Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anstÀllda. Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra anstÀlldas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnÄ syftet med studien anvÀndes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandlÀggare pÄ en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anstÀllda var positivt instÀllda till e-utbildning men ville gÀrna att det kombinerades med traditionell utbildning, dÄ samtliga pÄtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lÀrande. Men mÄnga barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken trÄkig och svÄr. Denna uppsats handlar om hur lÀrare kan öka elevers lust att lÀra matematik. Jag undersöker vad som sÀgs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa tvÄ begrepp egentligen innebÀr. Vidare har jag tagit reda pÄ vad litteraturen menar Àr viktigt för elevernas lust.

Utbildning har som regel inte fÄtt hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism Àr utbrett samt att barn arbetar pÄ gatan istÀllet för att gÄ i skola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det civila samhÀllet gör för att förbÀttra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhÀllet i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt dÀr utbildning Àr ett av dem. Vi har med hjÀlp av teorier om demokratisering och det civila samhÀllet kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gÄ mot att bli en konsoliderad demokrati.

IT-stödd distansutbildning vid svenska universitet och högskolor Àr en allt vanligare utbildningsform. Denna kvalitativa studie söker studenters erfarenheter av lÀrande pÄ LUMA-GIS: MastersŽProgramme In Geopgraphical Information Systems (GIS) vid Lunds universitet. Det Àr en helt nÀtbaserad utbildning som Àr designad att vara flexibel vad gÀller studietakt, innehÄll, material och arbetsformer och studenterna vÀljer sjÀlva om och pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och interagerar med andra studenter och lÀrare i kursens diskussionsforum online. Studien Àr empirisk och har en fenomenografisk ansats. Den syftar till att förstÄ och beskriva variationen i upplevelser av och perspektiv pÄ lÀrande och interaktion i online forum.

En elevs karriÀrutveckling hÀnger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att fÄ mer kunskap om hur lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare vid skolor tillhörande skolformen LÀrvux förbereder elever i övergÄngen frÄn studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begrÀnsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med bÄde studie- och yrkesvÀgledare samt lÀrare pÄ LÀrvux. Resultatet visar att skolorna anvÀnder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmÀrks vid upprÀttande av individuella studieplaner, vÀgledningssamtal med eleven, erbjudande av lÀrlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

Arbetet handlar om vad förskollÀrare i förskoleklass har för syn pÄ Àmnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse nÀr det gÀller förskollÀrarnas sÀtt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss pÄverkan Àr eget intresse för Àmnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att kartlÀgga betydelsen av utbildning i förflyttningsteknik inom omvÄrdnadsarbetet. Som teoretisk referensram har vi anvÀnt oss av Virginia Hendersons ?Grundprinciper för patientvÄrdande verksamhet? De frÄgor som stÀllts Àr följande: ? Har vÄrdpersonalen upplevt nÄgon fysisk eller psykisk förÀndring efter utbildning inom förflyttningsteknik? ? Hur upplever patienten förflyttningar efter att vÄrdpersonalen genomgÄtt utbildning inom omrÄdet? ? Finns det nÄgon statistisk skillnad i antalet arbetsrelaterade skador hos vÄrdpersonal efter genomgÄngen utbildning inom förflyttningsteknik? Resultatet visar att utbildning inom förflyttningsteknik, Stockholmsmetoden, Durewall-Metoden, DotteŽs manutention, Frisk-förflyttning samt införande av olika förflyttnings-hjÀlpmedel sÄsom ex liftar visade sig ge positiva effekter. Personalen upplevde arbetsbelastningen som mindre, patienterna upplevde förflyttningarna mer komfortabla och sÀkra och antalet arbetsskador och förlorade arbetsdagar minskade. Utbildning och införande av hjÀlpmedel bidrar till att höja kvaliteten pÄ vÄrden.

SammanfattningNÀr informationssamhÀllet avlöste det gamla industrisamhÀllet krÀvdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En mÄlstyrd lÀroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start lÀsÄret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran Àr en av de centrala frÄgorna i Lpo94.Lpo 94 sÀger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhÀllslivet. Skolan ska alltsÄ fostra demokratiska medborgare som kÀnner till och kan engagera sig i hur samhÀllet Àr uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta pÄ hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gÀller det formella elevinflytandet pÄ svenska grundskolor?Den hÀr uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet pÄ tre svenska grundskolor.

Med utgÄngspunkt i FN:s MillenniemÄl om att stÀrka kvinnors position och öka jÀmstÀlldheten har jag undersökt hur detta kan appliceras pÄ det svenska samhÀllet. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor pÄ universitetet. Fokus ligger pÄ dessa kvinnors syn pÄ utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrÄn olika genus- och jÀmstÀlldhetsteorier.  .

Bakgrund: Att leva med epilepsi leder till ökad psykisk belastning. Personer med epilepsi har ofta bristande kunskap om sjukdomen och behovet av utbildning Àr stort. Personen behöver lÀra sig symtom och sÀtt att undvika situationer som kan trigga anfall. VÄrdpersonal har en viktig roll nÀr det gÀller utbildning, rÄdgivning och stöd till personer med epilepsi och deras familjer. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva och utvÀrdera effekter av utbildning till personer med epilepsi och/eller dennes nÀrstÄende.

SammanfattningNÀr informationssamhÀllet avlöste det gamla industrisamhÀllet krÀvdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En mÄlstyrd lÀroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start lÀsÄret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran Àr en av de centrala frÄgorna i Lpo94.Lpo 94 sÀger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhÀllslivet. Skolan ska alltsÄ fostra demokratiska medborgare som kÀnner till och kan engagera sig i hur samhÀllet Àr uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta pÄ hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gÀller det formella elevinflytandet pÄ svenska grundskolor?Den hÀr uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet pÄ tre svenska grundskolor.

Syftet med studien var att ge en förstÄelse för undervisningens betydelse för elevens motivation i kÀrnÀmnet engelska vid fordonsprogrammet. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sex gymnasieelever vid fordonsprogrammets gren transport. Resultatet visade att eleverna upplevde Àmnet i sig bÄde trÄkigt och svÄrt, speciellt grammatiken. Det eleverna upplevde som motiverande var delaktighet, nÀr de fick vara med att bestÀmma om till exempel arbetsformer. Vidare ansÄg eleverna att Àven den tekniska engelskan var mycket motiverande, nÄgot de gÀrna ville ha mer av..

En elevs karriÀrutveckling hÀnger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att fÄ mer kunskap om hur lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare vid skolor tillhörande skolformen LÀrvux förbereder elever i övergÄngen frÄn studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begrÀnsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med bÄde studie- och yrkesvÀgledare samt lÀrare pÄ LÀrvux. Resultatet visar att skolorna anvÀnder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmÀrks vid upprÀttande av individuella studieplaner, vÀgledningssamtal med eleven, erbjudande av lÀrlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.