Syftet för studien Àr att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska Àmnet populÀrkultur i förhÄllande till de resultat som studien gett och frÄn de intervjuer som gjorts. Metoden för studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fÄtt frÄgor som berör populÀrkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populÀrkulturen kan vara ett svÄr definierat begrepp. Vid undersökningen visas det Àven finnas vissa svÄrigheter kring hur populÀrkulturen ska anvÀndas i lagom mÀngd för att vÀcka intresse hos barnen. Detta utan att populÀrkulturens ekonomiska aspekt ska pÄverka barnens status och rÀtt att fÄ en likvÀrdig vistelse pÄ fritidshemmet.

Studien behandlar Àmnet fri programvara utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF Àr en rörelse som har isyfte att göra och kÀmpa för fri programvara. Detta innebÀr uttryckligen en kritik mot programvara som Àr ofrieller proprietÀr. Studien visar pÄ tre olika diskurser som Àr betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen,maktdiskursen och etikdiskursen.

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

Studien inriktar sig pÄ att undersöka barns fria lek pÄ fritidshemmet, och vem det Àr som sÀtter grÀnser och regler i leken. Syftet med studien Àr att fÄ en större insikt om just grÀnssÀttningen i den fria leken och till vilken utstrÀckning barnen fÄr göra detta pÄ egen hand. Studien syftar ocksÄ pÄ att undersöka nÀr och hur pedagoger bryter den fria leken. Som utgÄngspunkt i studien har följande frÄgestÀllningar stÀllts: Vem sÀtter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur nÀr och varför? Till vilken utstrÀckning fÄr barn fritt spelrum att sÀtta egna grÀnser i den fria leken? Det aktuella forskningslÀget inom problemomrÄdet som presenteras Àr indelat i fyra teman; Lek, samvarokompetens, regler och makt.

En svÄrighet för smÄföretag Àr hur de anskaffar kapital för att investera. MÄnga smÄföretag anvÀnder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte Àr den billigaste finansieringsformen.Syftet med studien Àr att undersöka och analysera varför smÄföretag anvÀnder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har pÄverkat smÄföretag nÀr det gÀller ekonomisk utveckling. Studien begrÀnsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.I studien har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts för att kunna fÄ fram en djupare kunskap om det undersökta Àmnet. Urvalet av smÄföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra förÀldrars förvÀntningar pÄ skolans ansvarstagande nÀr deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar ocksÄ till att lyfta fram förÀldrarnas tankar och förvÀntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie Àr: nÀr nÄgon eller nÄgra vid upprepande tillfÀllen blir utsatta för nÄgon form av krÀnkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebÀra. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med förÀldrar till barn i Äldrarna 6-12 Är.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka hÀnsyn som mÄste tas nÀr underhÄllningsprogram, bl.a. de som Àr baserade pÄ utlÀndska format, produceras för att visas i Public Service-kanaler.I studien, som ....

Syftet med studien Àr att belysa hur speciallÀrare anser att diagnosen dyslexi pÄverkar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syftet var Àven att belysa deras syn pÄ att medvetandegöra elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter om sina svÄrigheter.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod, dÀr fem speciallÀrare intervjuats som arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. De fick utifrÄn sina tankar, kunskaper och upplevda erfarenheter ge sin syn pÄ studiens frÄgestÀllningar. Resultatet i studien visar att det finns en osÀkerhet kring skillnaden mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. Studien visar ocksÄ att informanterna har goda kunskaper kring vilka insatser som ska göras vid lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilket tyder pÄ att de följer med i aktuell forskning.

I alla tider har mĂ€nniskan pĂ„verkats av tillfĂ€lligheter i livet. Är vi som flugor pĂ„ ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfĂ€lligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning Ă€r att studera just tillfĂ€lligheters pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjĂ€lp av en enkĂ€t med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Studien Àmnar undersöka vÀrderelevansen för goodwill-nedskrivningar betrÀffande företag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Studien Àr en Äterupprepning av en tidigare studie utförd pÄ den brittiska marknaden. Goodwill har lÀnge varit ett kontroversiellt Àmne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgÄ förÀndringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingÄr i studien Àr noterade pÄ OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser Ären 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012.FrÄn Ärsredovisningar har data gÀllande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestÄende aktier samlats in. I studien anvÀnds associationstest med hjÀlp av mulitivariat regressionsanalys.