Uppsatsen beskriver en undersökning av Försvarsmaktens och Försvarshögskolans attityder till outsourcing av officersutbildning. Huvudmannaskapets betydelse för  officersutbildningen belyses genom att jag har djupintervjuat personer med strategiskt inflytande inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Undersökningen utgår från den institutionella teorin som menar att organisationer strävar efter att vara effektiva och rationella, men hindras av olika sociala och kulturella mekanismer. Detta skulle innebära att även om outsourcing av officersutbildning vore det mest effektiva för Försvarsmakten, så kan detta förhindras av sådana sociala och kulturella mekanismer.Underlag för frågeställningar inför intervjuerna har hämtats från utredningen ?Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav? samt ?Riksdagens revisorers förslag angående Försvarshögskolan i det nya försvaret?.

Studiens syfte var att få kunskap om förhållanden som kan leda till ett förändringsarbete som är lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att få en lyckad organisationsförändring men även varför och på vilket sätt kommunikationen är viktig vid en förändring?Metoden som användes var kvalitativ och vårt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vår studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man måste ha egenskaper från både transformativt och transaktionellt ledarskap.

Vi har funnit att aktiekapitalet inte längre anses ha den funktion som det är tänkt i teorin. Det går också att säga att det inte är lika nödvändigt med ett aktiekapital som det en gång har varit. En minskning av aktiekapitalet till 50 000 kr eller ännu lägre skulle troligtvis inte leda till att aktiebolaget blir urvattnat även om det diskuteras bland vissa respondenterna att det begränsade personliga ansvaret ökar vid en sänkning av aktiekapitalet. Det finns fortfarande många fördelar med aktiebolaget gentemot andra bolagsformer. Snarare blir de andra företagsformerna i Sverige urvattnade om aktiekapitalet skulle sänkas till ett väldigt lågt belopp i aktiebolaget, speciellt kan detta inträffa om förslaget om ett europabolag för privata aktiebolag går igenom..

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..

Examensarbete, civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, logistik, 2FE02E, VT 2011Författare Björn Gorton, Jesper Olsson och Tomas TuHandledare Petra AnderssonTitel Inköp från Kina: En undersökning om vilka svårigheter småföretag möter vid inköp från KinaBakgrund Världen är under förändring och företag idag sprider sin verksamhet i en global marknad. Med dessa förändringar uppstår det nya förutsättningar för att öka lönsamheten och det blir allt vanligare att företag söker nya källor till billigare inköpspriser. Kina har under en tid varit en populär marknad för europeiska företag och på senare tid har även småföretag börjat söka sig dit. Mindre företag arbetar med annorlunda förutsättningar gällande tid och resurser och det är därför intressant att se huruvida detta påverkar de faktiska problemen som kan uppkomma vid inköp av varor från Kina.Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka problem som småföretag stöter på när de köper in varor från Kina, se vilken bakgrund som föreligger vid dessa problem och hur våra intervjuade företag har åtgärdat dem.Metod Författarna har i uppsatsen använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där de utfört intervjuer med fem olika företag som följer, Flugorna, Galvin Green, Hall Miba, Vartex och Vendotec. Ett deduktivt angreppssätt har använts där en teoretisk referensram har byggts upp som sedan har använts för att formulera våra intervjufrågor.Teori Den teoretiska referensramen innehåller generella teorier som har med inköp från Kina att göra.

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..

Vi ville ta reda på hur kunden vill bli bemött av personalen i en klädbutik. Vi har fokuserat på det personliga mötet mellan personalen och kunden. Vår rapport fokuserar därmed inte på fysiska produkter utan på personlens beteende och agerande gentemot kunden, utifrån vad den vill. Teorin vi har använt oss av speglar till stor del hur personalen ska bemöta, men inte hur kunden vill bli bemött. Vi valde att ta reda på kundens åsikter genom en enkätundersökning.

