Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla barns sjÀlvkÀnsla genom drama. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor vÄrterminen 2003 i LuleÄ och Kalix kommun. Barnen som deltog i studien var 7-9 Är gamla. Vi arbetade med dramaövningar i barngrupperna. I studien anvÀndes enkÀt och gruppintervju.

Studien undersöker reklamfilmer som anvÀnder sig av andra varumÀrken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som anvÀnds i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tÀnkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar anvÀndningen av de olika strategierna som anvÀnds i reklamfilmerna, samt pÄ vilket sÀtt reklamfilmerna Àr utformade. Studien visar pÄ att företag gynnas av de jÀmförande marknadsföringsstrategier de anvÀnder sig av. Det framkommer ocksÄ i studien att nÀr jÀmförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmÀrksamhet riktad till just den och de företag som Àr inkluderade i den.

I den hÀr studien har Stockholms potential till att presentera ett internationellt shoppingevent undersökts. Studien har haft fokus pÄ framförandet av festivaler med utgÄngspunkt Istanbul Shopping Festival i Turkiet, som anses vara en stor mode- och shoppingfestival i en vÀxande modestad. Det Àr vÀsentligt för studien att anvÀnda en redan existerande internationell shoppingfestival som inspirationskÀlla..

Studien undersöker hur kristendomen framstÀlls i lÀromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien Àmnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framstÀlls i de olika lÀromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp frÄn lÀromedel skrivna för lpo 94, dÄ det ej har utkommit en större mÀngd lÀromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig pÄ de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik..

Studien undersöker reklamfilmer som anvÀnder sig av andra varumÀrken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som anvÀnds i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tÀnkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar anvÀndningen av de olika strategierna som anvÀnds i reklamfilmerna, samt pÄ vilket sÀtt reklamfilmerna Àr utformade. Studien visar pÄ att företag gynnas av de jÀmförande marknadsföringsstrategier de anvÀnder sig av. Det framkommer ocksÄ i studien att nÀr jÀmförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmÀrksamhet riktad till just den och de företag som Àr inkluderade i den.

Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmĂ„len inom Östergötlands lĂ€n. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömĂ„len i Östergötlands lĂ€n, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ konflikter och de frĂ€msta orsakerna bakom dessa. För att avgrĂ€nsa studien har frĂ€mst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien Ă€r kvalitativ och grundad pĂ„ kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömĂ„lsarbetet i Östergötland. Studien tyder pĂ„ att det uppstĂ„tt konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna mĂ„lkonflikter, kanske frĂ€mst grundade i ideologiska synsĂ€tt.

Mötesplats för alla Àr konceptet för Mötesplats Ljungdala, som Àr en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar pÄ hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och pÄ vilket sÀtt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstÄs och diskuteras utifrÄn meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras frÀmst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter dÀr de organiserade aktiviteterna i den hÀr studien visar tendens pÄ att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Studien syfte var att undersöka hur samtalsterapeuter i primÀrvÄrden beskriver att de förhÄllersig i samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter. För att söka besvara detta syftegenomfördes kvalitativa intervjuer med fyra samtalsterapeuter i primÀrvÄrden.FrÄgestÀllningarna lyder; Vad har samtalsterapeuterna i studien för instÀllning till samtal omsex och sexualitet i terapier med sina patienter? NÀr talar samtalsterapeuterna i studien medsina patienter om sex och sexualitetet? Vad, inom omrÄdet sex och sexualitet, talarsamtalsterapeuterna i studien med sina patienter om? Hur talar samtalsterapeuterna i studienmed sina patienter om sex och sexualitet? Resultaten av intervjuerna visar att terapeuternaofta talade om sex och sexualitet med sina patienter. De beskrev i studien omrÄdet som viktigtoch att Àmnet kunde initieras bÄde av terapeuterna eller patienterna. Sex och sexualitet togsbland annat upp i terapier som handlar om relationsproblem, depressioner, medicinering samtsexuell identitet..

PÄverkar vÄr personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna frÄga ligger till grund för studien som gjordes pÄ ekonom- och sjuksköterskestudenter pÄ Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jÀmnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/mÀn. Studien genomfördes genom att Ud fick svara pÄ 48 stycken pÄstÄenden som utgick frÄn Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har pÄvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vÄrdstudenter.

