Syftet med studien är att synliggöra och analysera de diskursiva framställningarna, av specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd, i fem artiklar i förskollärarnas facktidskrift Förskolan.Teorin utgår från ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt synsätt med antagandet att vi tillsammans använder språkliga handlingar för att konstruera en verklighetsförståelse (Bergström & Boréus, 2000a, b; Winther Jørgensen & Phillips, 2000; Dahlberg, Moss & Pence, 2001). Denna teoretiska plattform ger en syn på språket som havande en central roll i hur människors identiteter, relationer och trosuppfattningar formas och det innebär att texter får konsekvenser för läsarnas tankar och handlingar (Fairclough, 1992). Metoden som används är diskursanalys, inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet består av samtliga artiklar (fem stycken), från år 2012 och 2013 i tidningen Förskolan, som bedömts beskriva specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd.Resultatet visar hur texterna beskriver barn i behov av särskilt stöd som barn med svårigheter utifrån en kompensatorisk specialpedagogisk diskurs. I texterna visar sig en bristdiskurs när språkbruket beskriver hur barn med särskilda karaktäristika är i svårigheter, eller riskerar att hamna i svårigheter på olika sätt.

Titel Stimulerande läsning? - en studie om musikskaparnas syn på Stim-magasinetFörfattare Johan MalmbergUppdragsgivare Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå)Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2011Handledare Jan StridAntal ord 14 485Syfte Att undersöka vad Stim-magasinet kan betyda för musikskaparnaMetod Kvalitativ metod, personliga djupintervjuerHuvudresultat Stim-magasinet skapar en ?vi-känsla?, samtidigt som det ocksåförmedlar en positiv bild av Stim. Innehållsmässigt är däremot Stim-magasinet, enligt de intervjuade musikskaparna, ointressant. Musikskaparna anser att Stim-magasinet blivit mer allmänt inriktat på musik och tappat fokus påmusikskapande och upphovsrätt, vilket gör att tidningen inte känns ändamålsenlig. Musikskaparna efterfrågar en djuparejournalistik som riktar in sig mer på just musikskapande och upphovsrätt.

Studien har undersökt misshandelsbrottslighetens utveckling i Malmö mellan åren 2000-2009 utifrån olika informationskällor och i ljuset av främst två förklaringsfaktorer; anmälningsbenägenhet och alkohol. Även skillnaden mellan anmälningar om grov misshandel jämfört med annan misshandel har undersökts närmare. Dessa tre aspekter utgör var och en varsin hypotes som studerats mer ingående. Här har främst sekundärdata använts i form av statistik från Brottsförebyggande rådet, Polisen, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, men kopplat till anmälningsbenägenheten har en kvantitativ innehållsanalys av misshandelsrapportering i tidningen Sydsvenskan genomförts. Resultaten visar: att tidningens rapporteringsfrekvens inte ökat konstant över tid och därför inte med enkelhet kan kopplas till anmälningsbenägenhet.

Brottslighet och kriminaljournalistik har länge varit en stor del av medieinnehållet. Men vad är det som avgör hur stor uppmärksamhet ett specifikt brott får? Det här är en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 där vi ger svar på hur tidningen framställer manliga och kvinnliga gärningsmän.Studien har sin utgångspunkt i ?the chivalry hypothesis? som går ut på att kvinnor får mildare behandling både av rättsväsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den här studien testas om hypotesen är giltig även när det gäller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara på grund av vilket kön gärningsmannen har utan också beroende på vilket brott denne begår.

Denna rapport beskriver hur dagens tekniska processer ser ut vid tillverkning av applikationer för interaktiva publikationer. En interaktiv publikation är en digitalt skapad tidning med ett extra lager av information som man kan interagera med. Exempel på interaktivitet är bildspel, video och informationsflöden i realtid som visas direkt i tidningen. Rapporten fokuserar på vad det är som ger ett mervärde till en digital interaktiv publikation och vilka funktioner det är som kan ge upphov till detta. Genom en jämförande analys mellan digitala publikationer och papperstidningar tas fyra designaspekter fram för att användas som grund för hur interaktiva element bör hanteras i framställningen av digitala publikationer. En prototyp av en interaktiv publikation har tagits fram för att visa hur designaspekterna kan tillämpas och för att visa hur information kan presenteras på ett mer interaktivt sätt. .

This theises aims to extend the understanding of how representation of gender is produced and reproduced in the young women?s magazine Frida. We examine this through analyzing pictures of male and female celebrities in a selected number of magazines from the year of 2013. We use a quantitative analysis of the pictures, as well as a supplementary quantitative analysis of ajectives used to describe male and female celebrities in captions. We research what types of patterns we can find in these analyses that construct representations of gender, also surveying how the celebrities in the magazine look.Our analysis shows us that the context of Frida contains several recurring visual patterns that preserves a representation of men being superior to women.

