Specialarbete, 15 hp Svenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA 133VT 2012Handledare: Tore Otterup.

Syftet med undersökningen har varit att bringa klarhet i om och hur pedagogerna i förskolan arbetar med naturvetenskap och om de anser sig ha tillrĂ€ckliga kunskaper inom omrĂ„det. Forskning pekar pĂ„ att det finns vissa brister i pedagogernas Ă€mneskunskap kring naturvetenskap. För att fĂ„ en sĂ„ stor spridning som möjligt av uppfattningar har jag anvĂ€nt mig av en enkĂ€tundersökning. Åtta slumpmĂ€ssigt utvalda förskolor ingĂ„r i studien. Alla pedagoger som svarat önskar mer utbildning i det naturvetenskapliga Ă€mnet och endast ett fĂ„tal tycker de har tillrĂ€cklig kunskap.

Skolverket redogör i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehÄlla olika arbetsformer och varierande arbetssÀtt för eleverna att nÄ samma mÄl. Ett sÀtt att variera klassrumsundervisning Àr genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik Àr ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lÀrande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik krÀver ett vÀxelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen pÄ högstadiet var ett vÀl motiverat sÀtt att variera undervisningen, med avseende pÄ hur elever pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn ett sÄvÀl lÀrar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och sex elever frÄn tvÄ olika skolor i SkÄne.

Kvinnor har sedan lÀnge tillbaka presterat bÀttre Àn mÀn genom hela deras skolgÄng. Fler kvinnor Àn mÀn börjar lÀsa pÄ högskola/universitet och fler kvinnor avlÀgger examen. Denna studie Àr ett bidrag till tidigare forskning inom omrÄdet genom att enbart studera Norrbottens lÀn, som delvis har en annan struktur Àn andra lÀn, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt omrÄde och attityder till högre utbildning. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning ungdomar (15-19 Är) i Norrbottens lÀn har till högre studier och deras planer för att fortsÀtta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten pÄverkas av deras sociala bakgrund och geografiska omrÄde, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

Med sjukvÄrdens vÀxande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att stÀlla krav pÄ vetenskaplig tillförlitlighet nÀr det argumenteras för eller emot olika omvÄrdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad genom följande specifika frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvÄrdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frÄgestÀllning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd frÄn ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vÄrdkvalitén, samt brist pÄ resurser, brist pÄ utbildning och brist pÄ stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt sÀkrar de resursbehov som presenterats.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om eleverna nÀr de började Ärskurs 1 hade en tydlig förvÀntning om inriktningen pÄ sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tÀnkte att de kunde vÀlja APU mer fritt och om de övervÀgt att avbryta sina studier pÄ grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och OmvÄrdnadsprogrammet (OP). Med hjÀlp av enkÀtundersökning tillfrÄgades 32 elever pÄ OP. EnkÀten bestÄr av strukturerade frÄgor med ett flertal öppna frÄgor. Resultatet visar att mindre Àn hÀlften av eleverna hade en tydlig förvÀntning pÄ vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd Àr hos: vÄrdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lÀrare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i tvÄ olika stora kommuner, (6 500/80 000 invÄnare) ser pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Examensarbetet handlar sÀrskilt om elevernas möjligheter till det som stÄr skrivet i Lgr 11 under rubriken: VÀrdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvÀrdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets AllmÀnna rÄd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt lÀroplanen skall hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov. Vid resursfördelning Àrdet viktigt att hÀnsyn tas till faktorer som omrÄdets sociala karaktÀr, barnens Älder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmÄl Ànsvenska, antal barn i behov av sÀrskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) LitteraturgenomgÄngen med dess bilagor kan anvÀndas som ett material för att lÀsaren ska kunna sÀtta sig in i vad de olika diagnoserna innebÀr och hur diagnostisering genomförs.

InformationssÀkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgÀnglighet. Syftet med studien Àr att undersöka hur informationssÀkerhet hanteras av kommuner, med fokus pÄ den administrativa verksamheten. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillrÀckligt skydd för flera omrÄden men ocksÄ att det finns omrÄden med brister frÀmst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning dÀr kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgÀngliga standarder. Som en del av arbetet presenteras Àven ett antal förbÀttringsförslag bland annat relaterade till utbildning av anvÀndare och ansvariga, som kan anvÀndas av kommunerna.

SammanfattningGenom hela vÄr lÀrarutbildning har vi kÀnt att vi stÀndigt Äterkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lÀrare och elev, samtal som kan ligga till grund för bÄde ett fördjupat lÀrande och för att frÀmja det sociala samspelet. Samtalet kan sÄledes kopplas bÄde till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det Àr lÀraren som har makten att avgöra pÄ vilket sÀtt eleverna fÄr kÀnna delaktighet, eftersom det Àr lÀraren som bestÀmmer nÀr, var och hur eleverna slÀpps in i samtal. DÀrför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, dÄ det Àr eleverna som fÄr ta konsekvenserna av lÀrares förhÄllningssÀtt. VÄr utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÄ detta perspektiv fokuserar pÄ gruppens och sprÄkets betydelse i lÀrandet. För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever kÀnner att de har goda möjligheter till att mötas och fÄ samtala.

Syftet med följande studie Àr att att kartlÀgga, och sammanstÀlla, pedagogiska metoder för lÀrare pÄ gymnasienivÄ, att anvÀnda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgÄng av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. UtifrÄn en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartlÀggas och sammanstÀllas, för att dÀrefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, Ätminstone utifrÄn ett entreprenöriellt perspektiv, och att det sÄledes finns utrymme för vidare forskning inom Àmnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utstrÀckning Àn idag, och genomsyra samtliga Àmnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanstÀllda i denna studie..

Alla mÀnniskor upplever nÄgon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevÀrt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap pÄ skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn pÄ detta arbete i skolan. För att nÄ detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkÀtundersökning.

Det har under flera Är pÄtalats att pojkar presterar sÀmre Àn flickor i skolan, bÄde i Sverige och i utlandet. Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av en enkÀt och nÄgra intervjuer ta reda nÄgra svenska gymnasielÀrares uppfattning om könsskillnader i skolprestationer. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ om lÀrarna har nÄgon utbildning i frÄgor som rör genus och jÀmstÀlldhet, samt att ta reda pÄ om lÀrarna uppfattar att de bemöter elever lika, oavsett kön. Resultatet visade att det finns kunskaper om orsaker till könsskillnader i skolprestationer bland lÀrarna. Dock visade Àven resultatet att det finns brister i kunskaperna hos lÀrare, samt att en del lÀrare saknar utbildning i frÄgor om genus och jÀmstÀlldhet, vilket riskerar att bidra till att könsstereotyper reproduceras och att könsskillnaderna i skolprestationer kvarstÄr..

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjÀrt- och kÀrlsjukdomar stÄr för en stor del av den samlade sjukdomsbördan bÄde i Sverige och globalt. För mÄnga medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvÄrdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande mÄnga gÄnger skulle kunna förebyggas. De största beteendemÀssiga orsakerna till stroke Àr tobaksanvÀndning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohÀlsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvÄrdnadsmetoder inom vÄrden för att frÀmja livsstilsförÀndring hos patienter efter stroke.

Äldre personer riskerar i stor utstrĂ€ckning att drabbas av undernĂ€ring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mĂ€ta attityder till Ă€ldres Ă€tande och nĂ€ringstillstĂ„nd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) anvĂ€ndes. I urvalet ingick sjuksköterskor pĂ„ sĂ€rskilt boende och korttidsboende i tvĂ„ kommuner. TvĂ„ pĂ„stĂ„enden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkĂ€ten, med möjlighet att lĂ€mna kommentar.