Underlaget till den hÀr studien Àr ett ekodesignkrav faststÀllt pÄ EU-nivÄ om att alla kvicksilverlampor ska förbjudas Är 2015. Tanken Àr att studien skall ge lÀsaren vÀgledning och visa pÄ exempel hur en konkret utbytesplan skulle kunna se ut.Studien innehÄller ekonomiska kalkyler som visar att utbyte av kvicksilverlampor bör ses som en investering som pÄ sikt kan ge stora besparingar, snarare Àn som en kostnad..

Studien syftar till att belysa synen pÄ arbetslöshet som samhÀllsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen pÄ den arbetslöse, vÀrdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgÄr ifrÄn en massmedial arena under valrörelsen Är 2006 och med ett empiriskt material hÀmtat frÄn Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsÀtt och anvÀnder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer tvÄ bilder av synen pÄ arbetslöshet; antingen Àr det individens skyldighet att vara anstÀllningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrÄn synen pÄ arbetsmoral samt hur statens ÄtgÀrder för att bekÀmpa arbetslöshet blir legitima. .

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ förÀldrasamverkan i förskolan. Studien har synliggjort hur förskollÀrare och barnskötare beskriver förÀldrasamverkan och dess betydelse och innehÄll. Studien Àr av en kvantitativ karaktÀr med kvalitativa inslag dÀr enkÀter anvÀnts som datainsamlingsmetod. EnkÀten rymde bÄde kvantitativa bakgrunds- och skattningsfrÄgor samt kvalitativa öppna frÄgor för att skapa en bild av respondenten och dennes perspektiv pÄ förÀldrasamverkan. Resultatet av studien visar att förÀldrasamverkan anses viktigt och förekommer i en mÀngd olika former i förskolans vardag.

De snabba förÀndringarna i dagens arbetsliv gör att det stÀlls ökade krav pÄ den anstÀlldes förmÄga att lÀra och utveckla sin kompetens i arbetslivet.Syftet med studien Àr att analysera nÄgra personalvetares egna uppfattning om sina förutsÀttningar och hinder för lÀrandet i arbetslivet. Uppsats arbetet har inslag av den hermeneutiska cirkeln. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet av studien visade att de personalvetare som deltagit i studien anser att det Àr flera faktorer, som intresse, arbetsmiljö, tid för reflektion m.m. pÄverkar deras lÀrande och utveckling av kompetens..

Syftet med studien handlar om att försöka förstÄ vilken betydelse trÀdgÄrdsmiljön har för mÀnniskor som bor i bostadsrÀttslÀgenheter - ur ett hÀlsomÀssigt, estetiskt och skötselmÀssigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda pÄ hur medlemmarna anvÀnder sin trÀdgÄrd och om den har nÄgon hÀlsomÀssig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser pÄ utformningen av trÀdgÄrdsmiljön i sitt bostadsomrÄde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska ocksÄ undersöka vilken syn medlemmarna har pÄ skötselfrÄgan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trÀdgÄrden. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer med representanter frÄn bostadsrÀttsföreningar som fÄtt besvara frÄgor om medlemmarnas syn pÄ sina trÀdgÄrdsmiljöer..

Syfte: Syftet med studien var att redogöra för vad vĂ„rdnadshavare, pedagoger frĂ„n förskolan och skolan upplever att syftet med överinskolningen Ă€r och vem den Ă€r till för. Studien ville ge en inblick i de förvĂ€ntningar som kan finnas kring överinskolningsperioden frĂ„n pedagoger och vĂ„rdnadshavre. Teori och metod: En kvalitativ forskningsmetod anvĂ€ndes i studien. Intervjuer hölls med vĂ„rdnadshavare och enkĂ€ter med pedagoger frĂ„n förskolan och skolan för att skapa förstĂ„else för hur respondenterna i studien upplevde överinskolningen.Resultat: Studien visade att pedagoger och vĂ„rdnadshavare bĂ„de har gemensamma sĂ€tt att se pĂ„ överinskolningen men ocksĂ„ omrĂ„den dĂ€r de skiljer sig. Överinskolningens syfte har i studien visat pĂ„ tvĂ„ tydliga mĂ„l. FrĂ€mst skall den leda till att barnen blir trygga i den nya skolformen men den skall ocksĂ„ ge information till skolan för att kunna bemöta varje elev utifrĂ„n dess kunskaper och behov..