Vi vill beskriva och analysera hur målstyrning med inslag av Balanced Scorecard används inom sjukvården Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte använder vi oss av en kvalitativ undersökning. Vår fallstudie har genomförts på Universitetssjukhuset i Malmö. Angreppssättet är av deduktiv karaktär eftersom vi utgår från befintlig teori som vi avser testa i vår fallstudie. Slutsatser: Vi finner att sjukvårdens styrning lider av många av de problem som tas upp inom teorin. Samtidigt finner vi stöd för att om problemen tas på allvar kan en lyckad målstyrning med inslag av Balanced Scorecard uppnås inom offentlig verksamhet.

Förändringstakten i samhället har ökat och det har lett till att styrningen i de flesta företag har fått en ökad betydelse. Tjänster har blivit en allt större del av många länders totala produktion. Traditionellt har styrningen varit utformad för tillverkade företag och för att den skall fungera effektivt i tjänsteföretag bör den anpassas till dessa företags verksamhet. Syftet med denna uppsats var att, ur ett ledningsperspektiv, skapa förståelse för styrning i tjänsteföretag, samt att analysera om det finns några utmärkande drag med denna styrning. Fallstudier genomfördes på tre tjänsteföretag i Luleå Kommun.

Uppsatsen består av beskrivning och analys av USA:s, Kinas, Rysslands och Japans inställningar till en koreansk återförening, samt dessa inställningars bakomliggande orsaker. Hegemoniskolan och neorealistisk teori används för att förklara staternas ageranden i det anarkiska systemet. Ryssland och Kina ställer sig direkt negativa till en koreansk återförening, främst av säkerhetspolitiska och maktpolitiska skäl. Hegemonen USA är i teorin positivt men i har praktiken inte någon policy. Främst önskar de öka sin egen makt i regionen, medan Kina och Ryssland önskar minska den för att bibehålla maktbalansen.

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förändras vid grupparbete i matematik. Detta beroende på vilket arbetssätt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna på datorer, därefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt läromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förändras. För att kunna få svar på vår frågeställning, så använde vi oss av observationsmetoden när vi samlade in material.

Naturbaserade turistföretag är ofta placerade på landsbygden och drivs småskaligt, många av de aktiviteter som bedrivs är säsongsrelaterade och de samarbetar ofta med de som använder sig av naturens resurser och med markägare. Målet med studien var att i en fallstudie utreda vilka drivkrafter som motiverar naturturismföretagare att bedriva sin verksamhet. För att testa i hur stor utsträckning naturturismföretag är sociala företag användes teorin om sociala entreprenörer. En litteraturstudie gjordes innan arbetets mål formulerades för att upptäcka om det fanns någon kunskapslucka att täcka. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre naturturismföretagare från större företag och tre från mindre företag. Resultatet visade att de drivkrafter som driver naturturismföretagare framförallt handlar om att ha möjligheten att bedriva en verksamhet där de har möjlighet att utöva sitt fritidsintresse, kunna bo kvar på den nuvarande bostadsorten samt en vilja att visa naturen för andra människor..

Syftet med detta arbete var att studera begreppet mobbning. Vad är mobbning? Hur arbetar skolorna inom Piteå kommun för att förebygga mobbning och hur hanterar de den mobbning som eventuellt uppstår? Vad har elever och personal vid dessa skolor för åsikter om mobbning? För att få svar på mina frågeställningar har jag genomfört en enkätundersökning och fyra stycken intervjuer. Resultatet visar att både elevernas och skolpersonalens definitioner överensstämmer med de definitioner som jag har redovisat för i teorin. Båda skolorna har ett antimobbningsteam som jobbar aktivt med det förebyggande arbetet.

Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vård av unga. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för och få kunskap om behandling samt skolverksamhet på en institution för ungdomar med fokus på regelsystem, regelöverträdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen är etnografisk och resultatet bygger på en två veckor lång observationsperiod på en institution för vård av unga. Teorin bygger på Goffmans bok Totala institutioner- fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kännetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera på resultatet.