År 1978 bröt en vild strejk ut på Bil och Traktor i Boden, detta till följd av företagsledningens krav på införande av prestationslöner som villkor för löneökning utöver det centrala avtalet. Konflikten kom att bli utdragen och de strejkande ställdes inför arbetsdomstolen två gånger och ålades de högsta bötesbelopp strejkande någonsin ålagts i Sverige. Strejken resulterade till sist i avsked för de som strejkat. några av de avskedade kom dock att återanställas efter en tid. Konflikten väckte stor uppmärksamhet i pressen.

Den här uppsatsen är en undersökning av Svenska Dagbladets musikbevakning under 30 år, från 1980 till 2010. I en inledande kvantitativ delstudie undersöktes Svenska Dagbladets innehåll två veckor vart tionde år för att få svar på frågor som hur mycket det skrivits om olika musikstilar genom åren och hur bevakningen utvecklats och förändrats. Erfarenheter från den kvantitativa delstudien låg sedan till grund för en uppföljande kvalitativ delstudie där musikjournalister med lång erfarenhet av att arbeta på tidningen intervjuades. Det samlade resultatet visar att musikbevakningen i Svenska Dagbladet förändrats från att tidigare främst ha fokuserat på den klassiska musiken, till att i allt större utsträckning handla om modern populärmusik. Detta kan förklaras av ett sämre ekonomiskt läge för Svenska Dagbladet, en pågående trend i tidningsvärlden att skriva alltmer om populärkultur, en generationsväxling bland skribenterna och ett uppluckrande av tidningens tidigare kulturella identitet..

Vi har gjort en kvalitativ studie om Spotify som ska lansera en papperstidning den 22 december 2011. Vårt syfte med studien var att ta studera hur Spotify profilerar sig som papperstidning. Vi ville också ta reda på hur Spotifys målgrupper ser på varumärkets profilering. Vår utgångspunkt under hela studien har varit hermeneutisk eftersom vårt syfte var att få en djupare förståelse från dels First Publishing Group (förlaget till tidningen) men också från tidningens målgrupper.Våra frågeställningar till studien var:* Vilka strategier ligger till grund för Spotifys val att profilera Spotify i en papperstidning?* Hur upplever Spotifys målgrupper varumärkets satsning på en papperstidning?Vi har använt oss utav dels en semistrukturerad samtalsintervju med chefredaktören på First Publishing Group, Ola Karlsson.

Brottslighet och kriminaljournalistik har länge varit en stor del av medieinnehållet. Men vad är det som avgör hur stor uppmärksamhet ett specifikt brott får? Det här är en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 där vi ger svar på hur tidningen framställer manliga och kvinnliga gärningsmän.Studien har sin utgångspunkt i ?the chivalry hypothesis? som går ut på att kvinnor får mildare behandling både av rättsväsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den här studien testas om hypotesen är giltig även när det gäller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara på grund av vilket kön gärningsmannen har utan också beroende på vilket brott denne begår.

In this study we have investigated the news interview both from the perspective of the journalists and of the subjects of the interview.We have made interviews with 50 persons who participated as sources in the news and with 21 journalist who wrote the articles in the local newspapers Östran and Barometern in Kalmar, the 21 of November 2008.The journalists were asked to tell their story of how the articles where produced, how they prepared before the interviews, if they had an image of the articles in advance and if they were satisfied with the outcome of the article. The persons who had been interviewed were asked to tell us how they felt about the interviews, if they were satisfied with the outcome of the article, if they could consider being in the newspaper again and to give their opinion of local journalism.Most of the persons who had been quoted in the articles said that at least one or two things went wrong in the articles. Despite this they would not hesitate to be interviewed the newspaper again.Surprising for us was to see how often the journalists get ?served? with both the news and the subjects of the interview. It was for an example often that the Journalists visited press conferences and wrote articles from press releases.

Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen.

Studiens syfte är att undersöka varför hemvärnet har överlevt, baserat på hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen används diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, såsom institutionell teori. Uppsatsen består av en analys av tidningen Hemvärnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvärnets folkliga förankring samt överbefälhavare Håkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger på hemvärnets identitet och funktion. Vårt resultat visar att hemvärnets identitet i huvudsak har bestått.

Uppsatsen behandlar Svenska Socialdemokratiska Kvinnoförbundets (SSKF) medlemstidning Morgonbris. 1920- och 1950-talets upplagor studeras. 1920-talet undersöks eftersom kvinnoförbundet var nybildat och i en uppbyggnadsfas. På 1950-talet var kvinnoförbundet etablerat och undersökningens syfte är att undersöka vad kvinnoförbundet ansåg vara viktigt under dessa perioder och jämföra resultaten med varandra. Primärkällan är kvinnoförbundets medlemstidning Morgonbris.

Sport har aldrig haft större plats i samhället än vad den har idag. De stora turneringarna, så som Olympiska Spelen och Fotbolls VM, lockar miljontals tittare. I media har sportbilagor blivit en naturlig del av tidningen. Ofta den största delen. Fotbollen har utvecklats med tiden.