This study was carried out in the purpose of investigating the factors in the electronicmedical records system in Procapita that contributes to utility for the users and the factorsthat prevents the experience of utility for the users. The study was done within KalmarCounty and its employees within the field elderly care. The problem that we brought upwas that the elderly part of the population is growing quite rapidly whilst the gap betweensupply and demand on Nurses and physiotherapists is increasing. This creates a problem ofits own in regards to how we are going to care for the elderly when there?s not enoughstaff for it.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor, inom hemsjukvården, uppfattar sin egen kompetens och sitt behov av stöd i relation till sina arbetsuppgifter. Metoden är en enkätstudie. Enkäten förmedlades via e-post. Urvalet utgjordes av 131 sjuksköterskor inom hemsjukvården i en större stad i Mellansverige, varav 15 av sjuksköterskorna deltog i studien. Resultatet visar att den egenuppfattade kompetensen hos deltagarna var hög och majoriteten av de sjuksköterskor som medverkade känner sig trygga i att arbeta självständigt och att utföra sitt uppdrag som sjuksköterska inom hemsjukvården.

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka.

 Extra high requirements are made on all systems in health care that they are functional and usable,´something, however, that is not always the case. At Emergency Admissions at Sahlgrenska University´Hospital many systems are in use at the same time and it happens that much overhead is caused by having to fill in the same information in different places. In addition, data that is gathered is to a large extent saved in free text format, which means that it cannot be used in a larger context such as research, quality control or for decision support. Data is saved in the patient file only for the treatment process of the individual patient.A data collecting system with decision support functionality could be a first step towards reducing Emergency Admissions? costs and patients? waiting times by providing a structured method of data collection.

Background: In Sweden about 19000 people fall victims of sudden death every year. This covers around 20% of all deaths. Relatives are those who are closest to the patient, regardless of the type of relationship. When a patient suddenly dies this affects the relatives and they can suffer from high risk of complicated grief reactions or crises. Being the nearest professional contact in these situations, the nurse has an important role in supporting and guiding the relatives.Aim: The aim of this literature review was to nominate the relatives' needs of support from the nurse when a loved person suddenly dies.Method: The literature review was based on seven articles with a quality approach.Results:The analysis resulted in four themes; "to be seen and confirmed", "information", "take farewell" and "follow-up ".To be able to give support both mentally and physically, it is important for the nurse to give proper attention to the relatives.

Syftet med studien var att undersöka vilka strategier sjuksköterskor använder sig av för att upptäcka depression bland ungdomar i åldrarna 13-19 år, samt vilka strategier de använder sig av i mötet med dessa. Ett annat syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med deprimerade ungdomar i åldrarna 13-19 år. Metoden var att intervjua 6 sjuksköterskor inom skola och barn och ungdomspsykiatrin. Intervjuerna genomfördes under hösten 2007. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant.

Bakgrund: Sambandet mellan hjärtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker så som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhället. Att hantera och administrera blodprodukter är en omvårdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta ställer därför krav på dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvårdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC och om de ansåg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras på ett patientsäkert sätt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansåg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmässigt urval gjordes på en Thoraxintensivvårdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: Intensivvårdsjuksköterskorna hade en mycket låg till låg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjärtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde fastställas mellan intensivvårdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvångsvårdsåtgärder av patienter med psykisk ohälsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bådekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvångsvårdsåtgärder inkluderar ett brett spektrum av känslor som engagerar bland annat enmotstridighet av känslor då patientens autonomi fråntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gällande uppfattning om tvångsvårdsåtgärder gynnade patienten i fråga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvångsåtgärder används för lättvindigt samt att de äventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma åsikt var att det fanns behov för att få möjlighet att ventilera åtgärdsförfarandet.Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansåg att tvångsvårdsåtgärder medförde negativa erfarenheter. Ett återkommande utslag i samband med tvångsvårdsåtgärder var motstridighet av känslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod.

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvårdnadsarbete går mot att vårda människor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka ångest hos patienter och deras närstående.Bakgrund: Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar även stöd till närstående under och efter vårdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever ångest i livets slutskede, hos döende patienter, deras närstående och sig själva, med fokus på orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design där fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist på trygghet och tillit skapade ångest för patienter och deras närstående. Känslor av otillräcklighet gav ångest hos sjuksköterskorna.

Sjuksköterskeprofessionen har ur ett historiskt perspektiv varit ett kvinnoyrke. Kvinnor till skillnad från män tillskrivs vårdande som egenskap, då stereotypa föreställningar och attityder finns om att kvinnor är mer omsorgsfulla än män. Manliga sjuksköterskor tenderer att söka sig bort från omvårdnadsområden med nära omvårdnad till omvårdnadsområden som kräver medicinteknisk kunskap och fysisk styrka. Manliga och kvinnliga sjuksköterskor har olika förutsättningar i vårdandet som orsakas av deras könstillhörighet.Syftet var att belysa om och i så fall hur manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet relaterat till deras könstillhörighet.Litteraturstudie har använts som metod. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och PubMed.

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande handhygien.

Patienter med ögonsjukdomar är en stor patientgrupp som förväntas öka, då många av sjukdomarna är åldersrelaterade och befolkningen i världen blir allt äldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma på olika vårdavdelningar där de vårdas av annan orsak. Omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.

Bakgrund: Alkohol- och drogmissbruk är idag ett utbrett problem som drabbar minst 15,3 miljoner människor världen över. Det råder en allmän stigmatisering i dagens samhälle mot missbrukare, bland gemene man samt inom hälso- och sjukvården. Denna stigmatisering har skapats dels på grund av den bild media skapar av den stereotypa missbrukaren och dels på grund av okunskap. Sjuksköterskor hyser ofta fördomar mot denna patientgrupp vilket kan leda till bristfällig vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet och upplevelse av att vårda patienter som missbrukar alkohol och droger.