Av världens 36,8 miljoner flyktingar är nästan hälften barn. Barn är ofta direkt eller indirekt offer för krigets våld. I landskapsarkitektens arbete med att gestalta utemiljöer för alla bör även asylsökande barn tas in som en viktig grupp. Terapiträdgårdar kan vara en inspirationskälla vid skapandet av miljöer för mental återhämtning, då de används som en behandlingsmetod för reducering av stressrelaterade symtom och psykisk ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka om och i sånt fall hur terapiträdgårdar kan tänkas hjälpa asylsökande barn att må bättre.

Denna uppsats behandlar en grupp burmesiska flyktingar och deras olika vägar till användandet av det svenska språket för att läsa och skriva. Syftet är att få veta lite mer om hur de som vuxna lär sig ett andraspråk och vilka strategier de med fördel använder vid språkinlärningen.Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer som spelats in på minidisk och sedan transkriberats. Hela materialet har sedan sammanställts schematiskt och därefter analyserats med hjälp av teorier om språkinlärningsstrategier.Utifrån sin bakgrund i Burma och i Thailand berättar informanterna om sina tidiga läs- och skriverfarenheter. Flera av dem har gått så kort tid i skolan att de med svenska mått mätt knappt har en funktionell litteracitet vare sig på modersmålet, karenska, eller på det officiella språket, burmesiska. Det är dock viktigt att ha i åtanke att kraven på läs- och skrivkunskaper inte är lika omfattande i hemlandet som här i Sverige.

This essay is about the asylum and immigration politics within the EU. Due to the heavy criticism the EU has been exposed to from among others different kind of human rights organizations I have become interested to find out what kind of asylum and migration politics right now is being formed by the member states of the union. Thus the purpose is also to see if the EU is creating a policy within this area that intends to live up to the human rights obligations.My overall research question is:Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU?The theoretical perspectives of universalism and particularism are used as two analytical tools in order to understand the phenomenon I am investigating and to identify its characterizing ideas. In my essay universalism and particularism are used as opposite ideal types.

Denna studies övergripande syfte är att studera hur personer som härbärgerar flyktingar ser på relationen mellan individers handlingar och hela samhällets ansvar för flyktingarna. För att uppnå syftet studeras tre mer konkreta frågeställningar; hur människor som härbärgerar papperslösa finner legitimitet för sin handling, hur de tror att andra människor i samhället ser på deras engagemang och vad de själva tycker om människor som inte är engagerade i detta. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Jürgen Habermas arbete för att begreppsligöra civil olydnad. I syfte att sätta in dessa i en förståelse hur informanterna ser på sig själva i relation till samhället används också Georg Simmels teoretiska tankar om samhället utifrån hans begrepp; kristallisering, dubbel kategorisering av människor och församhälleligande (vergesellschaftung). Som metod för att samla in studiens källmaterial används en tematiskt öppen intervju. Kodning och analys genomförs med så kallad databaserad kodning, som sedan med hjälp av identifierbara underteman (antingen förbestämda eller skapade av informanterna) försöker bena ut en tankestruktur hos informanterna som kan besvara på studiens frågor.Resultatet av studien visar att legitimeringen har två delar. En är att de bistår med akuta åtgärder som exempelvis tak över huvudet för människor i nöd, den andra är att de vill ändra "systemet" på längre sikt.  När det gäller den andra frågan, menar informanterna att de i många fall beskrivs som hjältar av andra. Den sista frågan kan delas upp i två delar.

Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien?? Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

This thesis examines the everyday resistance, and its interaction with cultural hybridity, of the Saami population in the administrative unit of Torne lappmark during the period 1639?1732. To do this, the thesis uses theoretical concept of everday resistance as it has been described by JamesC. Scott and the theories of cultural hybridity as they have been described by Peter Burke. Primary source material used in this thesis consists of the court records from Torne lappmark, specifically from the courts at Jukkasjärvi and Enontekis.The results of this thesis present a picture of the everyday resistance in early modern Torne lappmark.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Flyktingar som söker uppehållstillstånd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsättas för en ingripande tvångsåtgärd i form av utvisning. På grund av detta har asylsökande en långtgående rätt till rättsligt bistånd i form av ett offentligt biträde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det är Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och är därför också den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga biträden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, där Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har därför Migrationsverket dubbla roller; både som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga biträde.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas till moderna människor.

Idag styrs invandringen utifrån en migrationspolitik som uppställer begränsningar både vad gäller antalet som får tillträde till landet men även vilka typer av invandrare som ska få möjlighet att arbeta och bosätta sig här. Trots detta regelverk kringgår ett växande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa människor emigrerar främst från oroliga och fattiga länder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men många som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tillträde. Bland dessa människor finns de som väljer att stanna kvar trots att det inte är tillåtet.

Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället.

I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella näringarna (växtodling, djurhållning och skogsskötsel) och på landsbygden kan underlättas, med fokus på Västra Götalands län. Det sker dels genom en litteraturstudie i ämnet, dels genom att beskriva erfarenheter av några projekt inom grön integration som genomförts i Västra Götaland, finansierat av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flyktingar med olika bakgrund intervjuas också om sin syn på landsbygden och intresse av att bo på landsbygden och arbeta inom de gröna näringarna. Litteraturstudien täcker olika aspekter på integration, såsom integration på landsbygden jämfört med i städerna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna näringarna, och nischer inom de gröna näringarna som kan vara lämpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom. Invandrare i Sverige bor i hög utsträckning i städer. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och åldersstrukturen på landsbygden är ogynnsam för de gröna näringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga människor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare är entreprenörer i högre utsträckning än etniska svenskar, och det finns många invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta på landsbygden.