Bakgrund: Att genomgå en förlossning är en fysisk och psykisk påfrestning. 10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som visar sig någon gång under det första året efter förlossningen. En PPD innebär en stor negativ förändring i mammans livsvärld vilket kan få konsekvenser för hela familjen genom att det bland annat kan leda till självmord. Syfte: Syftet med studien är att belysa den nyblivna mammans livsvärld i samband med PPD. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografiska böcker har granskats.

This study is about information needs and library habits among newly retired people. The purpose of this master thesis is to examine the affective and cognitive needs that come with retirement. In what way do the information needs of this group change due to retirement? In order to answer this question we make use of two theoretical models; Role theory and Wilson?s model of information needs. When it comes to library habits, we use Andersson and Skot-Hansens model to examine how newly retired people use the library now and how they could use it on basis of their needs in their new role.

Syftet med denna studie var att beskriva BVC-sköterskans reflektioner gällande amnings problem hos nyblivna mammor samt att beskriva BVC-sköterskans omvårdnadsåtgärder.Studien var kvalitativ med en beskrivande design. Studien baserades på intervjuer med åtta kvinnliga BVC-sköterskor. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys bearbetades materialet. Resultatet presenterades utifrån ett tema Bekräfta samt stödja mamman som bildades av kategorierna Tankar kring hjälpen mammor med amningsproblem får, Tankar kring arbete med mammor som har amningsproblem, Skapa en positiv känsla hos mamman och Praktiska råd vid amningsproblem. Slutsatsen var att BVC-sköterskorna strävade alltid efter att bekräfta samt stödja mamman.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras anknytning samt föräldraroll påverkas utifrån att barnen är familjehemsplacerade. Metoden som användes i studien var kvalitativ och elva familjehemsföräldrar från åtta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjälp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i någon mån påverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket påverkade deras föräldraroll och anknytning till de placerade barnen.

Bakgrund: Att genomgå en förlossning är en fysisk och psykisk påfrestning. 10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som visar sig någon gång under det första året efter förlossningen. En PPD innebär en stor negativ förändring i mammans livsvärld vilket kan få konsekvenser för hela familjen genom att det bland annat kan leda till självmord. Syfte: Syftet med studien är att belysa den nyblivna mammans livsvärld i samband med PPD. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografiska böcker har granskats.

Många studier om föräldraskap är mest fokuserade på mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och är i behov av mer vård än papporna, är det två personer som blir föräldrar. Pappor behöver också uppmärksamhet och kunskap för att bli bra föräldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mäns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie är att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Under graviditeten går de blivande föräldrarna till Mödravårdscentralen (Mvc) för regelbundna kontroller. Efter att barnet är fött kommer föräldrarna i kontakt med Barnavårdscentralen (Bvc) som har till syfte att främja hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av sitt första besök på barnavårdscentralen. Data samlades in genom intervjuer med tre föräldrapar samt en förälder i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med kvalitativ metod.

SammanfattningSyftet med denna undersökning är att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lärare i träning i mänskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT är en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och föräldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lärare samt nyblivna lärare i Sverige anser sig ha goda ämneskunskaper men upp-lever en osäkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstå i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingått HRT i lärarutbildningen, men då vi inte fann någon tidigare koppling till HRT i den svenska lärarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lärare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.

Bakgrund: Att bli förälder inebär stora förändringar. Den sexuella relationen hos blivande och nyblivna föräldrar är av medicinsk och psykologisk betydelse. Sexualiteten är en psykologisk resursfaktor som kan höja parets och individens livskvalitet. Syfte: med litteraturstudien var att belysa barnafödandets inverkan på sexlivet och barnmorskans stödjande roll. Metod: Den valda metoden var en litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar publicerade på engelska eller svenska mellan 1990 och 2006.

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstår vanligtvis inom en till tre månader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårt att upptäcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förväntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

Fo?religgande studie redogo?r fo?r faktorer som pa?verkar elever i sina val av moderna spra?k i a?rskurs 6, da?r na?gra utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgo?r en teoretisk ka?rna. Studien bygger pa? en enka?tunderso?kning da?r sammantaget 82 elever fra?n Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer pa? att elevernas sociala klasstillho?righet och ko?n i viss ma?n tycks pa?verka spra?kvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika spra?ken.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstår vanligtvis inom en till tre månader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårt att upptäcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förväntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

I Sverige drabbas mellan 12-14,5 procent av nyblivna mödrar av förlossningsdepression. På senare tid har förlossningsdepression börjat diskuteras mer både i politiska och mediala sammanhang och forskning gjord på fältet har främst koncentrerats till medicinska och hormonella förklaringsmodeller till varför depressionen uppstår. Denna uppsats utgår från ett subjektivitetsperspektiv och har som syfte att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression, detta med särskilt fokus på den motsättning som antas ha uppstått då de nyblivna mödrarna drabbades av en förlossningsdepression när de normativa förväntningarna är att de borde ha varit lyckliga. Upplevelser av förlossningsdepression diskuteras utifrån Foucault och Goffmans teoretiseringar kring avvikande, Hochschilds teori kring bedömning av känslors legitimitet samt Berger och Luckmanns teoretisering kring roller. Hantering av depressionen diskuteras utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Folkman och Lazarus coping-strategier.