Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fäders förändrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i föräldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omställningen att bli förälder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstämdhet som vanligt förekommande men de var positivt inställda till ett instrument för att identifiera nedstämdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur nyblivna föräldrar i Sverigeargumenterar för att antingen döpa eller inte döpa sitt eller sina barn. Studienbaseras på semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer fokuserar påföräldrarnas huvudargument. Intervjuerna har sedan kodats och kategoriseratsför att finna likheter och mönster. Föräldrarna som valde att döpa sina barnvar mer flexibla i sin syn på dopet som religiös handling och fokuserar iställetpå religion.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nyblivna prästers yrkesidentiteter. För att besvara syftet har en intervjustudie med fem nyblivna präster gjort. Intervjuerna har i huvudsak behandlat pastorsadjunkternas upplevelser av att vara nyblivna präster. Teorin som använts behandlar socialisation och yrkessocialisation. Peter L.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Graviditet och tidigt moderskap är perioder då kvinnor aktivt söker ny kunskap.Tillgången till hälsorelaterad information är enorm men kvaliteten på innehållet varierarmellan olika källor. För att kunna göra informerade val i hälsofrågor behöver mödrarevidensbaserad information, och det är en barnmorskas ansvar att kunna guida dem tillhögkvalitativa källor. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga nyblivna mödrarsinformationssökning samt att undersöka om det finns samband mellan informationssökning ocholika sociodemografiska bakgrundsvariabler. Metod: Undersökningen baserades på delar av enpilotstudie inför ett större europeiskt projekt och data från 137 enkäter till nyblivna mödraranalyserades. Resultat: De mest använda informationskällorna bland mödrarna varbarnavårdscentral och vårdsidor på Internet, således källor som tillhandahåller evidensbaseradinformation.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (Størksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Under min praktikperiod på BB i Valencia, Spanien uppmärksammade jag att det inte fanns ?Amningsvänliga? sjukhus, samtidigt som många nyblivna mödrar beskrev de svårigheter de hade till en väl fungerande amning. Detta väckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av amningsstöd, om de får det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av amning och stöd vid amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan två grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionärer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrån en öppen fråga: Vad innebär livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hälsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de två grupperna.

Bakgrund: Att genomgå en förlossning är en fysisk och psykisk påfrestning. 10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som visar sig någon gång under det första året efter förlossningen. En PPD innebär en stor negativ förändring i mammans livsvärld vilket kan få konsekvenser för hela familjen genom att det bland annat kan leda till självmord. Syfte: Syftet med studien är att belysa den nyblivna mammans livsvärld i samband med PPD. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografiska böcker har granskats.