns mellan design och slöjd och hur man kan arbeta med det i skolan. I studien har 10 designstudenter vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet blivit intervjuade. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.

Syftet för denna uppsats Àr att utreda och undersöka vad det krÀvs i ett ledarskap för att fÄ in funktionshindrade pÄ arbetsmarknaden. Fokus för studien Àr att ur ett kvalitativt perspektiv utreda samspelets betydelse mellan chef och anstÀlld samt vilka faktorer som gör ett samarbete lyckat respektive mindre lyckat i processen med att fÄ in funktionshindrade pÄ arbetsmarknaden.Studien har Àven i syfte att bidra till den i nulÀget begrÀnsade forskningen kring Àmnet.Telefonintervjuer med chefer och bitrÀdande chefer har genomförts och resultatet i studien visar att det finns flera behov av att utveckla ledarskapet i denna process. Mer utbildning, öppnare kommunikationsklimat och högre kunskapsnivÄ behövs för att göra processen effektivare och mer fördelaktig. UtifrÄn studien har författarna tagit fram olika utvecklingsmöjligheter samt utvecklat en metod i hur man kan effektivisera och förbÀttra utbildningen för cheferna..

Syftet med studien var att synliggöra förskollÀrares uppfattningar kring förÀldrasamverkan i förskolan. FrÄgestÀllningarna berör förskollÀrarnas syn pÄ förÀldrasamverkan, möjligheter och svÄrigheter med förÀldrasamverkan samt olika samverkansformer som anvÀnds i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollÀrare pÄ tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollÀrarna poÀngterar att förÀldrasamverkan Àr en viktig del i förskolans verksamhet.

Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra tre olika styrsystem för ventilation, nÀmligen CAV (Constant Air Ventilation), VAV (Variabel Air Ventilation) och DCV (Demand Controlled Ventilation). Dessa styrsystem stÀlls mot varandra i tre olika lokaltyper, med syfte att identifiera det mest energieffektiva styrsystemet. Ett syftet med studien Àr ocksÄ att upptÀcka vid vilka flöden det lönar sig att arbeta med VAV- och DCV-styrsystemen..