Bakgrunden visar att hembesök till nyblivna föräldrar är en bra och väletablerad metod för personal vid barnavårdscentralen och är en del av det nationella Barnhälsovårdsprogrammet som erbjuds alla barn och deras föräldrar. Syftet med föreliggande studien var att genom intervjuer med distriktssköterskor vid barnavårdscentraler belysa deras arbete med och reflektioner kring hembesök hos nyblivna föräldrar. Metoden var en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Åtta distriktssköterskor som arbetar vid barnavårdscentraler runt om i ett län intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga av de intervjuade distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med hembesök till nyblivna föräldrar, då det gav en möjlighet att skapa en relation på ett helt annat sätt än vid enbart besök på mottagningen.

Hembesöket som barnhälsovården genomför hjälper till att skapa tillit, trygghet och är ett stöd för familjen med ett nyfött barn. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhälsovårdens sjuksköterska. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyblivna föräldrar. Som analysmetod användes kvalitativ tematisk innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Betydelsefullt att informationen är individanpassad, Positivt överraskad över välmenad kontroll, Tryggt när besöket genomförs i hemmiljö och Värdefullt att skapa en tidig relation. Ur dessa kategorier tolkades ett tema fram: Att bli sedd som förälder utifrån behov.

Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare både i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgång varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna föräldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebär att denne blir en länk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingår att se till att föräldrar får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i glesbygd.

Transition är ett socialpsykologiskt begrepp som innebär en förändring i livet och kan ske på flera olika plan. Att bli förälder beskrivs många gånger som den största transitionsprocessen en vuxen människa genomgår och att den för många är svår och omvälvande att hantera. Tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar känner en naturlighet i att vända sig till sin BVC för råd och stöd i den praktiska omvårdnaden av barnet. För distriktssköterskan på BVC är det en viktig uppgift att stödja nyblivna föräldrar i den process det innebär att bli förälder. Stödet ger barnen förutsättningar för en god utveckling och uppväxt, och för att skapa en god vårdrelation.Syftet är att ta reda på hur förstagångs föräldrar upplever transitionen till föräldraskapet.Metoden som används är Evans analysmodell för en systematisk litteraturstudie.

?Pensionsvägledning? är ingen nationellt förekommande verksamhet. Tidigare forskning visar att förberedelser inför pensioneringen ökar både individens livslängd och underlättar omställningen. Syftet med studien är att undersöka om nyblivna ålderspensionärer har ett behov av vägledning i skapandet av ett meningsfullt pensionärsliv. I studien undersöktes med intervjuer av fyra nyblivna ålderspensionärer deras nuvarande levnadssituation, anpassningen till pensionärslivet och synen på livslångt lärande.

Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fäders förändrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i föräldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omställningen att bli förälder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstämdhet som vanligt förekommande men de var positivt inställda till ett instrument för att identifiera nedstämdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur nyblivna föräldrar i Sverigeargumenterar för att antingen döpa eller inte döpa sitt eller sina barn. Studienbaseras på semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer fokuserar påföräldrarnas huvudargument. Intervjuerna har sedan kodats och kategoriseratsför att finna likheter och mönster. Föräldrarna som valde att döpa sina barnvar mer flexibla i sin syn på dopet som religiös handling och fokuserar iställetpå religion.

Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nyblivna prästers yrkesidentiteter. För att besvara syftet har en intervjustudie med fem nyblivna präster gjort. Intervjuerna har i huvudsak behandlat pastorsadjunkternas upplevelser av att vara nyblivna präster. Teorin som använts behandlar socialisation och yrkessocialisation. Peter L.

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (Størksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

Bakgrund: Graviditet och tidigt moderskap är perioder då kvinnor aktivt söker ny kunskap.Tillgången till hälsorelaterad information är enorm men kvaliteten på innehållet varierarmellan olika källor. För att kunna göra informerade val i hälsofrågor behöver mödrarevidensbaserad information, och det är en barnmorskas ansvar att kunna guida dem tillhögkvalitativa källor. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga nyblivna mödrarsinformationssökning samt att undersöka om det finns samband mellan informationssökning ocholika sociodemografiska bakgrundsvariabler. Metod: Undersökningen baserades på delar av enpilotstudie inför ett större europeiskt projekt och data från 137 enkäter till nyblivna mödraranalyserades. Resultat: De mest använda informationskällorna bland mödrarna varbarnavårdscentral och vårdsidor på Internet, således källor som tillhandahåller evidensbaseradinformation.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Under min praktikperiod på BB i Valencia, Spanien uppmärksammade jag att det inte fanns ?Amningsvänliga? sjukhus, samtidigt som många nyblivna mödrar beskrev de svårigheter de hade till en väl fungerande amning. Detta väckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av amningsstöd, om de får det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av amning och stöd vid amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan två grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionärer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrån en öppen fråga: Vad innebär livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hälsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de två grupperna.