Studien syftar till att undersöka forskares upprÀtthÄllande av sÀkerhetiseringen av Irans kÀrnkraftprogram och hur detta pÄverkar deras roll som potentiella policyskapare. Studien Àmnar vara teoriutvecklande genom att definiera Köpenhamnsskolans aktörsroll inom sÀkerhetiseringsteorin pÄ ett mer nyanserat och precist sÀtt. Studien gÄr igenom olika perspektiv inom debatten kring ?bridging the gap? mellan teori och praktik och anvÀnder Köpenhamnsskolans sÀkerhetiseringsteori som analytiskt ramverk vid analysen av det empiriska materialet. Studien analyserar artiklar skrivna av amerikanska forskare i amerikanska tidskrifter och undersöker hur och om dessa upprÀtthÄller sÀkerhetiseringen av Irans kÀrnkraftprogram.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (kÀnsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i SjuhÀradsomrÄdet. UtgÄngspunkterna var att ta reda pÄ om det fanns skillnader i hur man trivdes pÄ arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller Äldersskillnader i arbetstrivseln. I studien anvÀndes en enkÀt för att ta reda pÄ hur anstÀllda ser pÄ sitt arbete, och hur det pÄverkar arbetstrivseln. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Antonovskys livsfrÄgeformulÀr och en egen enkÀt om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 mÀn.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förstÄelsen för Àldres sociala behov i den tredje Äldern för de som besöker trÀffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod anvÀnds med fyra seniorer samt tvÄ trÀffpunktsledare. Detta för att fÄ bÄdas perspektiv pÄ vad ett gott Äldrande innebÀr, men fokus har legat pÄ seniorerna. Studien utgick ifrÄn tvÄ teorier, den sociala nÀtverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa tvÄ Àr huvudteorier.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskolor som har fÄtt kritik för bristande arbete med kulturell mÄngfald och som har en liten etnisk mÄngfald bland barnen, resonerar om sitt arbete med mÄngfaldsfrÄgor i verksamheten. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar för studien har jag i denna kvalitativa studie genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Efter transkriberingen gjordes en innehÄllsanalys av materialet, under vilken tre stycken kategorier (mÄngfald i en svensk förskola, förhÄllningssÀtt och förverkligandet av lÀroplanens mÄl) trÀdde fram, som redovisas i uppsatsens resultatdel. Studien visar att en viss konfliktundvikande attityd finns hos förskollÀrare. Studien visar Àven hur förskollÀrarnas uppfattningar om mÄngfald och mÄngfaldsarbete ser ut och hur förskollÀrarna försöker förbereda barnen inför mötet med det svenska samhÀllet..

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett genusperspektiv synliggöra de vÀrderingar som ligger till grund för skolans styrdokument och analysera dess relation till den praktiska verksamheten i skolan.Metod: Studien bestÄr av tvÄ olika metoder. Dels en kvalitativ metod med djupintervjuer som var av formen riktade/öppna. Samt en idéanalys av deduktiv form. Slutsatser: Relationen mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i skolan Àr svag. Att omsÀtta jÀmstÀlldhet har visats sig vara svÄrt i praktiken för lÀrarna i studien..

Detta Àr en studie i individers riskhantering och riskmedvetenhet. Studien Àr baserad pÄ företagsekonomiska teorier som bland annat behandlar olika sÀtt att undvika risker som finns mot olika delar av ett företag. Dessa teorier har senare omvandlats för att kunna anvÀndas i en analys av hur privatpersoner hanterar de risker som rör deras ekonomi. UtgÄngslÀget för studien har varit att individer utsÀttas för liknande ekonomiska risker som företag, och den huvudsakliga frÄgestÀllningen för studien har sÄledes varit om företagsekonomiska teorier kan tillÀmpas pÄ individer i samhÀllet. Studien har Àven utformats för att ge svar pÄ frÄgan om i vilken utstrÀckning individer Àr medvetna om ekonomiskt risktagande.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

De flesta kommuner inom svensk socialtjÀnst anvÀnder sig idag av utredningsinstrumentet BBIC vid barnavÄrdsutredningar. Studien kartlÀgger socialsekreterares upplevelser av BBIC. Studien tar upp vilka för- och nackdelar socialsekreterarna upplever vid anvÀndandet av BBIC i utredningsarbetet samt om de upplever att det finns nÄgot som mÄste förbÀttras kring arbetet. Studien har kvalitativ ansats dÀr fyra socialsekreterare deltog i enskilda intervjuer. Socialsekreterarna som deltog i studien arbetar i Norrland.

Den hÀr uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering avaffÀrssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvidapostimplementeringen kommer bli ett prioriterat omrÄde i verksamheten. Studien syftadeocksÄ till att ta fram riktlinjer som kan vara behjÀlpliga för ledningen vid genomförandet avpostimplementeringen. Studien bestÄr av en teoretisk referensram, som Àr uppdelad i tre olikadimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och enhuvudstudie.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka konfliktkÀllor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhÄllanden. Metoderna i denna studie Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarÄdgivare ligger till grund för föreliggande studie. UtifrÄn detta valdes fyra konfliktteman ut. EnkÀten som anvÀndes i studien konstruerades utifrÄn de fyra konfliktomrÄdena.

Uppsatsen syftar till att skapa en större förstÄelse för hur omorganisationer pÄverkar de anstÀlldas instÀllning och engagemang till sitt arbete. Studien utfördes inom en del av industrin som hade varit inbegripna i ett projekt vars övergripande syfte var att höja de anstÀlldas arbetsengagemang för att pÄ det sÀttet uppnÄ en högre produktivitet.Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer vilka analyserades och tolkades genom en metodik som inledningsvis var inspirerad av Grounded Theory. Studien har ocksÄ kompletterats med en teoretisk referensram utifrÄn det empiriska materialet. Den bÀrande teoretiska ramen utgÄr ifrÄn Max Webers rationalitet som till viss del kompletteras med Karl Marx`alienationsteori.Resultatet frÄn studien visar att det undersökta ALF- projektet inte upplevdes ha pÄverkat de anstÀlldas arbetssituation i nÄgon högre grad. Studien belyser olika faktorer som bidragit till den upplevelsen.

Syftet med studien Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och Ă„rskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrĂ„n varje elevs behov och förutsĂ€ttningar. I studien anvĂ€ndes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare pĂ„ tvĂ„ olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lĂ€rarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lĂ€rarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebĂ€r individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svĂ„righeter vad gĂ€ller individualisering i form av att fĂ„ tid och resurser att rĂ€cka till. .