Bakgrund: Nightingales idé om vårdande som ett kall för kvinnor är en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade män haft en betydande roll i vården men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att människan i grunden är en vårdare samt vikten av den vårdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lämpar sig att vårda och de föredrar vård från en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet är kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, känslokall och aggressiv.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda.Metod: Allmän litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Tre teman skapades; Förhållningssätt i vårdandet, beröring och intimvård samt manlighet och vårdande.

Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is ?parent support?. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care Nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and ?BB? care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

The purpose of our study is to examine whether social welfare secretaries experience obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values, thinks is right. And if so, what are the reactions and what strategies do they use to manage this. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with five social welfare secretaries, which all work in southern Sweden. The social welfare secretaries both work at a children- and youth department and at a social allowance department.

ABSTRACTBackground: The incidence of type 2 diabetes is increasing worldwide. Early intervention in form of medication, advice on self-management and lifestyle changes is necessary to avoid complications. Few Swedish studies are made on the diabetes nurse?s views on promotion of self- management.Purpose: To examine the diabetes specialist nurse?s experience of promoting self-management to patients with type 2 diabetes in primary care.  Method: A qualitative explorative study where eight diabetes Nurses were interviewed. The interview guide consisted of semistructed questions concerning the promotion of self-management.Results: The diabetes nurse?s role in promoting patient self-management is significant, if resources are available in the form of adequate time for the patient and good team work.

Titel: ?Att känna att man är en fast man är två? Aktionsforskning om hur undersköterskor på en intensivvårdsklinik uppfattar och definierar delaktighet. Nivå: C-uppsats i Ledarskap och organisation, 15 hp Författare: Pia Brorsson och Sara Ekeroth Handledare: Cecilia Franzén och Jonas Lundsten Problemområde: En medarbetarenkät som genomfördes på en intensivvårdsavdelning visade förbättringspotential inom området delaktighet. I uppsatsen har vi valt att undersöka hur undersköterskor på en intensivvårdsavdelning uppfattar delaktighet samt hur de ser på sin egen delaktighet. Metod: Aktionsforskning där ett problem diagnostiserades. Aktionen blev dels de kvalitativa gruppintervjuerna samt aktion inom organisationen som var baserat på resultatet. Detta kommer att utvärderas.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.

BAKGRUND: En av våra snabbast växande folksjukdomar i dagens samhälle är demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder därav bl.a. kognitiv påverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svårigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smärtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smärta hos äldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

The number of persons with problems of abuse or addiction seeking care has increased during the last years in Sweden. Recent international studies show stigmatizing attitudes among nursing staff, which affect the treatment and care negatively. The purpose of this study was to describe experiences among nursing staff of treating persons with problems of abuse or addiction at an emergency department. The participants were six Nurses and one assistant nurse who worked at an emergency department. The interviews were analyzed through qualitative content analysis.

Syftet med undersökningen var att undersöka faktorer av betydelse för sjuksköterskans dokumentation. Av speciellt intresse var information som inkluderades och exkluderades från dokumentationen samt sjuksköterskans tankar om framtidens dokumentation. Åtta sjuksköterskor (fem kvinnor, tre män) från en intensivvårdavdelning intervjuades. Varje inspelad intervju varade 45-60 minuter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I huvudsak riktade sig sjuksköterskans dokumentation till kollegor.

Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, Nurses och attitudes i olika kombinationer.

Background: The parent has a natural presence in today?s child health care and hospital treatment. The transition from home to a care institution has an impact on the parent. Previous research shows that over time the conditions and the parent?s role in child and youth health care have changed extensively.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans agerande vid misstanke om barnmisshandel, vilka faktorer som påverkar beslutet att anmäla eller inte anmäla vid misstanke om barnmisshandel samt granska och redovisa artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och artiklar söktes i databasen Medline via Pubmed. Sökningen resulterade i tio artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans iakttagelseförmåga var den viktigaste egenskapen för att upptäcka barnmisshandel. Vid misstanke avvaktade sjuksköterskan sina åtgärder, anmälan skedde när säkra bevis fanns.

Bakgrund: Våld beskrivs som såväl fysiskt som verbalt våld men även som hot om våld. Det finns ingen entydig definition utan det är en individuell upplevelse. Vårdsektorn är en av de mest utsatta arbetsplatserna för våld och patienten är oftast den som utför våldshandlingen. Det finns flera orsaker till att patienter kan bli våldsamma. Det finns ett mörkertal i rapporteringen av våldshändelser.

Previous research and patient complaints to the Swedish Patient Support Committee shows that there is a lack of substance in the patient-nurse relationship. This may suggest that it can be difficult for health care to live up to health-care law which requires it to be of good quality, based on dignity and respect and designed so that the patient is an active participant and can make their own decisions when it comes to their health care. For a better understanding of what a dignified patient-nurse relationship is, this study aims to clarify what the patient values as good patient-nurse relationship and describe how they have experienced the patient-nurse relationship during their stay at an emergency care department. The study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, where the population consisted of patients who were cared for at an emergency care department in the County of Västmanland, Sweden during 2007. The sample consisted of 93 patients which were asked to answer a questionnaire.