Under studier pÄ universitetsnivÄ lÀggs grunden till studenternas framtida yrkesidentitet. DÄ universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och pÄ grund av detta Àr olika vÀl förberedda för yrkeslivet nÀr de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestÀmningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgÄngspunkt i denna samlat in data genom enkÀter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys.

Experter hÀvdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivÄ) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgÀnglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan anvÀnda den för att lÀsa e-post, surfa pÄ Internet, logga in pÄ sociala nÀtverk som Facebook och Twitter, lÀsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lÀ- rare samt mÀn och kvinnor om anvÀndningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsÀtt dÀr datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning. NÀr det gÀller studenter och lÀrare, har vi utgÄtt frÄn Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.

Syftet med studien var att undersöka om anstÀlldas arbetsmotivation och arbetsrelaterad identitet pÄverkades av kön och utbildningsnivÄ. Studien genomfördes genom att anstÀllda pÄ ett industriföretag i GÀvleborg fick besvara en enkÀt. De mÀtinstrument som anvÀndes var Basic Need Satisfaction at Work Scale som mÀter arbetsmotivation (autonomi, kompetens, samhörighet) och tre delmÄtt för att mÀta organisations-, professions- och arbetsgruppsidentitet. Totalt deltog 88 personer i undersökningen. Resultatet visade att det förelÄg signifikanta skillnader i autonomi och kompetens relaterat till utbildningsnivÄ samt i professionsidentitet relaterat till utbildningsnivÄ.

Sjuksköterskor stÀller endast frÄgor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vÄrd. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fÄtt utbildning i alkoholrelaterade frÄgor för om hon vÄgar frÄga patienter om deras alkoholvanor. De frÄgestÀllningar som framkom utifrÄn syftet var: Vad fÄr sjuksköterskorna för utbildning och vad pÄverkar mötet med alkoholmissbrukare? VÄgar sjuksköterskor lyfta alkoholfrÄgan/Àmnet med patienter? Hur Àr sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansÄg att de stÀller frÄgor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror pÄ att de saknar kunskap pÄ grund av att de fÄtt för lite utbildning.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa lÀrares didaktiska val utifrÄn ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv pÄ lÀs- och skrivlÀrande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestÀmda frÄgor och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÀrare frÄn olika skolor i olika stora stÀder i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande lÀs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi fÄ en insikt i hur de vÀljer arbetsformer och innehÄll och varför.

Kvalificerad yrkesutbildning Àr en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, trÀffsÀker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna frÄn SCB (2007) fÄr nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts pÄ KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och pÄ vilka sÀtt KY som utbildningsform möjliggjort etablering pÄ arbetsmarknaden. Dessutom ingick ocksÄ i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.

We studied how librarians would adapt to telework, the performance of job responsibilitiesfrom home. We found'that all duties could be accomplished. but to varied extents.Computerbased searches, interlibrary loans, acquisitions, indexing and telephone referenceservices are the duties most likely to adapt to telework whereas cataloguing andclassification probably are best performed in the ordinary workplace.Most duties would demand access to technical means of assistance when performed fromhome. Connections to the library's local network, directly or via modem, are requiredbecause it is unrealistic to expect librarians to telework with fewer tools than theyordinarily have available. Although librarians generally believe that teleworking will nothave a large irnpact on the operation of the library, most would like to telework.Whether teleworking is a viable strategy depends on the characteristics of the duties, thelibrarian's desire to telework, but also on the size of the library, the size of its staff, thelibrary's activities, and how work is distributed between librarians..

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förklarar och ger skÀl till att de vÀljer laborativtarbetsÀtt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssÀttet i matematik.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielÀrare i historia ser pÄ IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning, hur ofta de anvÀnder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gÄ en kortare utbildning för att fÄ kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. TillgÄngen till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansÄg att det fanns fördelar med att anvÀnda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom omrÄdet.

UtvÀrderingar visar att svenska elevers kunskaper i geometri har försÀmrats under de senaste decennierna och att dagens elever upplever geometri som ett av de svÄrare omrÄdena i matematikkurserna. Samtidigt finns det forskningsresultat som sÀger att laborativa arbetsformer kan öka elevernas intresse, motivation, instÀllning och sjÀlvförtroende gÀllande matematikÀmnet. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka laborativa arbetssÀtt i matematik, med fokus pÄ geometri, som av lÀrare upplevs vara mest positiva eller ge bÀst resultat i olika Äldersgrupper. Med detta avses bÄde vad som vÀcker störst intresse hos eleverna och vad de verkar lÀra sig mest av. I denna studie undersöks vilka laborativa arbetssÀtt som lÀrare upplever fungera bÀst i olika Äldersgrupper, vad i det laborativa arbetssÀttet som de anser vara positivt samt om nÀmnda arbetsformer tycks ge elever en ökad förstÄelse av geometri eller förhöjd prestation i matematikÀmnet.

Syftet med denna studie var att göra en metodpluralistisk uppföljning pÄ de som deltagit i Regionförbundets utbildning om att stÀrka barn- och förÀldraperspektivet i missbruks- och beroendevÄrd. Syftet var Àven att undersöka deltagarnas upplevelser om och pÄ vilket sÀtt utbildningen pÄverkat deras eget arbete med missbruksfrÄgor. Studien utgÄr frÄn en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkÀtundersökning med samtliga deltagare i Regionförbundets utbildning genomfördes dÀrefter valdes tre personer för en djupgÄende intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrÄn olika organisationer och verksamheter.

Enligt studier drabbas flertalet f.d. elitidrottare av psykisk ohÀlsa i form av identitetskris, depression, nedstÀmdhet, Ängest samt oro vid avslutad karriÀr. Detta visar svÄrigheten i att hantera övergÄngar och anpassa sig till samhÀllet. Syftet med föreliggande studie var att beskriva sambandet mellan elitidrott och utbildning samt de faktorer som pÄverkar elitidrottare under deras karriÀr och livet efter. Detta för att undersöka om eventuella kopplingar finns mellan utbildning och hantering av övergÄngar efter idrottskarriÀrens slut.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka specialpedagogers uppfattning av begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi och hur de arbetar med de lÀgre skolÄldrarna. Vi ville genom att lÀsa litteratur som behandlar Àmnet samt genom en kvalitativ undersökning fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering. Vi har undersökt hur specialpedagoger i en kommun i södra Sverige med cirka 70 000 invÄnare arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Detta har vi gjort genom att intervjua fem specialpedagoger pÄ fem kommunala skolor varav en med alternativ pedagogik. Uppsatsen innefattar exempelvis begreppsdefinitioner, ÄtgÀrder och hjÀlpmedel.